Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera till gymnasielärare, en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Per Kristmansson vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur gymnasial lärlingsutbildning realiseras på Handels- och administrationsprogrammet och hur lärlingselever utvecklar yrkeskunnande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.

Virtuellt lärande förutsätter att studenten är aktiv och själv kontrollerar lärprocessen i en föränderlig lärmiljö. Charlotta Hilli har forskat kring gymnasieelevers erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.