In this article we present and discuss some findings from a case study with upper secondary students, in Sweden, regarding their views on the role of education in relation to changes for sustainability.

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).

I en ny avhandling undersöks vad en post-antropocentrisk förståelse av hållbar utveckling kan betyda för förskolans praktik. Vi behöver ompröva vår plats i världen, och se världen som en del av oss själva istället för att se världen som något åtskilt från oss själva, säger Kassahun Weldemariam.

Ersätt polariserade klassrumsdebatter om klimat och hållbarhet med organiserade diskussioner där alla elever får komma till tals. Det rådet ger Heléne Nyrén och Alexander Bergquist, lärare i samhällsorienterade ämnen.

Här är ett förslag på lektionsupplägg där eleverna får diskutera olika perspektiv och ståndpunkter i en kontroversiell fråga. Det är utarbetat av SO-lärarna på Oxievångsskolan i Malmö och anpassat för högstadiet.

Fler barn som lekte med varandra, mindre framträdande genusmönster och en tydligare kommunikation – forskningsprojektet Normmedvetna rum för lek och lärande ledde till en mer hållbar lek. Dessutom blev lekarna mer fysiskt flyttbara mellan rummen istället för att vara fixerade vid platser och material.

Undervisning om hållbar utveckling i förskolan får inte stanna vid individens möjligheter att påverka. Att främja samarbete, förmåga att kompromissa och hitta gemensamma lösningar är kanske den viktigaste delen av uppdraget. Det säger Ingrid Pramling, professor i pedagogik och vid Göteborgs Universitet.