Funktionsnedsättning-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 05 Jul 2023 08:41:15 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Brist på delaktighet i idrotten för elever med cerebral pareshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/brist-pa-delaktighet-i-idrotten-for-elever-med-cerebral-pares/ Wed, 05 Jul 2023 08:41:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=354046Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Inlägget Brist på delaktighet i idrotten för elever med cerebral pares dök först upp på Skolporten.

]]>Många elever med cerebal pares upplever utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter dessa elevers behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fysioterapeut och har länge arbetat inom habilitering med barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet väckte funderingar huruvida faktorer som kön och etnicitet påverkar möjligheten habilitering. Vi vet ju att det finns ojämlikheter inom andra delar av vården.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utifrån ett jämlikhetsperspektiv undersökt barn och unga med cerebral pares, cp, och deras deltagande i fysiska fritidsaktiviteter, skolidrott samt tillgång till fysioterapi. Cerebral pares är en skada i hjärnan som kan uppstå i fosterstadiet, vid födseln eller under de två första åren. Skadan medför motoriska svårigheter och ofta även andra svårigheter, exempelvis med koncentration eller intellektuell funktionsnedsättning i olika grad. Avhandlingen bygger dels på registeranalyser, dels på intervjuer med 11 unga med cp mellan 15-18 år samt en enkät med frågor om livskvalitet som gått ut till alla unga mellan 15-18 år med cp. Syftet med intervjuerna är att undersöka ungdomarnas erfarenheter av normer kring funktion, genus och etnicitet i relation till fysisk aktivitet och fysioterapi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att svenskfödda barn och unga med cerebal pares har betydligt större möjlighet att få habilitering jämfört med barn och unga som är födda utomlands. Mina resultat visar att oddsen är dubbelt så stora för svenskfödda jämfört med barn med utländsk härkomst. Det kan finnas rimliga skäl till detta – till exempel att familjen nyligen har kommit till Sverige och helt enkelt inte hunnit få fysioterapi. Men det kan också vara ett tecken på orättvisa. Här behövs mer forskning för att ta reda på vad som ligger bakom dessa skillnader. – Intervjuerna visar att skolidrotten behöver göra mer för att anpassa undervisningen. Många ungdomar med cerebal pares vittnar om hur de under sina skolår fått sitta vid sidan om och titta på eller uppmanats att gå till gymmet på egen hand medan resten av klassen gör något annat. Det finns dock undantag och goda exempel. En elev berättade om en anpassning med badminton med ballong, vilket blev populärt bland alla elever och därmed samlade hela klassen. Här finns också exempel på lärare som tillsammans med eleven planerade idrottslektionen för bästa anpassning. Överlag visar resultaten att ju sämre fysisk förmåga, desto svårare är det för ungdomen att delta i såväl fysiska fritidsaktiviteter som i skolidrotten. Ett annat viktigt resultat är att smärta har negativ påverkan på livskvalitet medan fysisk fritidsaktivitet verkar kunna öka livskvalitet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur svårt det verkar vara att få skolidrotten att fungera så att ungdomar med cp kan vara delaktiga med sin klass på ett bra sätt. I intervjuerna framkom att ungdomarnas delaktighet, eller brist på densamma inte alltid kan härledas till själva funktionsnedsättningen. Det handlar snarare om en social stigmatisering där lärare inte alltid gör tillräckligt för att inkludera de här eleverna.

Vem har nytta av dina resultat?

– När det gäller skolan hoppas jag att såväl lärare som skolledare och skolpolitiker kan ha det. Men även lärarutbildningen som ska se till att lärare är förberedda för att kunna ge inkluderande undervisning till alla elever. Skillnaderna i habilitering är ett observandum som kan tyda på orättvisa och som sjukvården bör uppmärksamma. Men här behövs vidare studier. Susanne Sawander

Inlägget Brist på delaktighet i idrotten för elever med cerebral pares dök först upp på Skolporten.

]]>Equity among children and youth with cerebral palsy: physical leisure activity, physical education, physiotherapy and quality of lifehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/equity-among-children-and-youth-with-cerebral-palsy-physical-leisure-activity-physical-education-physiotherapy-and-quality-of-life/ Tue, 13 Jun 2023 09:51:21 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=353136Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.

Inlägget Equity among children and youth with cerebral palsy: physical leisure activity, physical education, physiotherapy and quality of life dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Equity among children and youth with cerebral palsy: physical leisure activity, physical education, physiotherapy and quality of life dök först upp på Skolporten.

]]>Ifous tjugonde FoU-program sätter fokus på undervisningen i anpassad skolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ifous-tjugonde-fou-program-satter-fokus-pa-undervisningen-i-anpassad-skola/ Wed, 07 Dec 2022 10:13:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=338612Hur kan undervisning se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning? Hur vidareutvecklar man som lärare ett meningsfullt lärande för elever i anpassad skola? Nu startar sju skolhuvudmän i samverkan med forskare från två lärosäten och Ifous det tjugonde FoU-programmet i...

Inlägget Ifous tjugonde FoU-program sätter fokus på undervisningen i anpassad skola dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ifous tjugonde FoU-program sätter fokus på undervisningen i anpassad skola dök först upp på Skolporten.

]]>Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kansla-av-utanforskap-hos-unga-som-har-intellektuell-funktionsnedsattning/ Thu, 01 Dec 2022 18:44:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=338206Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Inlägget Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap inom kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter och demokratiska processer, visar Jenny Rosendals avhandling. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fritidsledare i botten och har jobbat hela mitt liv med barn, ungdomar och vuxna som har olika behov av stöd. När jag påbörjade mitt forskningsprojekt var jag anställd som kommundoktorand, och i den kommunen fanns det ett behov av att titta på vilka aktiviteter ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning önskade delta i, och hur de aktiviteterna skulle kunna utformas i en kommun. Jag ville ta reda på vad unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning själva säger om inflytande och delaktighet. Så att deras egna röster blir hörda i forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning kan ta plats i samhället som medborgare, och hur de upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer. – Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med sju medforskare, i åldrarna 16 till 30 år, som alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat dem enskilt, sedan har jag, tillsammans med en projektgrupp i kommunen, skapat så kallade inflytandecaféer med olika workshops-stationer där ungdomar och unga vuxna, från kommunens grundsärskolor, gymnasiesärskolor och daglig verksamhet bjöds in för att tycka till om sin fritid och om demokrati. Mina medforskare fick tycka till om metoden och de olika aktiviteterna, och vi upprepade aktionen tre gånger. Jag tog med mig medforskarnas synpunkter till projektgruppen och så försökte vi förändra enligt medforskarnas önskemål till nästa tillfälle. Metoden inflytandecafé utvecklades således utifrån medforskarnas tankar. Aktionsforskningsprocessen pågick under ett år och avslutades med enskilda intervjuer med alla medforskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att de här unga vuxna upplever ett starkt utanförskap. De ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. De beskriver svårigheter med att få inflytande och att deras personliga frihet är begränsad av till exempel ekonomi eller av att aktiviteter inte är anpassade för dem. – Men en slutsats som kan dras är att den här målgruppen har förmåga att påverka samhället om de ges egen makt. Det var väldigt tydligt att det skedde förändringar när mina medforskare fick göra sina röster hörda gentemot personal och politiker. Så om den här målgruppen kan synliggöras och börja ses som en resurs, så ges de också möjlighet att ta plats som samhällsmedborgare. Jag har visat att det går att göra med ganska enkla medel. Utöver det krävs det också att vi funderar över våra normer och hur vi kategoriserar människor i samhället, och om olika verksamheter är utformade för att passa alla medborgare. Det är ofta framskrivet i policydokument att exempelvis en fritidsgård ska vara till för alla ungdomar i kommunen inom ett visst åldersspann. Men i realiteten så är den ju inte det när en viss målgrupp inte alls känner sig välkommen. Det ställer krav på att vi faktiskt måste börja implementera det som står i våra policydokument.

Vad överraskade dig?

– Vad som främst överraskade mig var att jag fick in så väldigt mycket datamaterial, medforskarna har svarat väldigt utförligt. Jag tror att det kan bero på att jag använde en metod som heter samtalsmatta, där man pratar utifrån bilder. Det överraskade mig också att medforskarna var så tydliga med att berätta vad de tyckte vi gjorde bra och dåligt. Jag tänker att man i alla verksamheter i högre grad behöver lyssna på de som berörs av frågan för att förstå vilka behov de har, och fråga dem själva om lösningar. Det överraskade mig också att de beskrev en så hög grad av utanförskap och stigmatisering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen kan ha nytta av metoder för att utveckla forskning med medforskare och aktionsforskning. Kommunala verksamheter kan ha nytta av att se hur man kan jobba med inflytande och delaktighet på lokal nivå i alla sorters verksamheter. Framför allt så hoppas jag att unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning får användning av mina resultat, att deras röster sprids i samhället. Åsa Lasson

Inlägget Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Words Don’t Come Easy: Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disabilityhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/words-dont-come-easy-decoding-and-reading-comprehension-difficulties-in-adolescents-with-intellectual-disability/ Tue, 29 Nov 2022 13:51:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=338018Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.

Inlägget Words Don’t Come Easy: Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disability dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Words Don’t Come Easy: Decoding and Reading Comprehension Difficulties in Adolescents with Intellectual Disability dök först upp på Skolporten.

]]>Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/ogonstyrd-dator-oppnar-for-lek-och-larande/ Thu, 24 Nov 2022 19:05:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=337600För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Inlägget Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Användning av ögonstyrd dator underlättar lek, lärande och kommunikation för elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter, visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling. Bland annat kan eleverna lättare initiera kommunikation.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som fysioterapeut i Taiwan tidigare och såg hur barn som har begränsat tal och motoriska svårigheter har färre tillfällen att interagera med andra, jämfört med andra barn i samma ålder. Det är till exempel en utmaning för barnen att initiera aktiviteter. Vi försökte hitta former för stöd och hjälpmedel och såg att forskningen inom området ökar. Sverige ligger långt fram när det gäller forskning om ögonstyrd dator och därför är det också här jag bedrivit min forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bidrar med tre empiriska studier, med två generella forskningsmål, till det växande forskningsfältet. En del handlar om effekterna av en intervention med ögonstyrd dator när det gäller kommunikation, lek och lärande. Vi ville också titta på hur implementationen fungerar, om det är möjligt för lärare, föräldrar och andra personer i elevens närhet att stödja användandet av ögonstyrd dator i dagliga aktiviteter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Teknologin kan användas av eleverna och öka möjligheterna att initiera kommunikation och annan interaktion. Elevernas kommunikationspartners gav mer utrymme för eleverna att kommunicera när den ögonstyrda teknologin användes. Det finns dock utmaningar. Teknologin kanske inte alltid finns tillgänglig för studenterna så de behöver också lära sig multimodala kommunikationsmetoder, såsom att kombinera gester eller att använda lågteknologiska kommunikationsverktyg. – Interventionsstudien visade att teknologin kan introduceras för barn så unga som 3 år, för lärande och kommunikation. För unga elever och nybörjare är en halvtimme i taget lämplig tid. – Ett tredje resultat var att de flesta som är engagerade runt eleverna, föräldrar och specialpedagoger till exempel, rapporterade att interventionen var lämplig. Teknologin ökade elevernas autonomi. En utmaning i implementationen är att det kan ta tid att anpassa och modifiera innehållet i datorerna så att det svarar mot elevernas behov. Infrastrukturen för hjälpmedelstjänster behöver tillhandahålla flexibilitet för samarbetet mellan lärare, föräldrar och terapeuter för att lösa de problem som kan uppstå och erbjuda fortbildning för de involverade yrkesgrupperna för att öka deras kunskap och skicklighet när det gäller ögonstyrd dator.

Vad överraskade dig?

– Till en början tittade vi mest på betydelsen för eleverna, men under forskningsprocessen märkte vi också vilken betydelse som finns för dem som finns runt eleverna. Det blir lättare för exempelvis pedagoger och föräldrar att förstå och interagera, men det kan behövas support när det gäller teknologin även för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan vara till nytta för specialpedagoger och andra som arbetar med elever som har stora motoriska och kommunikationssvårigheter och behöver hjälpmedel. Ögonstyrda datorer kan stödja elevers delaktighet och kommunikation. Susanne Rydell

Inlägget Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Elever med rörelsehinder upplever utanförskaphttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/elever-med-rorelsehinder-upplever-utanforskap/ Wed, 26 Oct 2022 22:23:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=333844Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

Inlägget Elever med rörelsehinder upplever utanförskap dök först upp på Skolporten.

]]>Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Emil Bernmalms avhandling visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i religion och historia och har tidigare arbetat på Riksgymnasiet i Kristianstad som är en av fyra gymnasieskolor i Sverige med riksintag för svårt rörelsehindrade elever, så kallade Rh-anpassade riksgymnasium. Här var frågor, föreställningar och tankar kring inkludering och inklusion ofta närvarande, särskilt eftersom eleverna växlade mellan undervisning i små grupper och i den reguljära gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt skolvardagen så som den framträder i erfarenheter gjorda av elever med svåra rörelsehinder. I Sverige finns fyra gymnasieskolor anpassade för elever med svåra rörelsehinder och vid tiden för min studie gick drygt 120 elever i de här skolorna. Vanliga diagnoser bland eleverna är CP-skada och ryggmärgsbråck. Hos flertalet är också kognition och/eller perception påverkade. Avhandlingen bygger på enkäter med 75 elever samt djupintervjuer med 20 elever från de fyra riksgymnasierna. Avhandlingens fokus är elevernas upplevelser och erfarenheter av att pendla mellan undervisning i en liten grupp tillsammans med andra rörelsehindrade elever och undervisning i den reguljära gymnasieskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som framkommer tydligt är att de här elevernas skolvardag är hårt styrd av symboliska och sociala gränsdragningar. I undervisning tillsammans med andra elever som har rörelsehinder går den sociala gränsen mellan den exklusiva gruppen och den reguljära skolan. Känslan av ”vi” och ”dem” blir extra tydlig under exempelvis skollunchen där riksgymnasieeleverna sitter för sig i ett inglasat rum i den allmänna matsalen. Men upplevelsen av utanförskap förstärks än mer när eleverna integreras i ”storklass”, det vill säga i den reguljära undervisningen. – I avhandlingen beskriver jag det som ett socialt tryck, ja till och med förtryck, kopplat till den reguljära gymnasieskolan. Eleverna hanterar det här trycket på många olika sätt. Ett vanligt sätt är att distansera sig från eleverna i den reguljära undervisningen och söka upp kompisar vid riksgymnasiet på raster. Eller genom att försöka distansera sig från rörelsehindret. Ett exempel är en rullstolsburen elev som pressar sig själv till att resa sig och gå när hen ska träffa sin klass i den reguljära undervisningen. Båda sätt är exempel på stigmahantering i syfte att hantera omgivningens stereotypa och negativa uppfattningar om personer med rörelsehinder. – Resultaten visar också att undervisning i de små exklusiva grupperna ger eleverna utrymme att utforska och bygga andra identiteter som inte har med deras rörelsehinder att göra – i den lilla gruppen kan de vara ”idrottskillen”, ”gruppledaren” eller ”den som dominerar rummet”. – Avhandlingen belyser även att inkludering bör ses som en cirkulär snarare än en linjär process. Eleverna vittnar om att de hämtar styrka och gemenskap i den mindre gruppen tillsammans med andra elever med rörelsehinder, en energi som de behöver för att hantera utbildningssituationen i den reguljära skolan. Det här är något som sker cirkulärt och som förutsätter tillgången till de små exklusiva undervisningsmiljöerna. I avhandlingen argumenterar jag för att det är hög tid att omvärdera inte bara skolans värdeförmedlande uppdrag, utan också komplexa processer som integration och inkludering i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att skolvardagen framträder på ett så radikalt annorlunda sätt i elevernas erfarenhetsvärldar. Att stigmatisering och socialt utanförskap är så pass vanligt och framträdande i elevgruppen och hur illa skolans värdegrund fungerar i praktiken. Jag menar att de här elevernas perspektiv och erfarenhet också måste rymmas i debatten om inkludering i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i skolan men särskilt skolpersonal och lärare som jobbar med värdegrundsfrågor, etik och demokratisk fostran. Jag hoppas vidare att skolledare och skolpolitiker tar del av resultaten som ju också är ett bidrag till forskning i ämnet. Susanne Sawander

Inlägget Elever med rörelsehinder upplever utanförskap dök först upp på Skolporten.

]]>Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. I lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/inflytande-och-delaktighet-for-unga-vuxna-som-har-intellektuell-funktionsnedsattning-i-lokalsamhallets-sociala-arenor-och-demokratiska-processer/ Fri, 21 Oct 2022 06:56:22 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=334498Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Inlägget Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. I lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. I lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>Störande ljud stort problem för personer med adhdhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/storande-ljud-stort-problem-for-personer-med-adhd/ Tue, 04 Oct 2022 14:08:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=333076Personer med adhd har svårare att filtrera bort störande ljud. Både personerna själva och personer som möter dem kan använda strategier, val och tekniska hjälpmedel så att dessa problem blir mindre. (s.3-4)

Inlägget Störande ljud stort problem för personer med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Störande ljud stort problem för personer med adhd dök först upp på Skolporten.

]]>Gemenskapens gränser : Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/gemenskapens-granser-stigmahantering-och-pluralistisk-fostran-i-gymnasieskolan/ Tue, 27 Sep 2022 13:03:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=332429Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Inlägget Gemenskapens gränser : Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Gemenskapens gränser : Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partnershttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/eye-gaze-assistive-technology-for-play-communication-and-learning-impacts-on-children-and-youths-with-severe-motor-and-communication-difficulties-and-their-partners/ Mon, 26 Sep 2022 11:21:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=332311Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Inlägget Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners dök först upp på Skolporten.

]]>Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classroomshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/students-with-disabilities-fare-better-when-integrated-into-gen-ed-classrooms/ Tue, 20 Sep 2022 11:54:28 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=331878“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Inlägget Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>