Trots att bilder och seende har stor betydelse för vår definition av verkligheten har bildämnet enförhållandevis undanskymd roll i undervisningen. Det menar Olle Jonsson som skrivit avhandlingen"Bilden och texten: En studie av ljusets och seendets pedagogik".

Ungdomar kan växla mellan olika språkliga register beroende på vad situationen kräver. Detmenar Theres Bellander som har disputerat med avhandlingen Ungdomars dagliga interaktion: Enspråkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier .

Det har rått en ständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala. Det konstaterar Jan Morawski som i sin avhandling Mellan frihet och kontroll om läroplanskonstruktioner i svensk skola har undersökt hur den svenska läroplanen har förändratsöver de senaste 150 åren.

Nya strategier behövs för att utveckla lärande och undervisning med hjälp av mobil teknik. Detkonstaterar Daniel Spikol, i sin avhandling i medieteknik, A Design Toolkit for Emerging LearningLandscapes by Ubiquitous Computing.

Undervisning om Förintelsen börjar och slutar ofta med det som hände judar, homosexuella ochromer i nazisternas koncentrations- och utrotningsläger. När lärare inte tar upp och belyser stegenmot Förintelsen utan fokuserar på slutet blir det svårt för eleverna att förstå. Det visar Ylva Wibaeusi sin avhandling Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdetFörintelsen i skolans historieundervisning .

Bedömning pågår i det vardagliga arbetet i matematikklassrummen och stora möjligheter till lärande ges när lärare och elever resonerar tillsammans på lektionen. Det visar Lisa BjörklundBoistrup i sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study .

Samtidigt som begreppet kvalitet sedan 1990-talets senare del har blivit alltmer centralt idiskussioner om utbildning har de innebörder det tilldelas förändrats. Det visar Andreas Bergh i sinavhandling Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och desskonsekvenser för utbildning .

När matematikundervisningen är kommunikativ får flerspråkiga elever möjligheter att lyckas. Den slutsatsen drar Eva Norén i sin avhandling "Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning".

Elevföreningar var ett viktigt inslag i skollivet för svenskagymnasister under åren 1850 till 1914. Det visar Björn Norlin iavhandlingen Bildning i skuggan av läroverket: Bildningsskapandeoch kollektivt identitetsskapande i svenska gymnasistföreningar1850-1914.

Mötet mellan unga kriminella och lärare, polis och socialtjänst ser väldigt olika ut beroende påvilken person ungdomarna får träffa. Det visar Margareta Ekberg i sin avhandling Dom kallar ossvärstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis .

Döva elever som har bra betyg i svenska har ett mer levande teckenspråk.Det slår Krister Schönström vid Stockholms universitet fast i sinavhandling Tvåspråkighet hos döva skolelever. Processbarhet i svenskaoch narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk .

Teknikundervisningen fokuserar mer på komponenterna än på systemen. Det beror delvispå teknikens eget intresse för prylar och uppfinningar, men även på att naturvetenskapenkastar sin skugga över det ganska nya teknikämnet. Det konstaterar Claes Klasander iavhandlingen Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter .