Andreas Melldahl har forskat om hur värdet på utbildningstillgångar har förändrats under 1900-talet i Sverige.

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens. Det menar Ingegerd Gunvik-Grönbladh.

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.

Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.