För att nå framgång i historieämnet måste elever kunna läsa, tolka och producera alltmer ämnesspecifika texter. Men vilka texter elever behöver kunna hantera på olika stadier framgår sällan av skolans styrdokument. Arbete med ämnestexter ses olyckligt nog som något självklart, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.

Lärarutbildningen är landets största utbildning men har aldrig fått utveckla sin egen kunskapsbas. Att göra forskningen mer tillgänglig är en förutsättning för att skollagens krav ska bli verklighet, skriver Lena Adamson.

I slutet av augusti var det utbildningsstart och internat i forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet för de åtta nya doktorander som antagits.

Karin Rönnerman, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, är redaktör för den nyutkomna boken "Att utveckla utbildningspraktiker" ihop med kollegorna Ingrid Henning Loeb och Lill Langelotz.

Göteborgs universitet står i år värd för Resultatdialog 2019, Vetenskapsrådets årliga konferens inom utbildningsvetenskap.

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Genom klassrumsstudier avser forskarskolan att undersöka undervisning för grundskolans mellanår. Fokus ligger på skärningsfältet mellan aktuella samhällsutmaningar och centralt skolämnesinnehåll, med tyngd på hållbar utveckling.