Betydligt fler flickor än pojkar engagerar sig i klassråd och elevråd. De som inte engagerar sig tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen, konstaterar Maria Rönnlund i avhandlingen Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv .

- Skolan är förknippad med repression men utanför skolan är kamraterna enkälla till stor glädje, säger Catharina Hällström som gått igenom insändare iKamratposten för sin avhandling "Barns insändare i Kamratposten. Uttryck förvillkor i barns kulturella sammanhang".

Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

Skolbiologin har en förenklad förklaringsmodell som påverkar innehållet och det ges lite utrymme för olikheter i undervisningen. Det konstaterar Auli Arvola-Orlander i sin avhandling Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet .

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.