Johan Dahlbeck har i sin avhandling studerat vad som händer när man behandlar abstrakta problem i en konkret miljö och i förhållande till barn. Hur förhåller man sig till en värld, både socialt och naturligt, som är i kris? ”Jag upptäckte snabbt ett glapp mellan väldigt abstrakta problem och principer och konkreta lösningar”, säger han.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Emma Ek har i sin avhandling undersökt hur tillsynen går till inom skola och äldreomsorg. Hon riktar särskild uppmärksamhet mot de granskande organisationerna. "Jag hoppas att tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Socialstyrelsen ska ha nytta av resultaten", säger hon.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

De individuella utvecklingsplanerna är till för att varje enskild elev ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Men i stället kommer de att handla om i vilken mån eleverna kan anpassa sig och visa att de är mönsterelever, menar forskaren Eva Mårell-Olsson.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.