Inkluderande Lärmiljöer-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 17 Jan 2018 15:40:14 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3De har förändrat skolans arbetssätthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/de-har-forandrat-skolans-arbetssatt/ Wed, 26 Aug 2015 12:58:36 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=111898Elevernas låga meritvärden fick Kristina Kemp och Brett Kemp, lärare i Landskrona, att fundera på vad de kunde göra för att vända utvecklingen. Det resulterade i ett ändrat arbetssätt för hela skolan, där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade.

Inlägget De har förändrat skolans arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 11 2015: Blockarbete: Ett förändrat arbetssätt
Kemp
Brett Kemp och Kristina Kemp arbetar på Seminarieskolan i Landskrona.
På Seminarieskolan i Landskrona hade många elever tidigare ett lågt meritvärde. Kristina Kemp och Brett Kemp som är lärare på skolan ville vända den utvecklingen. Det resulterade i ett helt ändrat arbetssätt för hela skolan där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade. Tillsammans har de skrivit en artikel om sitt arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar i Landskrona stad som har deltagit i Ifous-projektet om inkludering. Eftersom vi har genomfört ett stort utvecklingsarbete på vår skola tänkte vi att det var en bra idé att skriva en artikel för att berätta för andra hur vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur vi har förändrat arbetssättet på vår 7-9 skola. Vi har strukturerat upp arbetet så att pedagogerna arbetar mer tillsammans, det finns tydligt bestämt vad man ska arbeta med och när man ska göra det. I artikeln beskriver vi våra positiva erfarenheter samt olika fallgropar och misstag som vi har gjort. – Vi har många nyanlända elever på skolan så vi har arbetat med en mer språkinriktad undervisning, där vi skräddarsyr vissa undervisningsmoment för vissa elever. Tanken är att alla ska kunna nå målen men vägen dit ser olika ut för olika elever. Vi har ökat samarbetet mellan olika ämnen och hittat innehåll i olika ämnen som tangerar varandra för att vi ska kunna jobba samtidigt med dem. Det innebär att eleverna ser helheten i stället för en uppdelning mellan olika ämnen. Vi kallar arbetssättet för blockarbete och nästa termin har vi arbetat på det här sättet i tre år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi har fått ett ökat samarbete mellan lärare och pedagogiska diskussioner som inte fördes tidigare. Det är lättare att veta vad eleverna arbetar med, föräldrar kan lättare ta del av vad deras barn arbetar med och när och hur det ska bedömas. – Innehållet i de olika blocken är bestämda. När en elev lämnar oss vet vi vad de har arbetat med och när, vi är inte lika känsliga för om personal slutar eftersom vi har kvar kunskapen om elevens utveckling och vad han eller hon har jobbat med och när. Dessutom har personalen blivit duktig på att sambedöma elever – i stället för att exempelvis bedöma fyra olika inlämningar kan en inlämning sambedömas av lärare inom matte, no, svenska och engelska på en och samma gång.

Hur har ert arbete förändrats?

– Allt har förändrats – vi har förändrat innehållet i lektionerna, organisationen på skolan har anpassats till det här förändrade arbetssättet – vi har arbetat fram ett koncept som alla kör efter vilket ger struktur och stabilitet.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi tog fram ett nytt arbetssätt och vår rektor gick in och bestämde att alla på skolan ska arbeta på det sättet. Hela organisationen har förändrats, vi har olika utvecklingsgrupper med olika ledare och många fler har blivit delaktiga i att leda arbetet. Åsa LassonBrett Kemp är lärare i engelska och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona. Kristina Kemp är lärare i svenska som andraspråk och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.  

Inlägget De har förändrat skolans arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkluderinghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/forskningsbaserade-las-och-skrivmetoder-skapar-inkludering/ Fri, 26 Jun 2015 09:08:12 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=111543Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Inlägget Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 15 2015: Läsa och skriva i en inkluderande lärmiljö: Beskrivning av en grundskolas satsning
Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.
Lena Ekermo och Kirsten Sunnerud arbetar på Tornhagsskolan i Linköping.
Kirsten Sunnerud har tillsammans med sin kollega Lena Ekermo beskrivit den läs- och skrivsatsning som sedan flera år pågår på Tornhagsskolan i Linköping. En satsning där forskningsbaserade läs- och skrivmetoder lagt grunden för ett arbetsmaterial som underlättar samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapar inkludering för såväl lärare som elever.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och Lena Ekermo har arbetat med läs-och skrivutveckling i flera år. När vi sedan kom med i ett inkluderingsprojekt som drivs av Ifous, fick vi chans att dokumentera vårt arbete. Det var ett sätt för oss att lära mer om inkluderande arbete men också en möjlighet att sprida vårt arbetssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur vi genomför vår skolas satsning på läsande och skrivande för alla elever från förskoleklass till årskurs sex. Vi beskriver dels hur arbetet går till, dels vad pedagogerna tycker om arbetet och vilka resultat de ser. Vi lyfter också fram den forskning som vårt material tar avstamp från. – När det gäller läsande arbetar vi med högläsning, boksamtal, repeterad läsning och läsförståelse. När det gäller skrivande arbetar vi med cirkelmodellen, ett sätt att arbeta med olika textgenrer. Tillsammans har jag, som är specialpedagog och Lena, som är andraspråkslärare, ställt samman ett undervisningsmaterial för lärarna, pärmar för varje årskurs med såväl texter som arbetsmetoder och lektionsplaneringar. Lärarna undervisar ungefär två timmar i veckan med materialet. – Ett sätt att inkludera elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever är att de får möjlighet att förbereda sig på texter tillsammans med specialläraren eller andraspråksläraren så att de sedan kan delta i undervisningen tillsammans med de andra eleverna i klassen.

Vilka resultat har ni sett?

– De flesta lärare är positiva till materialet och har blivit mer medvetna om olika forskningsbaserade läs- och skrivmetoder. Pärmarna underlättar för lärarna, dels vinner de tid, dels underlättas samarbetet, eftersom de har samma material att förhålla sig till. Eleverna har skrivit längre och mer komplexa texter med en tydligare röd tråd. Läsförståelsestrategierna har skapat bättre textsamtal där fler elever är aktiva.

 Hur har ert arbete förändrats av inkluderingsprojektet?

– Elever i behov av särskilt stöd och andraspråkselever har lättare att arbeta och utvecklas i klassrummet när vi kan göra anpassningar för dem. Tidigare arbetade läraren på ett sätt, special- och andraspråksläraren på ett annat och det försvårade för eleverna att känna sig delaktiga. Nu har vi ett gemensamt material. Det är lättare att utbyta erfarenheter och skapa kollegialt lärande, det blir ett inkluderande arbetssätt, inte bara för eleverna utan även för lärarna.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Det är ett pågående arbete. Det viktiga är att engagera lärarna och hålla fast vid detta strukturerade arbetssätt. Vi utvärderar och förbättrar materialet varje läsår. Vi kommer att följa upp arbetet flera gånger varje termin med arbetslagen. Nu ska vi även involvera högstadielärarna.   Lena Ekermo är leg lärare, förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk i år 1-6 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Lena Ekermo har varit samordnare i ämnet svenska som andraspråk samt utvecklingsledare för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.E-post: lena.e.ekermo@linkoping.seKirsten Sunnerud är leg lärare, specialpedagog och arbetar som koordinator för specialpedagogiskt stöd år F-9 på Tornhagsskolan i Linköpings kommun. Kirsten Sunnerud har tidigare arbetat som specialpedagog med särskild inriktning mot läs- och skrivutveckling.E-post: kirsten.sunnerud@linkoping.seHanna Nolin

Inlägget Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering dök först upp på Skolporten.

]]>Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbetehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/laranderonder-ett-verktyg-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete/ Fri, 26 Jun 2015 08:45:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=111295Med hjälp av "läranderonder" har Johan Skytteskolan i Älvsjö utvecklat mer inkluderande lärmiljöer, berättar biträdande rektor Monika Strandberg. Hon har nu beskrivit arbetet i en utvecklingsartikel.

Inlägget Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 14 2015: Läranderonder Att undersöka, analysera och utveckla undervisning
Monika Strandberg
Monika Strandberg är biträdande rektor på Johan Skytteskolan i Älvsjö.
Läranderonder har bidragit till att utveckla mer inkluderande lärmiljöer på Johan Skytteskolan i Stockholm. Monika Strandberg, som är biträdande rektor på skolan, har skrivit en artikel där hon berättar om arbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag erbjöds möjligheten att skriva en artikel och tyckte att det var en rolig utmaning att skriva i ett forum där läsarna har en förförståelse kring pedagogiska frågor.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett verktyg som kallas läranderonder som vi fick ta del av på vår skola när vi deltog i en utbildning tillsammans med utbildningsförvaltningen i Stockholm stad och Harvard Graduate School of Education. Läranderonder är ett verktyg för att göra en analys av det inre arbetet, som en del av det systematiska utvecklingsarbetet. Med hjälp av läranderonder kan man skaffa sig en bild av nuläget på en mer övergripande nivå – på skolnivå – och undersöka var befinner vi oss på skolan som helhet. Läranderonder är systematiska och lättanvända och i artikeln beskriver jag vad läranderonder är, hur de genomförs och också om resultatet – hur det har fungerat på vår skola och de möjligheter och utmaningar som vi har mött under vårt arbete.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det faktisk går att titta på skolan i ett ovanifrånperspektiv, att den nulägesbeskrivningen som blir resultatet av ronden faktiskt speglar det som är verkligheten. Resultaten visar att interna läranderoller skapar möjlighet för pedagogiska diskussioner med nära koppling till den egna praktiken. Lärarna upplever det som positivt, och att det kan bidra till konkret utveckling, att få sitt eget arbete betraktat i ett utifrånperspektiv

Hur har ert arbete förändrats?

– Läranderonderna är en del i en större utvecklingsprocess, vi deltar även i Ifous projekt om inkluderande lärmiljöer. Läranderonderna har bidragit till processen kring att utveckla mer inkluderande lärmiljöer. De sätter fingret på vad vi behöver förändra i arbetet med eleverna, hur vi kan förbättra arbetet med enkla satsningar och hur strukturer runt lektioners upplägg påverkar arbetsmiljö, arbetsro och inlärning. Vi stötte på patrull i arbetet inledningsvis. I arbetet med läranderonder ingår att vara i nätverk med andra skolor. När vi tog emot besök utifrån fanns en osäkerhet bland pedagoger kopplat till att ta in andra personer i klassrummen, att bli tittad på och ifrågasatt. Hela utvecklingsarbetet kring inkluderande lärmiljöer har varit ifrågasatt eftersom det har funnits en oro över att det handlar om besparingar. Men det har förändrats med tiden, nu finns det ett stort intresse för att jobba tillsammans – det pågår andra saker på skolan där jag tror att fröet har såtts i läranderonderna och i arbetet som följt av deltagandet i Ifous-projektet.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

Vi kommer att fortsätta att genomföra läranderonder eftersom det är ett bra mätverktyg för var vi befinner oss. Arbetet med läranderonderna har skett i årskurs 6-9, nästa steg är att involvera fler i ronderna, men in övrigt har lärarronderna öppnat för andra former av kollegialt lärande på skolan. Åsa Lasson

Inlägget Läranderonder – ett verktyg för pedagogiskt utvecklingsarbete dök först upp på Skolporten.

]]>”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/det-ar-verksamheten-som-ar-problemet-nar-det-inte-fungerar/ Thu, 18 Jun 2015 09:28:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=111888Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända: Eleven är aldrig bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om utvecklingsarbetet.

Inlägget ”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar” dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 13 2015: Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse
Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.
Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.
Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om deras arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville dels göra en sammanfattning av våra tankar kring vad som är en god lärmiljö dels ville vi dokumentera det arbete som vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Om att ett målmedvetet arbete med starkt fokus på lärmiljön lönar sig. Det gäller att vara uthållig och fokusera. Vi ville skapa en synvända som handlar om att eleven aldrig är bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Då handlar det om att ett barn befinner sig i svårigheter – inte skolan. Vi ville förändra oss och i artikeln har vi dokumenterat hur vi gjorde det. – Vi var inbjudna att dela i Ifous forskningsprojekt om lärmiljöer. Vi använde alla resurser som fanns för att utveckla en bättre lärmiljö där eleverna känner sig sedda och bemötta på ett riktigt sätt. Vi ställer oss frågan i artikeln om det här arbetet är möjligt för alla – vi anser att svaret är ja. Vi har använt elevhälsoteamet på skolan och våra förstelärare. De externa funktioner som vi har använt är sådana som finns tillgängliga i alla kommuner, som socialtjänsten och inte minst föräldrar som är en stark samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att vi har åstadkommit en synvända. Barnet är inte fel, eller har inte fel, om barnet har bekymmer så har det bekymmer med sin omgivning. Då måste man fundera på hur man kan stötta det enskilda barnet för att hjälpa det – det är det absolut viktigaste. – Vi har arbetat mycket med relationsbygge, att skapa starka relationer mellan oss som arbetar i skolan, så att vi talar samma språk. Jag som ledare skapar en relation till medarbetarna, och jag förväntar mig att de skapar samma relation till eleverna. Vi kan se att eleverna gör samma relationsbygge när de får nya kamrater.

Hur har ert arbete förändrats?

– Det har kommit fram i samtal med mig att pedagogerna upplever att många situationer är lugnare än innan, det finns ett mer avstressat förhållningssätt bland personalen.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– När vi blev inbjudna till forskningsprojektet gällde det arbetslaget på högstadiet, men vi såg tidigt att det var en fråga för hela skolan. Jag var relativt ny ledare på skolan och hade scannat av min organisation för att se var vi befann oss. Det fanns en stolthet hos personalen över att man hade goda relationer med eleverna och att man spenderade mycket tid med sina elever. Det var en fin egenskap för skolan att bygga vidare på. – Det sammanföll med vår satsning på att utveckla lärmiljön – då kunde vi fokusera på att bli ännu bättre. Åsa LassonGull-Britt Holm är rektor på Laröd skola E-post: gull-britt.holm@helsingborg.se Katja Vinulv är biträdande rektor på Laröd skola E-post: katja.vinulv@helsingborg.se

Inlägget ”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar” dök först upp på Skolporten.

]]>Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljöhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/samsyn-bland-larare-vag-till-inkluderande-larmiljo/ Thu, 11 Jun 2015 13:01:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=111504"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inlägget Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 12 2015: Vägar till en inkluderande skolmiljö: Elevsyn och förhållningssättgustavsson_nordin_storEn medveten samsyn bland personalen ökar förutsättningarna för en inkluderande lärmiljö. Det konstaterar Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi två har under flera år drivit ett värdegrundsarbete bland skolpersonalen. När skolan blev en del av Ifous-projektet ”Inkluderande lärmiljöer” ville vi undersöka om vårt värdegrundsarbete haft någon betydelse för hur skolan lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö.

Vad handlar artikeln om?

– Vår grundtes är att inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt. För att undersöka vad vårt värdegrundsarbete har betytt för arbetet med inkluderande lärmiljöer har vi intervjuat sex lärare som har erfarenhet av tiden både innan och efter vi började arbeta med värdegrunder. Därutöver har vi genom enkäter frågat elever i klass 7-9 om de tycker att lärarna ser och tar hänsyn till elevers olika behov.

Vilka resultat har ni sett?

– De är långt från entydiga. Lärarna tycker att värdegrundsarbetet haft genomslag och att det stärkt gemenskapen i personalgruppen. Lärarna tänker mer på sitt eget agerande och hur de bättre kan möta varje enskild elevs behov. Men också hur de kan hantera svåra situationer genom att hela tiden ställa sig frågor vad de själva har för roll i det som sker. Elevernas svar var däremot mer skiftande. Mest positiva är eleverna i årskurs 7, där många vittnar om att lärarna anpassar undervisningen efter elevernas behov genom att exempelvis låta en del elever få göra muntliga istället för skriftliga prov eller få anteckningar på tavlan utskrivna på papper. – I de högre stadierna var eleverna mer ljumma till lärarnas förmåga att se varje elevs behov. Vi tolkar det som att arbetslagen kommit olika långt i praktiskt genomförande av inkluderande lärmiljöer. Glädjande är att vi överlag ser att eleverna fått en mer öppen och tolerant syn på sina egna och andras olika svårigheter – som exempelvis dyslexi. Tidigare var detta ofta något som många elever skämdes för. Idag ber elever med dyslexi med självklarhet om sina ”dyssepapper”.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har blivit mer medvetna om vikten av att ha beredskap för olika situationer. Ett konkret exempel är att göra flera versioner av en uppgift, just för att underlätta för elever med svårigheter.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har diskuterat med skolledningen om vikten att föra värdegrundsarbetet vidare. Vi tror att det är en förutsättning för att lyckas med att skapa en inkluderande lärmiljö. Susanne SawanderAnn Gustavsson är utbildad SO-lärare och har idag en tjänst som förstelärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.E-post: ann.v.gustavsson@stockholm.seElisabeth Nordin är utbildad svensk- och SO-lärare och har idag en tjänst på Johan Skytteskolan i ÄlvsjöE-post: elisabeth.nordin@stockholm.se

Inlägget Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö dök först upp på Skolporten.

]]>Podcast skapar motivation och höjer resultathttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/podcast-skapar-motivation-och-hojer-resultat/ Thu, 11 Jun 2015 07:00:28 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=110563Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Inlägget Podcast skapar motivation och höjer resultat dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 10 2015: Podcast i undervisningen skapar motiverade elever: Ett inkluderande arbetssätt där elever lär av varandra vid inspelandet av strukturerade samtal
markus_kia_stor
Markus Nyman och Kia Senneryd arbetar på Nyboda skola i Tyresö kommun
Att använda podcast, inspelade samtal, i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi fick en förfrågan om det och kände att det var både en utmaning för oss personligen men också ett sätt att sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi använt inspelade samtal, så kallad podcast, i undervisningen i ämnet svenska i två klasser i årskurs 8. Vi ville undersöka om podcast kan öka motivationen och utveckla elevernas förmåga att leda och delta i samtal. Under sammantaget drygt tio lektioner arbetade vi med podcast, där vi började med att lyssna på olika podcast och prata om samtalsteknik. I grupper om cirka tre fick eleverna sedan spela in samtal på runt tio minuter vardera om två givna ämnen, varav ett i ämnet kemi samt ett eget valt ämne. Slutligen spelade eleverna in en utvärderingspod där de berättade om vad de tyckte om projektet. Projektet var upplagt i etapper med tydliga delmål.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt att eleverna själva tyckte att detta var både roligt och utmanande, vilket syntes tydligt genom ett stort engagemang och ansvarstagande. Vi tror att de kortsiktiga målen i kombination med vår höga förväntan på eleverna var starkt bidragande till elevernas motivation. Alla elever nådde högre mål än de vanligen brukar, samtliga samtliga klarade minst kunskapskravet för E inom arbetsområdet. Elever som har svårt att uttrycka sig i skrift visade sig vara duktiga på att prata. Likaså märkte vi att vanligtvis tysta elever blev trygga i den lilla podcast-gruppen och därmed fick lättare att prata. Sammantaget har användning av podcast utvecklat elevernas förmåga att delta och föra samtal, de lyssnade och lät varandra prata till punkt och använde sig också mycket av speglig som en teknik i samtalen. Våra resultat visar att podcast är ett verktyg som kan användas i alla skolämnen.

 Hur har ert arbete påverkats av projektet?

– Både själva projektet och skrivandet av utvecklingsartikeln har ökat vår medvetenhet om vår egen undervisnng och vad som skapar motivation i klassrummet.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Flera kollegor, framför allt i arbetslaget har inspirerats av vårt arbete och själva börjat arbeta med podcast. Till hösten ska vi presentera artikeln med både arbetssättet och de resultat vi sett, för hela skolan. Redan nu har vi berättat om artikeln på ett regionalt seminarium i Ifous regi för inkluderande lärmiljöer. Vi har även berättat om projektet på en annan skola i kommunen. Susanne SawanderMarkus Nyman är utbildad ämneslärare och arbetar som lärare i svenska och so på Nyboda skola i Tyresö kommun.E-post: Markus.nyman@utb.tyreso.seKia Senneryd är utbildad speciallärare och förstelärare med fokusområde inkludering och arbetar idag på Nyboda skola i Tyresö kommun.E-post: Kristina.senneryd@utb.tyreso.se  

Inlägget Podcast skapar motivation och höjer resultat dök först upp på Skolporten.

]]>Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för allahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/inkluderande-larmiljoer-vagen-till-en-skola-for-alla/ Wed, 03 Jun 2015 15:36:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=109811Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Inlägget Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 6 2015: Goda lärmiljöer: Vägar att möta elever för en inkluderande skola
Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.
Tove Risberg arbetar som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.
Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste. Tove Risberg, ämneslärare i Tyresö skola, har skrivit en utvecklingsartikel om sitt sätt att undervisa.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetet i över 20 år som lärare och tycker att jag hittat gångbara vägar för att nå även de svåraste eleverna. Att skriva en utvecklingsartikel var dels en personlig utmaning, dels en möjlighet att få sprida mina erfarenheter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan skapa en skola för alla, även för svåra och stökiga elever genom ett inkluderande förhålllningssätt gentemot både elever och föräldrar. Mitt synsätt bygger på att inte tänka ”vilken skitunge” om svåra elever utan att de behöver min hjälp. Det kan tyckas självklart men tyvärr ser det inte alltid ut så i skolan. – Artikeln handlar om hur man genom att uppmuntra, välkomna, ingjuta tro men också genom att ställa rätt förväntningar skapar trygghet och hjälper eleverna att stärka sitt självförtroende. Jag tar även upp vikten av en tät dialog med föräldrar. En central del är också tid för reflektion för både elever och lärare, tillsammans och individuellt.

Vilka resultat har du sett?

– Att ett positivt förhållningssätt och bemötande har väldigt stor betydelse. Jag har under åren haft elever som har svårt att komma igång och arbeta i klassrumet, vilket jag aldrig kommenterar men som för varje gång de arbetar får positiv respons. Detta förhållningssätt resulterar oftast i att eleven slutligen stannar kvar i klassrummet. Men det kan också handla om att varje dag ta eleverna i hand och hälsa god morgon. Dialog med föräldrar, ibland har det handlat om daglig kontakt, tar givetvis mycket tid men jag vet av erfarenhet att den tiden får jag på sikt tillbaka. Därtill en stor tacksamhet från många föräldrar. Som lärare handlar allt detta om att se både individen och gruppen. Därför går det inte att köra samma lektionsplanering i alla klasser.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har blivit än mer inspirerad och stärkt i min uppfattning om att det här är ett framgångsrikt arbetssätt. Inte minst för att jag genom projektet läst en hel del forskning som belägger mina teorier, det känns väldigt upplyftande.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har fått förmånen att hålla föreläsning och studiedag för personalen liksom en fortbildning kring ”Utmanande undervisning”. Jag ingår också i den kommunövergripande grupp som Tyresö kommun initierat om hur vi kan skapa en skola för alla. Susanne SawanderTove Risberg är utbildad 1-7 lärare sv/so/eng och arbetar idag som klass- och ämneslärare på mellanstadiet på Tyresö skola.E-post: tove.risberg@utb.tyreso.se

Inlägget Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla dök först upp på Skolporten.

]]>Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutvecklinghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/forskningscirkeln-blev-ett-nytt-verktyg-for-skolutveckling/ Wed, 03 Jun 2015 14:52:57 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=109836En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Inlägget Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 7 2015: Ett skolutvecklingsarbete: En aktionsforskningsinriktad fallstudie om skolans lärandemiljö utifrån bedömningsområdet ”trygghet och studiero”
Ny_liselotte_Malmberg
Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman arbetar på Maserskolan i Borlänge kommun.
Inom ramen för Ifous forskningsprogram ”Inkluderande Lärmiljöer” deltog lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman i en forskningscirkel, i syfte att initiera förändringsprocesser som kunde studeras och korrigeras samtidigt som de ägde rum. De tittade på vad som skedde i skolans korridor i anslutning till lektionsstart, för att kunna utveckla området ”trygghet och studiero” på skolan. Författarna menar att forskningscirkeln blev ett effektivt sätt att utveckla – och få syn på – den egna verksamheten.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vår skola ingår i forskningsinstitutet Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) forskningsprogram som syftar till att forska runt, implementera och utveckla området ”inkluderande lärmiljöer”. Projektet startade 2012 och kommer att pågå till 2016. Skolutvecklingsarbete sker parallellt och i samarbete med ett forskningsprojekt som leds av Malmö högskola. 12 kommuner medverkar med sammanlagt 31 skolor. I projektet blev samtliga deltagare inspirerade och uppmanade att skriva en utvecklingsartikel och vi såg omedelbart en koppling med skrivandet och det aktuella arbetet vid vår skola. – Under ht 2012 startades en forskningscirkel vid vår enhet under ledning av två forskare från Högskolan Dalarna. Gruppen bestod, utöver de båda forskarna, av sex personer från enheten – fyra pedagoger, rektor och biträdande rektor – samt en extern pedagog. Syftet med forskningscirkeln var att skapa möjligheter för att, i det egna vardagsarbetet, kunna initiera förändringsprocesser som kan studeras och korrigeras samtidigt som de äger rum. Forskningscirkelns ambition var att både förbättra verksamheten och samtidigt utveckla ny och handlingsrelevant kunskap. – Deltagarna i forskningscirkeln fick varje månad läsa gemensamt vald litteratur, skriva reflektionsprotokoll och därefter träffas för att diskutera och lyfta olika frågeställningar som kunde kopplas till den egna verksamheten. Parallellt med litteraturstudierna utfördes även mikrostudier i den egna verksamheten. Som en del i vårt arbete, för att säkra ”trygghet och studiero” vid vår enhet, valde vi att genom observationer studera miljön i skolans korridorer.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med artikeln är att beskriva hur vi inom ramen för en forskningscirkel studerade vad som hände i skolans korridorer i anslutning till olika lektionsstarter för att på detta sätt stärka och utveckla området ”trygghet och studiero”. Vår intention var att finna en passande metod för kontinuerliga utvecklingsarbeten som genererar nya kunskaper och erfarenheter och som kan leda till konkreta förbättringar i praktiken. Metoden som beskrivs kan även, som vi ser det, appliceras och användas vid andra enheter.

Vilka resultat har ni sett?

– I och med denna studie har problemet med elever som kommer och går under lektionstid aktualiserats och vi har därmed blivit bättre på att arbeta förebyggande för att motverka dessa ”negativa val” från elevernas sida. De elevvårdsmöten som genomförts har fått effekt. Det är dock fortfarande en del arbete kvar för att helt komma till rätta med problemet. Vi måste kontinuerligt arbeta för att motivera våra elever att inse vikten av att gå i skolan och att vara aktivt deltagande under samtliga lektioner. Många av våra elever uttrycker att de inte har möjlighet till så mycket samvaro med kamrater på fritiden varpå vi drar slutsatsen att den sociala rastmiljön i skolan i vissa fall upplevs som mer intressant och viktig än själva skolarbetet. Ett utvecklingsområde för oss och för kommunen anser vi därför vara att satsa på positiva och organiserade aktiviteter i skolan efter skoldagens slut.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Den här studien visar hur man, inom forskningscirkelns ram, på ett effektivt sätt kan beforska sin egen verksamhet och upptäcka områden som behöver utvecklas och stärkas. I och med vårt arbete med forskningscirkeln och skrivandet av vår utvecklingsartikel har vi fått ett nytt verktyg för att studera och förbättra vår verksamhet. Att göra systematiska observationer kan visa på många intressanta saker som vi annars inte lägger märke till. Vi ser också vikten av att fortsätta arbetet med att involvera all personal i detta utvecklingsarbete för att det ska få god genomslagskraft. Åsa Bellskog är förstelärare, utbildad inom ämnena matematik och NO och arbetar på Maserskolan i Borlänge kommunE-post: asa.bellskog@edu.borlange.seLena Källman är lärare inom ämnena svenska och SO och arbetar som speciallärare i Maserskolans resursgrupp i Borlänge kommun. E-post:lena.lind-kallman@edu.borlange.seLiselotte Malmberg är lärare i svenska och engelska och arbetar som biträdande rektor på Maserskolan i Borlänge kommun.E-post: liselotte.malmberg@edu.borlange.se

Inlägget Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling dök först upp på Skolporten.

]]>”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/den-som-vill-lara-sig-ska-ha-mojlighet-att-lara-sig/ Wed, 03 Jun 2015 14:31:29 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=110538Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det, säger Daniel, och då finns inget utrymme för att köra enmansrace: alla i arbetslaget måste vara med på tåget.

Inlägget ”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig” dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 9 2015: “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion
daniel_fredriksson_stor
Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott och arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.
Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Han är av den bestämda uppfattningen att alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat fram ett koncept som jag kallar Vändpunkt där jag utgår från att läraren erbjuder eleven viktiga skyddsfaktorer när eleven kommer till skolan. Jag har plockat ut tio skyddsfaktorer som lärarna själva kan påverka och erbjuda eleverna. En av dessa är Tydliga regler och normer i samband med lektion. Jag har använt vetenskapen som bas i utformandet av en praktisk metod som jag kallar Normalläge. Jag har funderat på hur ett effektivt regelsystem kan genomföras i praktiken och nu när jag är klar vill jag dela med mig av metoden till alla som är intresserade. Normalläge är ett försök att smälta samman Skolverkets riktlinjer för utformning av regler i skolan med beteendevetenskap. Syftet var alltså att skapa något nytt och effektivt som andra skolor, elever och lärare kan ha användning för.


Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan arbeta vetenskapligt och utifrån Skolverkets riktlinjer med att skapa ett tydligt och trovärdigt regelsystem. I artikeln beskriver jag Normalläge, metodens vetenskapliga förankring samt upplevda resultat. Artikeln beskriver hur skolor effektivt och utifrån Skolverkets riktlinjer kan utforma regler för inlärningstillfällena. – Skolan är skyldiga eleverna en trygg och lugn lärmiljö och genom ett effektivt regelsystem skapas bättre förutsättningar till studiero. Jag är av den åsikten att lärarna ska arbeta med pedagogiska frågor och minimera annat arbete. Reglerna handlar därför inte om att kasta snöboll eller springa i korridorer, de är kopplade till lektioner med syfte att nå studiero. Metoden tydliggör förväntningar och konsekvenser, den passar elever i olika åldrar och kräver en tankevända hos lärarna då det endast finns en regel i klassrummet – att den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att metoden är praktiskt genomförbar men att arbetslaget måste vilja arbeta med Normalläge för att resultatet ska bli bra. Det måste finnas en vilja att förändra och alla lärare måste hoppa på tåget och vilja göra lika. Lärare och elever som har implementerat metoden är positiva – även föräldrar.

Hur har ditt arbete förändrats av det här projektet?

– Tack vare artikeln har jag fått en möjlighet att sätta alla tankar och funderingar kring metoden på pränt på ett tydligt sätt.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har implementerat metoden i årkurs 7, vi har även tagit hjälp av en dramapedagog för att lärarna ska kunna effektivisera vissa delar och gjort skådespel utifrån vissa frågeställningar – det har varit uppskattat. – Bland kollegorna är det olika, det finns de som ser behovet av metoden som har grupper som är jobbiga och vill få till en förändring. Sedan finns det lärare som inte orkar eller inte är överens i arbetslaget hur de ska göra. Vill man köra ett enmans-race spelar det ingen roll vad som implementeras – det blir aldrig bra. Åsa LassonDaniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott men arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.E-post: Daniel.Fredriksson@edu.borlange.se

Inlägget ”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig” dök först upp på Skolporten.

]]>Inkluderande undervisning ger bättre kvalitethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/inkluderande-undervisning-ger-battre-kvalitet/ Tue, 26 May 2015 20:16:22 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=109736På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Inlägget Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 8 2015: Förbättring genom inkludering: Att minska avståndet mellan oss
mathias_engvall_stor
Mathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar som lärare på högstadiet på Strandskolan.
Fler behöriga ämneslärare och ökad tillhörighet är ett par av en rad positiva effekter när elever med diagnos inom autismspektrat inkluderas i den ordinarie undervisningen istället för att separeras i egna grupper. Läraren Mathias Engvall har skrivit en utvecklingsartikel om förändringen på Strandskolan i Tyresö.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville dokumentera förändringen av undervisningen för våra elever med diagnos inom autismspektrat.

Vad handlar artikeln om?

– Tidigare undervisades elever med diagnos inom autismspektrat i en separat grupp vid namn Lagunen. I gruppen arbetade fyra lärare med cirka 14 elever i årskurs 6-9 i gruppen. Målsättningen och synsättet har hela tiden varit att om det fungerade kunde eleverna för längre eller kortare tid flytta över till den ordinarie klassen. Men utgångsläget var att dessa elever tillhörde Lagunen, den lilla gruppen. Förändringen innebär att vi vände på tankesättet – alla elever från Lagunen har inkluderats i skolans ordinarie klasser och följer alltså den vanliga undervisningen. Men eleverna har fortfarande samma stöd som tidigare genom att vi lärare från Lagunen hela tiden är med i klassrummet. Om det behövs kan vi också ta med oss våra elever, lämna klassrummet och jobba enskilt eller i mindre grupper en stund.

Vilka resultat har du sett?

– Det mest konkreta är att dessa elever nu får undervisning av behöriga ämneslärare i samtliga ämnen, vilket var långt från fallet tidigare eftersom vi var så få lärare inom Lagunen. Inkluderande undervisningsmiljö kan också handla om så enkla saker som att dessa elever nu har sina skåp tillsammans med sina ordinarie klasskamrater. Kort beskrivet kan resultaten sammanfattas med ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen samtidigt som eleverna får samma stöd som tidigare. Tilläggas ska också att förändringen har skett med samma resurser som tidigare.

Hur har projektet förändrat ditt arbete?

– För min egen del har det inneburit stor förändring eftersom jag tidigare undervisade i flera ämnen jag inte har behörighet i. I dag är det behöriga lärare som har huvudansvar för undervisningen men i dialog med oss lärare från Lagunen eftersom vi arbetar nära de här eleverna.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Övergången har skett väldigt odramatiskt eftersom skolan hela tiden har haft ett inkluderande synsätt. Förändringen innebär givetvis inte att alla problem är lösta. Men fördelarna överväger och de flesta kollegor är positiva. Susanne SawanderMathias Engvall är utbildad musik- och gitarrlärare och arbetar idag som lärare på högstadiet på Strandskolan.E-post: mathias.engvall@utb.tyreso.se

Inlägget Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet dök först upp på Skolporten.

]]>