Friskola-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 27 Sep 2022 13:19:43 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1Forskare: Glädjebetyg vanligare i friskolorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/forskare-gladjebetyg-vanligare-i-friskolor/ Tue, 27 Sep 2022 13:19:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=332421Ännu en forskningsrapport har kommit till samma slutsats: glädjebetyg är vanligare i fristående gymnasieskolor än i kommunala. Och de är extra vanliga i skolor som drivs i aktiebolagsform. ”Detta är problematiskt då vi får ett snedvridet urval till högre studier,...

Inlägget Forskare: Glädjebetyg vanligare i friskolor dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Forskare: Glädjebetyg vanligare i friskolor dök först upp på Skolporten.

]]>Rektorn: Pojkar anlägger oftare en anti-plugg-kulturhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/rektorn-pojkar-anlagger-oftare-en-anti-plugg-kultur/ Tue, 22 Mar 2022 14:30:34 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=321001De senaste åren har det kommit flera rapporter om att pojkar halkar efter i skolan. Men vad beror det på och vad kan skolor göra åt det? På LBS Kreativa Gymnasiet i Halmstad driver man ett flerårigt projekt för att...

Inlägget Rektorn: Pojkar anlägger oftare en anti-plugg-kultur dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Rektorn: Pojkar anlägger oftare en anti-plugg-kultur dök först upp på Skolporten.

]]>Innovitaskolan förbereder för ett samhälle i ständig förändringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/innovitaskolan-forbereder-for-ett-samhalle-i-standig-forandring/ Fri, 11 Feb 2022 14:48:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=317567Pysslingen skolor har bytt namn till Innovitaskolan för att markera en ny, gemensam pedagogisk inriktning för de 28 skolorna. Metodiken Innovita Skills förbereder eleverna för ett livslångt lärande i ett digitalt samhälle i ständig förändring.

Inlägget Innovitaskolan förbereder för ett samhälle i ständig förändring dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Innovitaskolan förbereder för ett samhälle i ständig förändring dök först upp på Skolporten.

]]>På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens kravhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/pa-vag-mot-en-innovationsstrategi-som-moter-verklighetens-krav/ Fri, 14 Jan 2022 15:30:55 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=315076Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Inlägget På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav dök först upp på Skolporten.

]]>Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års versionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/medborgarna-och-skolan-efter-trettio-ar-med-valfrihet-maktutredningens-medborgarundersokning-i-2020-ars-version/ Mon, 03 Jan 2022 08:24:56 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=314259I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. (pdf)

Inlägget Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version dök först upp på Skolporten.

]]>Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stödhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/bristande-information-pa-skolmarknaden-for-elever-i-behov-av-sarskilt-stod/ Thu, 19 Aug 2021 07:58:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=301492Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Inlägget Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser. – Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar. – Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande. – Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval. Susanne Sawander

Inlägget Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Edtechbolag i samarbete med förskollärarutbildning vässar lärarstudenters digitala kompetenshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/edtechbolag-i-samarbete-med-forskollararutbildning-vassar-lararstudenters-digitala-kompetens/ Fri, 29 Jan 2021 15:07:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=290055Lärarstudenter blir mer digitalt kreativa och har bättre förutsättningar för att använda digital teknik i sitt pedagogiska arbete. Därför genomför Swedish Edtest tester på förskollärarutbildningen tillsammans med Högskolan i Halmstad, Region Halland och flera edtechbolag. Nu finns erfarenheterna samlade i...

Inlägget Edtechbolag i samarbete med förskollärarutbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Edtechbolag i samarbete med förskollärarutbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens dök först upp på Skolporten.

]]>Är du lönsam, lille vän?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ar-du-lonsam-lille-van/ Mon, 03 Aug 2020 12:24:11 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=276368Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Inlägget Är du lönsam, lille vän? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Är du lönsam, lille vän? dök först upp på Skolporten.

]]>Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/professorn-som-bytte-asikt-jag-hade-fel/ Tue, 12 May 2020 12:15:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=273278Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>DIANE RAVITCH är en av USA:s mest inflytelserika skoldebattörer. Som biträdande utbildningsminister på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har hon tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.
Diane Ravitch. Foto: Martin Adolfsson
ETT TELEFONSAMTAL 1991 gav den amerikanska skolforskaren Diane Ravitchs karriär en helt ny inriktning. Det behövdes en ny biträdande utbildningsminister i George H. W. Bushs regering. Var hon intresserad? Som historiker hade Ravitch studerat det amerikanska skolväsendets utveckling och vilka problem det brottats med. Nu såg hon chansen att själv påverka. Hon tackade ja. – Debatten om skolan präglades vid den tiden av en inflytelserik rapport från Reagan-åren, A nation at risk, säger hon. Den slog fast att amerikanska elever lärde sig allt mindre. Rapportens mest berömda citat gick ut på att om en främmande makt åsamkat oss denna skada så hade vi betraktat det som en krigshandling. Alla var oroade. På 1960-talet hade Diane Ravitch arbetat på den vänsterliberala tidningen The new leader samt en utbildningsstiftelse i New York. Där hade hon upptäckt att det saknades ett övergripande verk om stadens skolhistoria och beslutat sig för att själv skriva det. Boken, utgiven 1974, blev så småningom det avhandlingsarbete som gav henne en doktorstitel och entrébiljett till akademin, men den skrevs för en publik utanför forskarvärlden och fick en uppmärksamhet som de flesta skolforskare bara drömmer om. The New York Times har omnämnt den som en av de tio viktigaste böckerna om New York. Det ideologiska steget från en vänstertidning till George Bush den äldres republikanska ministär kan tyckas stort, men i början av 1990-talet fanns en bred samsyn i amerikansk skolpolitik, och när Bush 1993 efterträddes i Vita huset av Bill Clinton fick Diane Ravitch fortsatt förtroende med nya tunga skoluppdrag i statsförvaltningen. – Den dominerande berättelsen vid den här tiden var att de kommunala skolorna inte hängde med. Samtidigt fanns en väldig tilltro till marknaden. Därför verkade så kallade charter schools, skattefinansierade friskolor, så lovande: privata entreprenörer som kom in med nya idéer när det offentliga misslyckats. Inte minst verkade det lättare att utkräva ansvar av friskolor än kommunala skolor, och det var viktigt, minns Ravitch. Så många kommunala skolor visade dåliga resultat år efter år utan att någon hölls ansvarig. Om friskolor gjorde så skulle det bara vara att säga upp kontraktet! De skulle tvingas att skärpa sig, konkurrensen skulle driva fram kvalitet. Så kom det sig att USA fick en friskolereform på tidigt 1990-tal och att Diane Ravitch var med och sjösatte den. – I dag, nästan 30 år senare, vet vi att det inte blev som vi trott. Det blev inte lättare att utkräva ansvar, eftersom den friskoleindustri som uppstod använder sitt politiska inflytande för att undgå ansvar. Det mest generösa man kan säga om amerikanska friskolor är att de presterar i nivå med kommunala skolor när de har samma elevunderlag. DE FÖRVÄNTADE innovationerna har också uteblivit, konstaterar hon. – Well, de har infört en ny grej: ”No excuses-modellen”. Hård disciplin och bestraffning för varje överträdelse. Det får uppmärksamhet eftersom sådana skolor visar fina resultat. Men som historiker uppfattar jag inte modellen som innovativ. Så kunde kommunala skolor se ut för 150 år sedan. Och deras fina resultat beror inte på att de lär ut bättre, utan på att de är duktiga på att bli av med svaga elever. Hon konstaterar att kunskapsläget var annorlunda på 1990-talet. Friskolor var ett oprövat kort – kanske var de värda ett försök. Men nu finns ett kvartssekels statistik. – Vi har evidens för att reformen inte löste det problem som den skulle lösa. Men skolforskningen i USA är polariserad, eftersom friskoleindustrins tankesmedjor och intresseorganisationer delar ut mycket forskningspengar. För Diane Ravitch är det stora problemet med den amerikanska friskolereformen att den ökat segregationen i skolan och att dess sätt att använda nationella prov är orättvist och demoraliserande. Tanken var att proven skulle ge lärare och skolor incitament att bli bättre: belöning för duktiga lärare vars elever visar höga testresultat, och sanktioner mot lärare vars elever presterar svagt. I SJU ÅR satt Diane Ravitch i The national assessment governing board, en myndighet med ansvar för dessa prov. – Varje år var bilden densamma: Barn från familjer med högst inkomst hade högst resultat, barn från sämst förhållanden hade sämst resultat. Det gick inte att blunda för. Att leva i fattigdom är den starkaste faktorn för att förutsäga dåliga skolresultat, visar det sig. När vi belönar lärare för höga provresultat belönar vi egentligen skolans demografi. Och tvärtom: Vi straffar lärare för att deras elever är fattiga. Diane Ravitch såg allt större problem med systemet och började så skriva ett slags debattbok – mot sig själv. I The death and life of the great American school system. How testing and choice are undermining education, från 2010, tog hon avstånd från sina tidigare åsikter och var djupt kritisk till den reform som hon medverkat i. I uppföljaren Reign of error. The hoax of the privatization movement and the danger to America’s public schools från 2013 granskar hon intressena bakom friskoleindustrin. Och nu i januari kom Slaying Goliath. The passionate resistance to privatization and the fight to save America’s public schools. – Den handlar om det motstånd som mobiliserats mot rådande skolpolitik. Jag vill förmedla hopp, visa hur enskilda kan göra skillnad. Som de hungerstrejkande lärarna i ett utsatt område i Chicago, som fick staden att satsa på deras skola i stället för att ge upp. Så, vilka åtgärder för en bättre skola tror hon på i dag? – Att vi angriper de verkliga orsakerna till dåliga skolresultat: fattigdom och segregation. Vart femte amerikanskt barn växer upp i fattigdom. Skolorna i de här områdena behöver mer resurser. I dag saknar de ofta kuratorer, skolsköterskor, bibliotekarier – sådant som är självklarheter på skolor i mer välbärgade områden. HÄR TAR SAMTALET en oväntad vändning när Ravitch engagerat börjar förhöra sig om det svenska skolsystemet. Våra länder införde ju likartade friskolereformer ungefär samtidigt – hur låter skoldebatten här? Efter mer än ett halvsekel med skolfrågor, som forskare, makthavare, debattör och aktivist, är hon fortfarande nyfiken och vetgirig. Den som följer henne vet att hon tycks ägna det mesta av sin vakna tid åt skoldebatt. Vad driver henne att fortsätta? – Jag är 81 år, så jag ställer mig själv den frågan ibland. Svaren är väl flera. Att orättvisor fortfarande gör mig arg. Att jag tycker att jag har mycket kunskap att bidra med på det här området. Att jag vet att min blogg är väldigt inflytelserik – journalister och makthavare över hela USA läser den och hör av sig, så jag känner att det jag skriver spelar roll. Det handlar nog också om ett behov av att kompensera för de år jag hade fel. – Men jag tycker att man ska erkänna när man har fel. Det borde fler göra. Text: Anders NilssonFoto: Martin Adolfsson4 × Ravitch × Titel: Professor vid New York university × Bor: I Southold utanför New York × Gör på fritiden: ”Jag har ingen hobby. Jag skriver nästan jämt. Mest på min blogg, och så på Twitter. Jag skriver överallt, även i rulltrappan. Jo, jag gör en annan sak också: Jag går promenader med Mitzi, min hund. Hon är lite schäfer och lite allt möjligt.” × Om sittande utbildningsminister Betsy DeVos: ”Att hon är en så stark anhängare av friskolor driver demokraterna åt andra hållet. I deras primärval vill ingen säga något positivt om friskolor, för ingen vill antyda att de i något avseende håller med DeVos.” (Sagt innan Michael Bloomberg offentliggjorde sin kandidatur.)
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1 2020Omslag Skolporten 1/2020Tema: FÖRSKOLEKLASSENInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraDu som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/didaktisk-praxis-i-waldorfskolan-en-didaktisk-analys-och-bildningsteoretisk-tolkning-av-fyra-waldorflarares-pedagogiska-tankande-och-forhallningssatt/ Thu, 09 Jan 2020 09:33:29 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=260416Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Inlägget Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Resultatstyrning påverkar alla skolformerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/resultatstyrning-paverkar-alla-skolformer/ Thu, 05 Sep 2019 08:11:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=248749Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Inlägget Resultatstyrning påverkar alla skolformer dök först upp på Skolporten.

]]>Målstyrning präglar både den kommunala och fria grundskolan. Stressen kring resultat, betyg och prestationer påverkar de pedagogiska relationerna – oberoende skola, konstaterar Majsa Allelin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av ungdomar och segregation. I min masteruppsats utforskade jag det fria skolvalets betydelse för en grupp elever från förorten. I samband med det arbetet insåg jag att man måste placera det fria skolvalet i en större kontext för att synliggöra hur det faktiskt påverkat den svenska skolan i grunden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig, rent konkret, i vardagen. Avhandlingen bygger på observationer från två grundskolor, en kommunal och en friskola i två socialt skilda områden, den ena i förorten, den andra i centrum. Jag har undersökt hur undervisningen är upplagd, hur skolan är organiserad och vilken roll rektorer, lärare och elever har i organisationen. Vidare har jag intervjuat samma grupper om hur de trivs på skolan och eleverna om varför de valt sina respektive skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett är att avhandlingen ger en god inblick i grundskoleelevers vardag. Den vittnar om en hög stressnivå och oro för betyg bland alla elevgrupper på båda skolorna. Få elever tycks undkomma den här betygsstressen, skillnaden ligger snarare i hur de hanterar den. Ytterligheterna är att ta till strategier som fusk, alternativt helt och hållet strunta i skolan. – Föräldrarnas förväntningar väger tungt, och en elev säger ”Jag tänker väldigt ofta, ge aldrig upp, sluta aldrig. När du stannar så är du död”. På båda skolor finns också ett uttalat budskap bland såväl rektorer som lärare att ansvaret för hur man lyckas i skolan ligger på varje enskild elev. De lärare som inte fullt ut delar den här synen upplever att de inte har tid att stötta eleverna så mycket som de ville. På friskolan satt en artikel på lärarrummets dörr med rubriken ”Elever måste ta mer ansvar”, samma budskap fanns på en tavla i den kommunala skolan: ”Det finns bara en person som kan ta ansvar för att du lär dig något. Du själv!!!! Vi lärare kan bara hjälpa till!” – Men också lärarna känner stress. Många pekar på ett snävt betygssystem som beskär det professionella svängrummet. Skillnaderna mellan skolorna syns främst i det pedagogiska upplägget där den kommunala skolan präglas av mer traditionell undervisning. På friskolan har eleverna egna scheman och arbetar efter egna formulerade mål.

Vad överraskade dig?

– Att skolorna, trots att de utåt sett var så olika, var lika starkt präglade av resultatstyrning. Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till pedagogiska relationer oberoende av skola. Intressant var också att friskolan var mer heterogen jämfört med den kommunala skolan där det sociala skiktet var jämnare. Dessvärre kunde det inte ske pedagogiska utbyten mellan eleverna på friskolan eftersom det individualiserade upplägget skiktade eleverna efter deras förmåga att prestera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter, verksamma lärare, rektorer och folk i skolförvaltningarna. Men jag hoppas också att den väcker politikernas intresse. Överlag tycker jag att den politiska debatten om skolan är snäv. Fokus ligger på huruvida vi ska ha vinstdrivande skolor eller inte, mer sällan om till exempel resultatstyrning, vilket påverkar alla former av skolor. Susanne Sawander

Inlägget Resultatstyrning påverkar alla skolformer dök först upp på Skolporten.

]]>Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardaghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/skola-for-lonsamhet-om-elevers-marknadsanpassade-villkor-och-vardag/ Thu, 05 Sep 2019 07:57:12 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=247847Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.

Inlägget Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag dök först upp på Skolporten.

]]>