Lærere skelner mellem den normale og den afvigende elev ud fra en forestilling om den ideale elev, skriver Janne Hedegaard Hansen i en ny bog om co-teaching. Men det mindset skal vi væk fra, hvis skolen skal lykkes med inklusion, argumenterer hun.
Onsdagen 27 november presenteras resultaten från Ifous forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) Inkluderande lärmiljöer. Under tre år har 235 lärare och skolledare i ca 40 skolor i sju kommuner arbetat tillsammans med forskare för att fördjupa den forskningsbaserade kunskapen om hur skolan kan möta alla elever.
Förskolans inkluderingsuppdrag är inskrivet i styrdokumenten och inget som går att vara emot. Det är inte heller något som någonsin blir färdigt, utan en ständigt pågående och ibland smärtsam process, menar forskarna.
Entusiasm, delaktighet och en bra planering är viktiga byggstenar för att realisera inkluderingsidealet i vardagen. Förskolläraren Mia Bergqvist visar hur det ska göras.
Förskolans inkluderingsuppdrag är inskrivet i styrdokumenten och inget som går att vara emot. Det är inte heller något som någonsin blir färdigt, utan en ständigt pågående och ibland smärtsam process, menar forskarna.
För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.
Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.
Efter en studieresa till Boston bestämde sig Kvarnbackaskolans ledning för att arbeta mer med inkluderingen av grundsärskolan. Med ett ökat samarbete mellan skolformerna och olika lärstilar får alla elever hjälp i sin kunskapsutveckling.
Barn med specialbehov inkluderas allt oftare i allmänundervisningen i Finland och det har fått kritik på lärarhåll. Lärarna Pernilla Lindström och Marikki Arnkil ger tummen upp så länge smågruppsarbete också är möjligt.