Finns det en obalans på arbetsmarknaden när det handlar om utbildning och efterfrågan på viss kompetens? Det har Richard Desjardins undersökt i sin studie.

Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.

Hur uppfattar elever den digitala teknikens nya uttryckssätt – och hur ser förutsättningarna för lärande ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt? Det har Dan Åkerlund forskat om.

Colonel Chambulilas har undersökt hur lärarutbildare på två lärarhögskolor i Tanzania uppfattar och upplever kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med hans avhandling är att fördjupa förståelsen av kvalitet som begrepp inom lärarutbildning och att utforska erfarenheter av kvalitetsutveckling inom området.

Som speciallärare på yrkesutbildningen i Finland noterade Camilla Björk Åman att vissa kollegor talade om elever i behov av stöd som om de vore en belastning. Hon fick inte ihop det med styrdokumentets inkluderingstanke. I sin avhandling fördjupar hon sig i hur yrkeslärare talar om sina studenter.

Vilka lokala, nationella och globala faktorer påverkar svensk- och dansklärares arbetsförutsättningar och deras undervisning? Det har forskaren Bengt Sjöstedt undersökt.