Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

• Epistemologisk förståelse – källorna behöver värderas kritiskt, inte ses som information och också tolkas i relation till den kontext där de tillkom.
• Beredskap att skifta perspektiv – en medvetenhet om behovet av att vara beredd att skifta temporalt och kontextuellt perspektiv.
• Kontextuella kunskaper – behövs för att kunna hantera ovanstående dimensioner med kvalitet.
• Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder – metoderna kan inte bockas av mekaniskt. Till exempel kan en tendentiös källa vara bra i något sammanhang, medan den i andra sammanhang inte alls är det beroende på frågeställningen.
• Förmåga att kombinera kontextuella kunskaper med källmaterial – förmågan att kombinera egna kunskaper med belägg från källor.

• Epistemologisk förståelse för historieämnets karaktär – elever behöver förstå att det som hänt i det förflutna har orsaker, och se nödvändigheten av förklaringar.
• Kontextuella kunskaper – krävs för att elever ska kunna belägga sina orsaksresonemang.
• Temporalt ramverk – elever behöver kunna rama in i resonemangen i en kronologisk struktur och se att det kan finnas långsiktiga eller kortsiktiga orsaker, kunna hålla isär vad som är möjliga orsaker respektive konsekvenser.
• Orsakers inbördes samband och relativa betydelse – elever behöver se att det sällan finns en enda orsak till varför en händelse inträffat och att orsaker av olika vikt ofta är sammanflätade.
• Samband mellan aktörer och strukturer – elever behöver ha insikt i att förändringar och händelser orsakas av en interaktion mellan historiska aktörer och vid tidpunkten existerande samhällsstrukturer.

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering dök först upp på Skolporten.

Att låta eleverna göra film och gestalta personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Det visar lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Att skriva en artikel är ett bra sätt att dela goda erfarenheter och exempel och det här utvecklingsarbetet ville vi gärna sprida vidare. En av oss, Kristina Ekmark, har skrivit fem artiklar tidigare om andra utvecklingsprojekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett utvecklingsarbete i ämnet historia i våra respektive klasser i årskurs 9. Syftet med projektet var att utveckla en undervisning som gav eleverna en djupare känsla och förståelse för historien, i det här fallet att leva som ung under tiden för andra världskriget. Ett syfte var också att skapa en undervisning som var lustfylld och engagerande.

– Projektet gick ut på att med mobilkamera och Instagram som verktyg filma och gestalta vardagen för en på förhand given karaktär som vi bestämt, exempelvis en person ur den tyska motståndsrörelsen, en tonåring i England eller en medlem i Hitlerjugend. Vi delade in eleverna i grupper som fick i uppgift att skapa en dagbok i filmformat ur de här karaktärernas vardag. Arbetet följde en tydlig struktur som inleddes med att eleverna skrev manus, letade miljöer, repeterade, skaffade rekvisita och lärde sig filmteknik. Därefter fick eleverna ge sig ut och filma. De färdiga filmerna visades sedan för klassen och därefter för hela skolan. När arbetet var avslutat fick eleverna svara på en enkät om vad de tyckte om det här sättet att arbeta.

”Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten.”

Vilka resultat har ni sett?

– Att låta eleverna få gå in i roller och gestalta historien innebar att de ökade sin inlevelseförmåga och förståelse för den historiska kontexten. I enkäterna konstaterar flera elever att de fått en djupare insikt om hur förtryck, utsatthet och brist på mänskliga rättigheter påverkar människors vardag. Samtidigt pekar eleverna på att skillnaden mellan att vara ung idag jämfört med tiden för andra världskriget faktiskt inte är så stor. Det finns mycket som förenar. Sammantaget visar våra resultat att projektet har uppfyllt de syften vi hade – att ge eleverna djupare kunskaper i ämnet historia på ett lustfyllt och spännande sätt.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi kommer att fortsätta att låta eleverna göra film. Det visade sig vara väldigt lyckat att kombinera ämnet historia med modern teknik som eleverna är väl bekanta med.

Hur för ni arbetet vidare er arbetsplats?

– Elevernas filmer visades för samtliga klasser så arbetet är väl spritt på skolan. Vi har även berättat om vårt projekt på våra lärarkonferenser, många har visat intresse och blivit inspirerade av att vårt arbete.

Kristina Ekmark är förstelärare, lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
Anna Fredmark är lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7–9 på Myrsjöskolan i Nacka kommun

Utveckla skolan nr 2/2022

Susanne Sawander

Inlägget Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet dök först upp på Skolporten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord dök först upp på Skolporten.