Geografi-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanMon, 12 Sep 2022 15:39:57 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0.4Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedelhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/forenklad-framstallning-av-hallbar-utveckling-i-laromedel/ Mon, 04 Jul 2022 12:27:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328694I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Inlägget Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel dök först upp på Skolporten.

]]>I läromedel framställs hållbar utveckling på ett sätt som osynliggör konflikter och komplexiteter och utifrån en mansnorm. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hållbar utveckling, i synnerhet utifrån ett socialt perspektiv. I dag finns en tydlig tendens att individualisera samhällsproblem – vi informeras att leva hälsosamt och miljövänligt i syfte att skapa ett hållbart samhälle. Skolan får ta stort ansvar för att utbilda barn och unga i de här frågorna. Skolan är en politiskt styrd del av samhället och en teoretisk fråga jag intresserat mig för är vilka funktioner i samhället som utbildningssystemet kan fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur hållbar utveckling beskrivs och framställs i tryckta läromedel för högstadiet i ämnena biologi, geografi, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap och religion. Fokus i avhandlingen ligger på hur olika dimensioner av hållbarhet, social, ekologisk och ekonomisk, framställs och relateras till varandra. Men jag har också tittat på hur förändringsprocesser i relation till hållbar utveckling beskrivs. Läromedlen kommer från de fyra största förlagen, Liber, Natur & Kultur, Gleerups samt Sanoma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Övergripande beskrivs hållbar utveckling på ett ensidigt sätt. Konflikter och komplexiteter synliggörs inte i läromedlen. Texterna präglas också av en mansnorm som blir tydlig när läroböckerna läggs bredvid varandra. I läromedel om sexualundervisning beskrivs exempelvis de kvinnliga könsorganen alltid i relation till mannens könsorgan. Aldrig tvärtom. Läroböckerna är också dåliga på att förklara bakomliggande händelser och orsaker i relation till hållbar utveckling. Det ges inga beskrivningar av de processer som lett till olika miljöproblem eller ökad jämställdhet, exempelvis kvinnlig rösträtt. – Ett viktigt resultat är också att den ekologiska dimensionen av hållbarhet lyfts fram oproportionerligt mycket i förhållande till de social hållbarhet, till exempel jämställdhet och hållbar sexualitet.

Vad överraskade dig?

– Mest av att mannen som norm var dominerade i läromedlen då det gäller anatomi. Och att jämställdhet framställs som en fråga som enbart rör flickor och kvinnor. Utom i ett fall, då handlar det om att män från andra kulturer än den svenska ”måste släppa ifrån sig makten”. Jag menar att social hållbarhet måste göras relevant och intressant för både pojkar och flickor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl lärare som rektorer och övriga inom skola och utbildning kan ha nytta av avhandlingens resultat, både när de köper in och använder läromedel. Jag hoppas även att resultaten kan intressera läromedelsförfattare liksom alla som vill vara en del av att skapa och förstå utbildning för en hållbar utveckling. Susanne Sawander

Inlägget Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel dök först upp på Skolporten.

]]>Epistemic beliefs and conceptions of competence in education for sustainable developmenthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/epistemic-beliefs-and-conceptions-of-competence-in-education-for-sustainable-development/ Tue, 25 Jan 2022 07:41:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=315867

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.

 

Inlägget Epistemic beliefs and conceptions of competence in education for sustainable development dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Epistemic beliefs and conceptions of competence in education for sustainable development dök först upp på Skolporten.

]]>Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/inbyggda-intressekonflikter-i-geografiamnets-kursplan/ Wed, 03 Mar 2021 07:23:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=292558Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Inlägget Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan dök först upp på Skolporten.

]]>Arbetet bakom kursplanen i geografi är både komplext och konfliktfyllt. Det konstaterar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i geografi och svenska och när det kom nya kursplaner runt år 2011 började jag fundera på arbetet bakom och hur vi lärare uppfattar det som står i dem. I samtal med kollegor insåg jag hur olika innehållet i kursplanerna kan tolkas, vilket givetvis påverkar undervisningen. Jag har sedan länge ett stort intresse för geografi och har också producerat flera läromedel i ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande är det en analys över kursplanen i ämnet geografi för årskurs 7-9. Dels har jag analyserat vad som står i kursplanen, dels analyserat den process som kursplanen är sprungen ur, dels undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen. Avhandlingen bygger bland annat på intervjuer med en rad aktörer som ingår i den arbetsgrupp som tagit fram kursplanen, till exempel vetenskapliga och ämnesdidaktiska experter och lärare. Undersökningen av lärares uppfattningar baseras på en fältstudie där jag filmat ett antal geografilärares undervisning. Efter inspelad lektion har läraren tittat på lektionen och kommenterat det som sker. Vidare har jag utvecklat en professionell kompass, tänkt att användas av geografilärare som ett verktyg för att just fundera och reflektera kring den egna undervisningen i förhållande till kursplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att processen bakom kursplanen är komplex och konfliktfylld. Både referensmaterialet och intervjuerna med deltagarna i arbetsgruppen vittnar om spänningar mellan olika geografitraditioner. Det finns exempelvis en stark men inte vetenskapligt förankrad tradition att geografiundervisningen ska börja med det lokala för att gå vidare till Norden och i högstadiet ta sig an världen. Mina resultat visar också att politikers intentioner med geografiska kunskaper skiljer sig från den syn som företräds av ämnesdidaktisk och ämnesmässig expertis. Vad som också blev tydligt är att lärarna i arbetsgruppen underordnar sig expertisen, särskilt i början av processen. Först en bit in i arbetet börjar lärarna bidra med sin kompetens och förslag. – Klassrumsstudien visar att lärarna kopplar sin undervisning till såväl ämnesspecifika kunskaper och övergripande mål i skolan som ämnesintegrerade mål, men också egna intressen. I avhandlingen belyser jag vikten av både diskussion och reflektion kring de val som lärare hela tiden måste göra. Den professionella kompass som jag utvecklat kan fungera som ett stöd i det arbetet.

Vad överraskade dig?

– Att processen kring framtagandet av kursplanen var så komplex och konfliktfylld. Jag slogs också av lärarnas stora ansvar – kursplaner förändras och utvecklas kontinuerligt och det är otroligt viktigt att ge lärarna agens men också utrymme att reflektera kring de val de hela tiden måste göra, just i relation till rådande kursplan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst geografilärare. Men även beslutsfattare och skolpolitiker, framför allt vad gäller processen kring hur läro- och kursplaner tas fram. Susanne Sawander

Inlägget Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan dök först upp på Skolporten.

]]>Making a curriculum : A study of knowledge in Swedish School geographyhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/making-a-curriculum-a-study-of-knowledge-in-swedish-school-geography/ Wed, 03 Feb 2021 12:32:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=290291David Örbring har utforskat hur geografisk kunskap rekontextualiseras i skapandet av en läroplan, såsom i en kursplan i geografi.

Inlägget Making a curriculum : A study of knowledge in Swedish School geography dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Making a curriculum : A study of knowledge in Swedish School geography dök först upp på Skolporten.

]]>Så lockar choklad fram lusten hos eleverhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/sa-lockar-choklad-fram-lusten-hos-elever/ Thu, 22 Oct 2020 13:02:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=282513Choklad vi köper i Sverige kan kosta hur lite som helst – trots att både klimatet och kakaobönder riskerar att betala ett högt pris för att den ska hamna här. Ett faktum geografiläraren Anna Pettersson använder i sin undervisning.

Inlägget Så lockar choklad fram lusten hos elever dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Så lockar choklad fram lusten hos elever dök först upp på Skolporten.

]]>