Grundskola 7-9-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 22 Aug 2023 12:57:41 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0Lektionen: Ge exempel som eleverna kan härmahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/lektionen-ge-exempel-som-eleverna-kan-harma/ Tue, 22 Aug 2023 12:57:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=355032Här ger vi ett förslag på en lektion där du som lärare använder muntligt berättande för att inspirera och utveckla elevernas skrivande. Upplägget är skapat av läraren Karl Rylander och riktar sig främst till elever i årskurs 3. Under lektionen...

Inlägget Lektionen: Ge exempel som eleverna kan härma dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Lektionen: Ge exempel som eleverna kan härma dök först upp på Skolporten.

]]>Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/poddagogen-17-simon-magnusson-om-ungas-delaktighet-i-demokratiska-processer/ Tue, 15 Aug 2023 09:33:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354661Poddagogen träffar forskaren Simon Magnusson som berättar om sin avhandling om ungas delaktighet i demokratiska processer.

Inlägget Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>Läs en intervju från Skolportens magasin med honom här! Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark. Läs mer om podden här!Lyssna direkt på avsnitt #17 här!

Inlägget Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>Färre tonåringar uppfattar sig som överviktigahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/farre-tonaringar-uppfattar-sig-som-overviktiga/ Mon, 07 Aug 2023 13:40:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354071Övervikt ökar bland tonåringar, men allt färre av dem uppfattar sig som överviktiga, enligt en ny internationell studie. Resultaten kan enligt forskarna tyda på en minskad risk för ohälsosamma viktminskningar, men även att överviktiga ungdomar riskerar att göra fler ohälsosamma...

Inlägget Färre tonåringar uppfattar sig som överviktiga dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Färre tonåringar uppfattar sig som överviktiga dök först upp på Skolporten.

]]>Barn får inte gå ut i naturen som förr i tidenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/barn-far-inte-ga-ut-i-naturen-som-forr-i-tiden/ Mon, 07 Aug 2023 13:28:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354264Ny forskning visar att det inte är tillgången till naturen som är orsaken till att barn inte går ut i skog och mark. Naturen används inte, även om den är precis runt hörnet. Det säger forskaren Theresa Schilhab vid Aarhus...

Inlägget Barn får inte gå ut i naturen som förr i tiden dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Barn får inte gå ut i naturen som förr i tiden dök först upp på Skolporten.

]]>Forskar om hur förebilder kan motverka könsstereotypa utbildningsvalhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/forskar-om-hur-forebilder-kan-motverka-konsstereotypa-utbildningsval/ Wed, 21 Jun 2023 08:14:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=353590Vilken roll spelar information och förebilder vid utbildningsval? Kan förebilder inom teknik och naturvetenskap ändra på könsstereotypa uppfattningar? Just nu samlar professorn Thomas Åstebro och hans forskarteam in data om just detta på Malmös skolor.

Inlägget Forskar om hur förebilder kan motverka könsstereotypa utbildningsval dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Forskar om hur förebilder kan motverka könsstereotypa utbildningsval dök först upp på Skolporten.

]]>Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/amnessprakliga-nycklar-identifierade-i-samhallskunskapsundervisningen/ Thu, 15 Jun 2023 14:04:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=353309Samhällskunskapsundervisningen på högstadiet är i huvudsak muntlig, och faktatexter förekommer inte i någon stor utsträckning. Det visar Viktoria Waagaards avhandling.

Inlägget Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Bearbetning av ämnesord och begrepp samt stöttande av fördjupade resonemang är några exempel på faktorer som är viktiga för ämnesliteracy i samhällskunskap. Det visar Viktoria Waagaards avhandling som belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svensklärare i grunden och intresserad av språkliga frågor och språkliga praktiker, samtidigt är jag intresserad av samhällsfrågor och har samarbetat med samhällskunskapslärare. Språk är en nyckel och viktigt för att förstå olika ämnesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen kopplar ihop språk, demokrati och samhällskunskapsämnet. Jag har följt högstadieelever och undersöker hur ämnesliteracy kommer till uttryck i samhällskunskapsämnet, både i undervisningen och i elevtexter. Avhandlingen belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum, det vill säga klassrum där elever med svensk och utländsk språkbakgrund möter samma undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undervisningen var i huvudsak muntlig, vilket stämmer med tidigare forskning som också visat att samhällskunskapsundervisningen ofta är muntlig. Faktatexter förekom inte i någon stor utsträckning. Det visade sig också att ämnesliteracy, det vill säga ämnesord, -begrepp och samhällsvetenskapliga tankeredskap, kommer till uttryck på olika sätt av lärare och elever. Läraren exemplifierar i högre grad och uttrycker i högre grad olika typer av tankeredskap. Eleverna uttrycker främst orsaker och konsekvenser. – Ett annat resultat var att lärarna stöttar både flerspråkiga och enspråkiga elever. I de klasser jag undersökt har 26 procent av eleverna utländsk bakgrund vilket motsvarar riksgenomsnittet. Förutsättningar som visade sig gynna inlärningen hos flerspråkiga elever var dels stöttning i att föra fördjupande resonemang, dels tid till eftertanke. Flera flerspråkiga elever bearbetar ord med expansioner, ger uttryck för tankeredskap, utvecklar och fördjupar resonemang, vilket ger fina resultat.

Vad överraskade dig?

– En av de saker som överraskade mig var att muntlighet dominerade så tydligt i undervisningen. Jag blev också lite förvånad att uttrycken av ämnesliteracy inte skilde så mycket mellan flerspråkiga och enspråkiga elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de gör nytta inom vidare skolforskning och når ner i skolan. Det finns didaktiska implikationer. Resultaten kan också användas på policynivå. Det finns ämnesliteracy kopplade till alla skolämnen så resultaten från samhällskunskapsämnet skulle kanske kunna vara överförbara till andra ämnen. – När det gäller flera flerspråkiga elever kom ämnesliteracy till uttryck i högre grad i elevtexterna, jämfört med i den observerade undervisningen och i muntliga diskussioner. Det kan också gälla vikten av att ge stöttning till fördjupande resonemang och tid till eftertanke. Susanne Rydell

Inlägget Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/elever-moter-samhallsfragor-didaktiska-och-bildningsteoretiska-perspektiv-pa-samhallsorienterande-undervisning-om-epoktypiska-samhallsfragor/ Tue, 13 Jun 2023 11:23:40 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=353151Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Inlägget Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Elever möter samhällsfrågor: Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor dök först upp på Skolporten.

]]>Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/visuellt-lasande-och-skrivande-skapar-utmaningar-for-elever-och-larare/ Thu, 08 Jun 2023 15:42:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=352909Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Det blir allt vanligare med digitala visualiseringar i skolans värld. Ulrika Bodéns forskning visar att både elever och lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i SO-ämnen i över 20 år, och har alltid varit intresserad av digitala medier och verktyg. När jag fick erbjudandet att delta i projektet Visual Storytelling in Education, Vise, och låta eleverna testa interaktiva visualiseringar i klassrummet blev jag nyfiken. Jag och mina elever fick använda ett visualiseringsverktyg baserat på officiell statistik från exempelvis Världsdatabanken och Statistiska centralbyrån som heter Statistics Explorer, liknande Gapminder. En tid senare öppnades möjligheten att söka som doktorand i Vise-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har forskat om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar i form av kartor, tidslinjer, textrutor, bubbel- och stapeldiagram, där de också kan förändra läsytan genom att ändra vilken statistik som ska visas. Jag har också undersökt hur eleverna, utifrån vad de har förstått i en visualisering, kan producera en egen visualisering och visa vad de har lärt sig. Tidigare forskning har visat att det är problematiskt att redogöra för insikter från en informationsrik visualisering genom skriven text. Därför har jag också tittat på hur eleverna kan visualisera sin kunskap med kunskapsvisualiseringar, där fokus inte är att skriva mycket text utan att visualisera det man har lärt sig i form av främst visuella presentationer. Avhandlingen handlar om vilka förmågor eleverna behöver för att lyckas läsa och skriva visuellt, och hur lärare kan stötta eleverna i att utveckla visuella litteracitetförmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det blir ett dynamiskt läsande med visualiseringar och att läsningen är väldigt performativ, det vill säga styrs i hög grad av färg, form och rörelse. Ögat fastnar ofta på färgade bubblor i ett diagram eller länder i en världskarta, rörelser i en tidslinje och så vidare, och det blir svårt för eleverna att zooma ut och förstå att det finns skriven text som de ska läsa också. Så eleverna missar till en början att både läsa visualiseringar och skriven text och lärare behöver guida dem. Vi möts i allt högre utsträckning av visualiseringar i vår vardag, även i skolan, så det är viktigt att elever och lärare inte lämnas ensamma i det här. De behöver få insikt i vilka strategier som behövs för att tillgodogöra sig visualiseringar på bästa sätt. – Det blev också tydligt att det är väldigt svårt för både elever och lärare att släppa det traditionella skrivandet när eleverna ska visa vad de har lärt sig. Resultaten visar att lärarna behöver utveckla sina kunskaper i visuell litteracitet för att kunna guida eleverna i att visualisera sin kunskap i presentationer där budskap kan förstärkas med hjälp av exempelvis skärmdumpar, pilar, understrykningar och så vidare. Det blev till slut väldigt fina kunskapsvisualiseringar i elevernas presentationer.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört stark den här performativiteten är – att ögat fångas av färg, form och rörelse i så hög grad att den skrivna texten nästan blir osynlig. Det blev tydligt att läsningen inte enbart styrs utifrån vad eleverna själva väljer att titta på och interagera med, utan att visualiseringarna i sig styr vad ögat kopplas upp mot, vilket påverkar läsprocessen avsevärt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen genererar kunskap om visuell litteracitet, att läsa interaktiva och multimodala texter och att skriva kunskapsvisualiseringar, vilket forskningsvärlden har nytta av. Men resultaten är också relevanta för praktiken eftersom det blir allt vanligare med visualiseringar i skolans värld. Lärare lämnas ofta ensamma i hur man ska stötta eleverna i att utveckla sådana förmågor, eftersom de själva inte har lärt sig det. I min avhandling poängterar jag att både lärarstudenter och lärare ute i verksamheten behöver kompetensutveckling. Det behövs också ett nationellt tänk kring hur läsande och skrivande kan ske digitalt på ett utvecklande och medvetet sätt. I relation till dagens skoldebatt anser jag att elever behöver utveckla både traditionellt (analogt) och digitalt läsande och skrivande. Åsa Lasson

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtalhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/larare-har-svart-satta-ord-pa-sitt-ledarskap-i-utvecklingssamtal/ Wed, 31 May 2023 09:01:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=351587Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Inlägget Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal dök först upp på Skolporten.

]]>Tid för både förberedelser och efterarbete lägger grunden till ett bra utvecklingssamtal. Det visar Britt-Marie Baders avhandling om lärares ledarskap i utvecklingssamtalet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som lärare i grundskolan under 90-talen då frågor kring elevinflytande fick större fokus. Det avspeglade sig även på utvecklingssamtalen som blev alltmer elevstyrda. Frågorna fångade mitt intresse och ledde mig så småningom vidare in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att synliggöra vilken betydelse grundskollärares ledarskap har i utvecklingssamtalet, hur ledarskapet både formar samtalet och formas i detsamma, samt mötet och hur eleverna själva upplever samtalet. Avhandlingen bygger dels på observationer av utvecklingssamtal, dels på intervjuer med lärare och elever vid tre olika grundskolor. Samtliga skolor hade deltagit i ett utvecklingsarbete kring just utvecklingssamtal. Studien är teoretiskt grundad i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv som utgår från synen att människors erfarenheter, upplevelser och agerande är sammanflätade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att utvecklingssamtalet är nära länkat och sammanvävt med lärarens undervisning, förberedelser och efterarbete. Hur mycket tid som ägnats åt just för- och efterarbete har stor påverkan på hur utvecklingssamtalet blir. Lärarna i studien vittnar om problem att hinna med detta i den utsträckning de önskar. – Resultaten visar vidare att lärarna har svårt sätta ord på sitt ledarskap, vad de faktiskt gör som skapar mening under samtalet. I avhandlingen diskuterar jag om detta är en form av tyst kunskap som lärare saknar begrepp för. Ett av avhandlingens bidrag är de livsvärldsfenomenologiska begreppen – hållning, som-seende och pedagogisk takt – som jag lyfter fram som centrala för att förklara lärares ledarskap i ett bra utvecklingssamtal. Eleverna betonar vikten av lärarens kroppsspråk under utvecklingssamtalet. De pekar på att läraren inte bara med ord, utan också med kroppsspråket visar om de lyssnar och tar in det eleven säger och vill få fram. Det här är intressant då lärarna inte alls belyser det egna kroppsspråket utan enbart understryker vikten av att välja rätt ord som medel för att skapa en trygg miljö och få eleven att våga prata och leda utvecklingssamtalet. – Sammantaget visar avhandlingen att lärares ledarskap i utvecklingssamtal formas kännetecknas av lyhördhet, följsamhet, närvaro, uppmärksamhet, lekfullhet och förmåga att improvisera.

Vad överraskade dig?

– Framför allt att lärarna i studien inte reflekterade över betydelsen av det egna kroppsspråket för hur utvecklingssamtalet blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare, men främst de som leder utvecklingssamtal. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till ökad förståelse och kunskap om lärares ledarskap och utvecklingssamtalen som ju är det enda samtal som är lagstadgat i skolan. Avhandlingen riktar sig även till rektorer, särskilt när det gäller att skapa goda förutsättningar för lärare att föra goda utvecklingssamtal. Vidare tror jag att beslutsfattare, såväl tjänstemän som politiker kan ha nytta av resultaten. Susanne Sawander

Inlägget Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal dök först upp på Skolporten.

]]>Samarbete ger rum för kreativitethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/samarbete-ger-rum-for-kreativitet/ Fri, 26 May 2023 11:50:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=351491Skolan är i dag så detaljstyrd att det finns lite utrymme för kreativitet, till och med i de estetiska ämnena. Det anser Eva Hoff, docent vid Lunds universitet, som forskar om kreativitetens villkor i skolans värld.

Inlägget Samarbete ger rum för kreativitet dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Samarbete ger rum för kreativitet dök först upp på Skolporten.

]]>Can school closures decrease ethnic school segregation? Evidence from primary and lower secondary schools in Stockholm, Swedenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/can-school-closures-decrease-ethnic-school-segregation-evidence-from-primary-and-lower-secondary-schools-in-stockholm-sweden/ Wed, 24 May 2023 06:29:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_journals&p=351231Using simulation models calibrated with administrative data for all primary and lower secondary schools in Stockholm, Sweden, Selcan Mutgan and Eduardo Tapia assess the potential impact of school closure on ethnic school segregation.

Inlägget Can school closures decrease ethnic school segregation? Evidence from primary and lower secondary schools in Stockholm, Sweden dök först upp på Skolporten.

]]>Can school closures decrease ethnic school segregation? Evidence from primary and lower secondary schools in Stockholm, SwedenJournal of Urban Affairs Volume 45, 2023

Inlägget Can school closures decrease ethnic school segregation? Evidence from primary and lower secondary schools in Stockholm, Sweden dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsashttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/lararpanelens-favorit-nyanlandas-tilltrade-till-spraket-begransas/ Tue, 16 May 2023 12:20:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=350683Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>Ungdomar på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.
Andreas Nuottaniemi, Umeå universitet. Foto: Erik Abel
Många nyanlända elever kommer till mindre orter i Sverige. Andreas Nuottaniemi reagerade därför på att frågor om flerspråkighet ofta diskuterades mycket i storstadssammanhang. Det var anledningen till att hans avhandling Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid kom att handla om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i ett litet samhälle i Norrland. − Jag insåg ganska snabbt att flera av de här eleverna upplevde att de mer eller mindre satt fast på orten, och nästan bokstavligt i klassrummet. Vissa av dem hade varit där i flera år, och de skuldbelade ofta sig själva för oförmågan att ta sig vidare, säger Andreas Nuottaniemi. Det finns en utbredd uppfattning om att språket är nyckeln till det svenska samhället. Andreas Nuottaniemi menar att man snarare bör tänka på språket som en del av ett rum. Arbetsmarknaden kan vara ett rum, det nationella programmet på gymnasiet ett annat. Men det är rum som flera av de här ungdomarna inte kommer in i, konstaterar han. De bedöms om och om igen som misslyckade språkanvändare eftersom de blir underkända i svenska som andraspråk. Men han menar att ungdomarna i hans studie är väldigt språkligt kompetenta. − De har tillgodogjort sig många språkliga resurser, men det är de resurser som finns tillgängliga för dem i olika rum. Om tillträdet till vissa rum begränsas så hindras de också från möjligheten att utveckla språket som talas i det rummet. Han lät ungdomarna rita kartor för att visa var i samhället de använder svenska. Det var slående hur få personer de pratar svenska med i sin vardag. Det är framför allt med butiksbiträden, socialsekreterare och lärare. Personer som alla har det gemensamt att de talar med ungdomarna för att de har ett visst yrke och får betalt för att göra det. Andreas Nuottaniemi blev överraskad över hur mycket språkutveckling som pågick i klassrummet utanför lärarnas synfält. Flera av eleverna lärde sig hindi genom att titta på Bollywoodfilm och diskutera i digitala forum. De lärde sig också varandras språk. − Samma elever som såg sig själva som misslyckade inlärare av svenska, kunde i andra sammanhang beskriva sig som väldigt kompetenta användare av till exempel hindi eller moldaviska. Det blev väldigt talande för hur tillgången till rum är det väsentliga. I rummet där ungdomarna lär sig hindi känner de sig välkomna och uppskattade. Utöver lärare hoppas han att beslutsfattare ska läsa avhandlingen. Han vill att de ska förstå hur vissa beslut, som exempelvis gymnasielagen, ibland får orimliga konsekvenser för både elever och lärare. Av Åsa LassonFoto Erik Abel
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Hur lär man sig ett nytt språk när tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang saknas eller är ytterst begränsad? Andreas Nouttaniemis avhandling är av högsta relevans i tider av ökade krav på migranter och deras barn.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Andreas Nuottaniemi Avhandling:Flerspråkighetens gränser. Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tidBakgrund: Utbildad gymnasielärare i svenska som andraspråk och samhällskunskap. Har arbetat många år som lärare i förberedelseklass och språkintroduktion. Numera adjunkt vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet Disputerade: 24 februari 2023 vid Umeå universitet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 3/2023. 
Skolporten nr 3/2023.
Skolportens magasin nr 3/2023 – ute 12 maj 2023 TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förebygga våld och brott i skolan. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Inlägget Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas dök först upp på Skolporten.

]]>