Barn med allvarliga fysiska funktionshinder umgås mest med vuxna och har inga nära jämnåriga vänner. Det visar Anette Sundqvists avhandling Knowing me, knowing you. Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation . Tillgång till e-post kan hjälpa dem att utvidga sitt sociala nätverk.

Orsaken till att barn på förskolan kan ha det svårt i samspelet med andra barn och vuxna,finns ofta i verksamheten. Inte hos det enskilda barnet. Det är en av slutsatserna i KerstinBygdeson - Larssons avhandling "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt ":Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion .

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Musikundervisning på fritiden kan vara invandrade föräldrars sätt att rusta barnen för enframtid i Sverige och kompensera brister i skolan. Den visar Ylva Hofvander Trulsson i sinavhandling Musikaliskt lärande som social konstruktion. Musikens och ursprungets betydelse förföräldrar med utländsk bakgrund .

Förskolans vardag styrs i stor utsträckning av stereotypa föreställningar om kön. Det visarAnette Hellmans avhandling Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet ochnormalitet på en förskola

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Ungdomar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden måste förhålla sig till etnisk segregation, skolpolitik och pedagogiska rutiner som inte alltid tar hänsyn till deras förutsättningar.Det försvårar för dem att göra bra ifrån sig i skolan. Det konstaterar René León Rosales i sin avhandling Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola .

Om vi är tvärsäkra på vad religion och demokrati är och om allt måste motiveras rationellt, då blir det svårt för religion och demokrati att mötas i skolan Det skriver Lovisa Bergdahl i sin avhandling "Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education"

Pojkar kramar varandra lika ofta som flickor. Men flickor får ofta ansvaret att lugna ned stökiga pojkar. Ylva Odenbring har studerat könsmönster i barns vardag i sin avhandling "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett".

Som blind kvinna vid förra sekelskiftet var det i stort sett omöjligt att få ett yrke att försörja sig på. Oavsett hur begåvad man var. Beatrice Christensen Sköld berättar en oskriven historia i sin avhandling Vi kan inte alla passa till hantverkare: Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923 .

Sverige har en skola för alla , men inte för stökiga utåtagerande barn. De placeras i särskilda verksamheter, som trots ofta hårt arbetande personal inte ger de önskade resultaten. Det skriver Susanne Severinsson i sin avhandling Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende .