Två legitimerade lärare, tjugofem elever och en lektion i idrott och hälsa. Det är en helt vanlig eftermiddag på Kolarängskolan i Järfälla utanför Stockholm.
Gustav Persson har brutit ner kunskapskraven från årskurs 6 till årskurs 1. Det har resulterat i elva kunskapsrelaterade arbetsteman som han bygger på för varje år för att säkra en bra progression.
En lektion i idrott och hälsa ser ofta likadan ut i mellanstadiet som i högstadiet och i gymnasiet. Både vad gäller innehåll, undervisning och bedömning.
Många lärare tycker att friluftsliv är krångligt att få till på lektionerna i idrott och hälsa. Jonas Mikaels har undersökt hur det kan bli enklare genom att ifrågasätta det som tas för givet i synen på friluftsliv i skolan.
Sjuksköterskan och doktoranden Anette Nord har fått över en halv miljon kronor i stipendium för att sprida sin forskning om hur skolelever bäst lär sig hjärt-lungräddning.
Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.
Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.
Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.
Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.