Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling Föreningsidrott som socialisationsmiljö en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Med hjälp av en träningsdagbok där eleven blir sedd och får uppskattning av sin lärare kan inaktiva elever motiveras att börja träna och aktiva elever att fortsätta träna. Det är en av slutsatserna i Jenny Isbergs avhandling Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt aktiva .

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Många ungdomar, och särskilt flickor, känner sig stressade i skolan. Men det är inte alltid skolarbetet i sig som är orsaken. Katarina Haraldsson har sett att lärares bemötande är viktigt för om ungdomarna känner stress eller ej.

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Lärare måste arbeta mer aktivt med att förebygga ungdomars negativa kroppsuppfattning, tycker Carolina Lunde. I sin avhandling har hon följt ungdomar mellan 10 och 13 år, en ålder när många börjar bli väldigt kritiska mot sitt utseende.