Det är stora skillnader i hur medvetna barn är om hur de använder språket i sinkunskapsbildning. I en studie som Annika Åkerblom gjorde för sin avhandling Childrenmaking sense of physical phenomena, visade sig särskilt 10 -åringar kunna reflektera över hurspråket skapar förståelse för abstrakta fenomen.

Studenter med högutbildade föräldrar väljer sällan aktivt att börja på universitetet. För demär högre studier en självklar del i att bli vuxen. För studenter med lågutbildade föräldrar ärvägarna att bli vuxen många fler, studier är ett val bland flera andra.Det konstaterar Lars-Olof Hilding i avhandlingen "Är det så här vi är". Om utbildning somnormalitet och om produktionen av studenter."

Kan politiker styra lärare genom att organisera skolan på ett speciellt sätt?Den frågan ställer Anders Fredriksson i sin avhandling Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap Och hans svar är: Ja.

Genom att systematiskt arbeta med sitt beteende kan lärare påverka elevernas beteende. Det slår Martin Karlberg fast i sin avhandling Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för beteendeorienterat ledarskap i klassrummet . Han konstaterar även att uppförandeproblem i skolanbör åtgärdas i skolan inte i hemmet.

Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .

När Michaela Munkholms barn började skolan såg hon att barn i omgivningen hade svårt att klara sina skoluppgifter. Detta fick henne att försöka säkerställa en bedömningsmetod (Skol-AMPS) som kan användas för att identifiera barns styrkor och svårigheter i förskole- och klassrumsmiljö. Resultatet blev avhandlingen Occupational performance in school settings: Evaluation and intervention using the School AMPS .

Bekräftelse och uppmuntran från människor i ens närhet är avgörande för att känna att man behärskar läsning. Det gäller varje gång man möter nya krav på att förstå texter inte bara när läskoden ska knäckas.Det konstaterar Anna-Karin Svensson i avhandlingen "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning."

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."

Både forskning och lärare förknippar framförallt brister med en mångkulturell bakgrund. Det ärväldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedtsavhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ettpraktiknära projekt .

Skolans uppdrag är att skola eleverna i såväl ämneskunskaper som i demokrati. I sin avhandling Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning lyfter Barbro Gustafsson fram hur man kan arbeta med demokratiuppdraget i skolans naturvetenskapliga ämnen.

Psykisk ohälsa och stress hos unga kvinnor bör ses i ett brett perspektiv. Stressen hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ska vara, konstaterar Maria Wiklund i sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar".

Att arbeta med värdegrundsfrågor i skolan är ett komplext uppdrag som kan inbegripa elevens helaidentitet. I avhandlingen Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i enmångkulturell skola, undersöker David Lifmark hur sju lärare arbetat med elevers värderingar.