Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan dök först upp på Skolporten.

Med tydligt fokus på den egna pedagogrollen och stöd av aktivitetskort och minipauser minskar risken för exkludering och otydliga glapp mellan skoldagens olika aktiviteter. Det visar speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun som skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har deltagit i Ifous forsknings- och utvecklingsprogram om inkluderande lärmiljöer och visste redan på förhand att vi skulle skriva en artikel. Ämnet kom vi på under arbetets gång, främst genom att kollegor pekade på just aktivitetsbyten som en kritisk punkt i förskolan och skolans verksamhet. Vi såg också att det just inte finns någon forskning i ämnet och blev nyfikna på hur övergångar skulle kunna utvecklas.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om hur förskola och skola kan arbeta med övergångar som syfte att skapa en inkluderande lärmiljö, minska glappet och inte förlora så mycket lärtid. Vad som ofta sker i övergångssituationer är att vissa barn och elever exkluderar sig själva, de uppfattar situationen som otydlig, tappar fokus och exempelvis börjar vandra runt. Vår intention var att utforska hur förskola och skola kan arbeta för att minska glappen och skapa en mer inkluderande miljö.

– Artikeln bygger på fokusgruppintervjuer med totalt sex pedagoger, två från förskolan och fyra från skolan. Samtliga har även deltagit i Ifousprogrammet. Våra huvudsakliga frågeställningar var: Vad kan ett aktivitetsbyte inom förskola och skola innehålla? Hur kan lärandet bibehållas vid aktivitetsbyten och på vilka sätt kan aktivitetsbyten bli till nya lärandesituationer?

”Deltagandet i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten har lett till att pedagogerna reflekterade mer över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen.”

Vilka resultat har ni sett?

– Vår litteraturöversikt visar att aktivitetsbyten sällan har en egen planering med ett tydligt syfte. Men i våra intervjuer framkom en annan bild. Pedagogerna berättade att de arbetade aktivt med att hitta olika lösningar för att göra övergångar mer effektiva och minska utrymmet för störande beteenden. I både skolan och förskolan arbetade de mycket med bildstöd. En bild i schemat eller på tavlan i klassrummet som illustrerade vad som stod näst på tur efter exempelvis rasten eller idrotten skapade tydlighet för barnen. I förskolan användes aktivitetskort till de som blev klara snabbt. Korten hade införts som en extra anpassning för ett specifikt barn men blivit applicerat på hela gruppen då pedagogerna upplevde att det fungerade bra. Några pedagoger arbetade även med pärmar där det fanns uppgifter som barnen kunde välja bland.

– Minipauser var ett annat sätt att behålla fokus och skapa inkludering och som pedagogerna i skolan använde med framgång. Det var alltid läraren som bestämde när och hur minipauserna skulle genomföras. Pauserna var pulshöjande och kunde innebära att springa ett varv runt huset eller liknande. Själva pausen var förstås ingen lärandesituation men pedagogerna märkte tydligt att de gav effekt på lärandet.

– Ett intressant resultat var också att pedagogernas deltagande i Ifous-programmet och rutinerna kring aktivitetsbyten lett till att de i högre utsträckning reflekterade över den egna lärarrollen och diskuterade lösningar i arbetslagen. Kort sagt, pedagogerna hade gått från att lägga fokus på lokaler och vad som saknades till att se sambandet mellan sitt eget agerande och hur barnen reagerade.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Framför allt att vi lägger större fokus på oss själva som pedagoger och hur vi i den rollen kan påverka arbetet. Men även hur viktigt det är att kommunicera och samarbeta i syfte att såväl stötta som inspirera varandra till att prova nya arbetssätt.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Som ett första steg ska vi under kommande vår redovisa och diskutera vårt arbete för kollegor i kommunen. Vår förhoppning är att projektet kan bidra till input och inspiration till andra förskolor och skolor.

Anette Westrin är processledare i Säters kommun.
Anna Örjes är speciallärare åk 4-6 och arbetar på Enbacka skola, Säters kommun.

Susanne Sawander

Inlägget Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar dök först upp på Skolporten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Juridiska processer förväntas lösa skolans problem dök först upp på Skolporten.