Pernilla Granklint Enochson har i sin avhandling funnit att elever i Sverige och Sydafrika har god kunskap om matspjälkningssystemet. Att beskriva vattnets väg genom kroppen var dock betydligt svårare. – Det verkar som att eleverna inte har fått fundera så mycket kring vattnets väg genom kroppen, säger hon.

Enkelheten i användningen av sociala medier bör inte överskattas eller överdrivas, vare sig det gäller lärare eller elever. Sociala medier är en resurs som motiverar och stimulerar, men de är inte någon given och självklar väg till en utvecklad pedagogik eller ett rikare lärande i skolan, säger forskaren Niclas Ekberg.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.

Håkan Löfgren har intervjuat lärare som jobbar på en skola som ska läggas ner. – Jag har sökt deras yrkesidentiteter och på vilket sätt platsen har spelat roll för dem. Ett viktigt resultat med min avhandling är att platsen har betydelse, säger Håkan Löfgren.

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.

Skolan uppmuntrar ungdomar till självständigt tänkande. Samtidigt genomsyras gymnasieungdomars livstolkning av skolans värdegrund. Det visar Signild Risenfors i avhandlingen ”Gymnasieungdomars livstolkande”