Majoriteten av gymnasieskolans huvudmän, rektorer och handledare och knappt hälften av lärarna, upplevt att Läslyftet har varit mycket bra. Det visar en utvärdering av Läslyftet.
Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.
Inkluderande lärmiljöer handlar om skolsystemets förmåga att se, förstå och stödja eleverna, och anpassa undervisningen. Det menar Per Skoglund, FoU-samordnare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Caroline Ignell vill med sin avhandling identifiera och karakterisera förändringar i ekonomielevers föreställningar om pris och miljöpåverkan för olika varor och tjänster.
Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.
Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.
På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.
Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.
Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.