NO-lärarna Eva Månsby och Eva Cederberg på S:t Petri skola i Malmö arbetar målmedvetet med språket i labbrapporter. Tanken är att träna eleverna på att använda ämnesspecifika begrepp inför gymnasiearbetet i årskurs tre.

Under de senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017 (pdf).

På Realgymnasiet i Stockholm arbetar ett trygghetsteam med kommunikationsmodellen NVC (nonviolent communication). En metod som används för att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Många unga på landsbygden har sämre tillgång till utbildningar i sin hemkommun. De känner också ett större missnöje mot politiker än ungdomar i storstäder. Trots det handlar den politiska diskussionen oftast om storstädernas förorter. I en nyutkommen bok har forskare därför vänt blicken mot unga på landsbygden.

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes, trots flera riktade insatser. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder av elever, visar rapporten.

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette…