Fria skolvalet-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanThu, 15 Sep 2022 09:58:44 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner: En pedagogisk-filosofisk analyshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/om-skolvalsfragans-rattvisedimensioner-en-pedagogisk-filosofisk-analys/ Tue, 26 Apr 2022 11:51:32 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=323620Erik Gustavsson har utifrån ett rättvisefilosofiskt perspektiv forskat om hur skolvalsfrågan kan relateras till grundläggande pedagogiska mål med utbildning.

Inlägget Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner: En pedagogisk-filosofisk analys dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Om skolvalsfrågans rättvisedimensioner: En pedagogisk-filosofisk analys dök först upp på Skolporten.

]]>Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års versionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/medborgarna-och-skolan-efter-trettio-ar-med-valfrihet-maktutredningens-medborgarundersokning-i-2020-ars-version/ Mon, 03 Jan 2022 08:24:56 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=314259I denna artikel redovisas resultatet av 2020 års skolundersökning av medborgares, tillika vårdnadshavares, relation till skolan som samhällsinstitution. (pdf)

Inlägget Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Medborgarna och skolan efter trettio år med valfrihet: maktutredningens medborgarundersökning i 2020 års version dök först upp på Skolporten.

]]>Free to Choose? Studies of Opportunity Constraints and the Dynamics of School Segregationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/free-to-choose-studies-of-opportunity-constraints-and-the-dynamics-of-school-segregation/ Mon, 22 Nov 2021 07:55:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=309089Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Inlägget Free to Choose? Studies of Opportunity Constraints and the Dynamics of School Segregation dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Free to Choose? Studies of Opportunity Constraints and the Dynamics of School Segregation dök först upp på Skolporten.

]]>Negotiating school identities: a multimodal analysis of upper secondary school promotion on the webhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/negotiating-school-identities-a-multimodal-analysis-of-upper-secondary-school-promotion-on-the-web/ Mon, 04 Oct 2021 12:01:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=306350Cia Gustrén har i sin avhandling utforskat gymnasiewebbarnas sätt att väcka intresse och därmed försöka påverka niondeklassares val av skola.

Inlägget Negotiating school identities: a multimodal analysis of upper secondary school promotion on the web dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Negotiating school identities: a multimodal analysis of upper secondary school promotion on the web dök först upp på Skolporten.

]]>Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stödhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/bristande-information-pa-skolmarknaden-for-elever-i-behov-av-sarskilt-stod/ Thu, 19 Aug 2021 07:58:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=301492Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Inlägget Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Skolmarknaden har misslyckats med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det konstaterar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat statsvetenskap och företagsekonomi och har alltid varit intresserad av utbildningsfrågor, politik och reformer. Därigenom kom jag att intressera mig för skolmarknaden och upptäckte så småningom att det just inte fanns mycket forskning om hur specialpedagogiken har påverkats av skolmarknadssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens syfte är att analysera och beskriva skolmarknadssystemet i relation till elever i behov av särskilt stöd. Den består av tre delstudier där den första belyser utvecklingen av den specialpedagogiska skolmarknaden från år 1994 till år 2017. I den andra delstudien har jag genom att analysera 20 friskolors hemsidor undersökt hur de marknadsför sig och hur dessa tilltalar elever i behov av särskilt stöd. Den tredje studien handlar om föräldrars erfarenhet av skolvalsprocessen. Åtta föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har intervjuats om hur de går tillväga när de väljer skola, vilka faktorer som är viktiga, vilken information föräldrarna behöver i skolvalet och vilka utmaningar de stöter på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten från den första studien visar en markant tillväxt av den specialpedagogiska marknaden, och då särskilt den privata sektorn där både efterfrågan och utbudet ökade. Trots en expanderad specialpedagogisk marknad ökade inte exkluderingen av elever i behov av särskilt stöd. Med exkludering menas här andelen elever i behov av särskilt stöd som får utbildning i det segregerade skolsystemet. Studien visar också på ökad segregationen mellan skolor och mellan elever i det specialpedagogiska systemet. En förklaring till den ökade segregationen är att skolor specialiserar sig på specifika diagnoser. – Analysen av de tjugo friskolornas hemsidor visar att det inte finns mycket information som riktar sig mot den här elevgruppen. Detta visar sig till exempel i hur skolorna framställer sina elever, målsättningar och värderingar. – Vid intervjuerna med föräldrar framkommer att skolorna brister i information till elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar, vilket innebär att skolvalet blir än mer komplicerat. De här föräldrarna upplever att de saknar stöd i skolvalsprocessen. Viktiga faktorer när de väljer skola är att deras barn ska trivas, hitta nya vänner och kunna behålla gamla men också att skolan har ett tydligt stödsystem kring specialpedagogik. Skolans miljö, hur skolan arbetar med den här elevgruppen, men också vad tidigare elever och föräldrar tycker om skolan, är information som föräldrar efterfrågar. Föräldrarna upplever att utbudet av skolor är begränsat. Skolvalet för den här elevgruppen blir därför mer eller mindre tvingande. – Sammantaget visar min avhandling att skolmarknaden misslyckas med att erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd.

Vad överraskade dig?

– Jag är egentligen inte förvånad över någonting, snarare bekräftar resultaten vad jag anade – att skolmarknaden inte fungerar för konsumenter i behov av särskilt stöd. Framför allt vad gäller faktorer som motiverar skolval, utbudet samt informationsproblematiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många olika aktörer på skolmarknaden, allt från skolpolitiker, skolchefer och skolledare, till pedagoger och föräldrar. Framför allt hoppas jag att resultaten kan vara till nytta för skolorna och skolpolitiker då de belyser problemen med skolmarknadssystemet för denna elevgrupp och vad föräldrar till barn i behov av särskilt stöd vill och behöver veta för att kunna göra ett bra skolval. Susanne Sawander

Inlägget Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd dök först upp på Skolporten.

]]>Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary educationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/stability-and-change-policy-options-and-choice-in-swedish-upper-secondary-education/ Tue, 30 Mar 2021 07:03:04 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=294645Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Det visar Johanna Mellén i sin avhandling.

Inlägget Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education dök först upp på Skolporten.

]]>Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/professorn-som-bytte-asikt-jag-hade-fel/ Tue, 12 May 2020 12:15:16 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=273278Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>DIANE RAVITCH är en av USA:s mest inflytelserika skoldebattörer. Som biträdande utbildningsminister på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har hon tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.
Diane Ravitch. Foto: Martin Adolfsson
ETT TELEFONSAMTAL 1991 gav den amerikanska skolforskaren Diane Ravitchs karriär en helt ny inriktning. Det behövdes en ny biträdande utbildningsminister i George H. W. Bushs regering. Var hon intresserad? Som historiker hade Ravitch studerat det amerikanska skolväsendets utveckling och vilka problem det brottats med. Nu såg hon chansen att själv påverka. Hon tackade ja. – Debatten om skolan präglades vid den tiden av en inflytelserik rapport från Reagan-åren, A nation at risk, säger hon. Den slog fast att amerikanska elever lärde sig allt mindre. Rapportens mest berömda citat gick ut på att om en främmande makt åsamkat oss denna skada så hade vi betraktat det som en krigshandling. Alla var oroade. På 1960-talet hade Diane Ravitch arbetat på den vänsterliberala tidningen The new leader samt en utbildningsstiftelse i New York. Där hade hon upptäckt att det saknades ett övergripande verk om stadens skolhistoria och beslutat sig för att själv skriva det. Boken, utgiven 1974, blev så småningom det avhandlingsarbete som gav henne en doktorstitel och entrébiljett till akademin, men den skrevs för en publik utanför forskarvärlden och fick en uppmärksamhet som de flesta skolforskare bara drömmer om. The New York Times har omnämnt den som en av de tio viktigaste böckerna om New York. Det ideologiska steget från en vänstertidning till George Bush den äldres republikanska ministär kan tyckas stort, men i början av 1990-talet fanns en bred samsyn i amerikansk skolpolitik, och när Bush 1993 efterträddes i Vita huset av Bill Clinton fick Diane Ravitch fortsatt förtroende med nya tunga skoluppdrag i statsförvaltningen. – Den dominerande berättelsen vid den här tiden var att de kommunala skolorna inte hängde med. Samtidigt fanns en väldig tilltro till marknaden. Därför verkade så kallade charter schools, skattefinansierade friskolor, så lovande: privata entreprenörer som kom in med nya idéer när det offentliga misslyckats. Inte minst verkade det lättare att utkräva ansvar av friskolor än kommunala skolor, och det var viktigt, minns Ravitch. Så många kommunala skolor visade dåliga resultat år efter år utan att någon hölls ansvarig. Om friskolor gjorde så skulle det bara vara att säga upp kontraktet! De skulle tvingas att skärpa sig, konkurrensen skulle driva fram kvalitet. Så kom det sig att USA fick en friskolereform på tidigt 1990-tal och att Diane Ravitch var med och sjösatte den. – I dag, nästan 30 år senare, vet vi att det inte blev som vi trott. Det blev inte lättare att utkräva ansvar, eftersom den friskoleindustri som uppstod använder sitt politiska inflytande för att undgå ansvar. Det mest generösa man kan säga om amerikanska friskolor är att de presterar i nivå med kommunala skolor när de har samma elevunderlag. DE FÖRVÄNTADE innovationerna har också uteblivit, konstaterar hon. – Well, de har infört en ny grej: ”No excuses-modellen”. Hård disciplin och bestraffning för varje överträdelse. Det får uppmärksamhet eftersom sådana skolor visar fina resultat. Men som historiker uppfattar jag inte modellen som innovativ. Så kunde kommunala skolor se ut för 150 år sedan. Och deras fina resultat beror inte på att de lär ut bättre, utan på att de är duktiga på att bli av med svaga elever. Hon konstaterar att kunskapsläget var annorlunda på 1990-talet. Friskolor var ett oprövat kort – kanske var de värda ett försök. Men nu finns ett kvartssekels statistik. – Vi har evidens för att reformen inte löste det problem som den skulle lösa. Men skolforskningen i USA är polariserad, eftersom friskoleindustrins tankesmedjor och intresseorganisationer delar ut mycket forskningspengar. För Diane Ravitch är det stora problemet med den amerikanska friskolereformen att den ökat segregationen i skolan och att dess sätt att använda nationella prov är orättvist och demoraliserande. Tanken var att proven skulle ge lärare och skolor incitament att bli bättre: belöning för duktiga lärare vars elever visar höga testresultat, och sanktioner mot lärare vars elever presterar svagt. I SJU ÅR satt Diane Ravitch i The national assessment governing board, en myndighet med ansvar för dessa prov. – Varje år var bilden densamma: Barn från familjer med högst inkomst hade högst resultat, barn från sämst förhållanden hade sämst resultat. Det gick inte att blunda för. Att leva i fattigdom är den starkaste faktorn för att förutsäga dåliga skolresultat, visar det sig. När vi belönar lärare för höga provresultat belönar vi egentligen skolans demografi. Och tvärtom: Vi straffar lärare för att deras elever är fattiga. Diane Ravitch såg allt större problem med systemet och började så skriva ett slags debattbok – mot sig själv. I The death and life of the great American school system. How testing and choice are undermining education, från 2010, tog hon avstånd från sina tidigare åsikter och var djupt kritisk till den reform som hon medverkat i. I uppföljaren Reign of error. The hoax of the privatization movement and the danger to America’s public schools från 2013 granskar hon intressena bakom friskoleindustrin. Och nu i januari kom Slaying Goliath. The passionate resistance to privatization and the fight to save America’s public schools. – Den handlar om det motstånd som mobiliserats mot rådande skolpolitik. Jag vill förmedla hopp, visa hur enskilda kan göra skillnad. Som de hungerstrejkande lärarna i ett utsatt område i Chicago, som fick staden att satsa på deras skola i stället för att ge upp. Så, vilka åtgärder för en bättre skola tror hon på i dag? – Att vi angriper de verkliga orsakerna till dåliga skolresultat: fattigdom och segregation. Vart femte amerikanskt barn växer upp i fattigdom. Skolorna i de här områdena behöver mer resurser. I dag saknar de ofta kuratorer, skolsköterskor, bibliotekarier – sådant som är självklarheter på skolor i mer välbärgade områden. HÄR TAR SAMTALET en oväntad vändning när Ravitch engagerat börjar förhöra sig om det svenska skolsystemet. Våra länder införde ju likartade friskolereformer ungefär samtidigt – hur låter skoldebatten här? Efter mer än ett halvsekel med skolfrågor, som forskare, makthavare, debattör och aktivist, är hon fortfarande nyfiken och vetgirig. Den som följer henne vet att hon tycks ägna det mesta av sin vakna tid åt skoldebatt. Vad driver henne att fortsätta? – Jag är 81 år, så jag ställer mig själv den frågan ibland. Svaren är väl flera. Att orättvisor fortfarande gör mig arg. Att jag tycker att jag har mycket kunskap att bidra med på det här området. Att jag vet att min blogg är väldigt inflytelserik – journalister och makthavare över hela USA läser den och hör av sig, så jag känner att det jag skriver spelar roll. Det handlar nog också om ett behov av att kompensera för de år jag hade fel. – Men jag tycker att man ska erkänna när man har fel. Det borde fler göra. Text: Anders NilssonFoto: Martin Adolfsson4 × Ravitch × Titel: Professor vid New York university × Bor: I Southold utanför New York × Gör på fritiden: ”Jag har ingen hobby. Jag skriver nästan jämt. Mest på min blogg, och så på Twitter. Jag skriver överallt, även i rulltrappan. Jo, jag gör en annan sak också: Jag går promenader med Mitzi, min hund. Hon är lite schäfer och lite allt möjligt.” × Om sittande utbildningsminister Betsy DeVos: ”Att hon är en så stark anhängare av friskolor driver demokraterna åt andra hållet. I deras primärval vill ingen säga något positivt om friskolor, för ingen vill antyda att de i något avseende håller med DeVos.” (Sagt innan Michael Bloomberg offentliggjorde sin kandidatur.)
Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 1 2020Omslag Skolporten 1/2020Tema: FÖRSKOLEKLASSENInte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraDu som prenumerant läser hela arkivet utan kostnad i Skolportens app: App Store eller Google Play

Inlägget Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel” dök först upp på Skolporten.

]]>Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasierhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/stark-tilltro-till-betyg-bland-elever-pa-elitgymnasier/ Wed, 13 Nov 2019 07:43:14 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=255947Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Inlägget Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier dök först upp på Skolporten.

]]>Elever på elitpräglade gymnasieskolor har en stark tilltro på betyg som framgångsfaktor i livet. I mötet med lärarnas bildningsinriktade kunskapssyn uppstår ofta krockar, visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare men har aldrig jobbat som det utan gick direkt vidare till akademin. Intresset för ämnet har jag haft sedan uppväxten, dels kommer jag från en lärarfamilj, dels gick jag själv i gymnasiet under åren då skolmarknaden växte fram med ökat antal friskolor och förändrade elevströmmar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden. Mer specifikt: Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på gymnasiemarknaden, hur kan elevernas val av gymnasieskola förstås och hur formas och hur socialiseras eleverna i mötet med skolan? Avhandlingen baseras på observationer från tre innerstadsgymnasier, därutöver har jag intervjuat både elever och lärare. Frågor jag ställt till eleverna är bland annat om valet av skola, bakgrund och intressen. Lärarna har jag frågat om vad de uppfattar som viktigt, vilka problem de möter och hur de ser på den konkurrensutsatta skolmiljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna utanför klassrummen utvecklar en form av ”soft skills”. Den här kunskapen handlar om att ta plats men också föra sig, att argumentera, vara uppdaterad och ingå i ”rätt” sammanhang och grupper. Det är hög kvalitet på de här samtalen vilket gör att eleverna får med sig väldigt mycket, ett slags dubbel utbildning. Noteras ska att det här inte sker på samma sätt i alla skolor. – Gemensamt för skolorna i studien är att många elever är högpresterande och har en instrumentell syn på kunskap, med starkt fokus på betyg. När de här eleverna möter gymnasieskolans bildningsinriktade kunskapssyn uppstår inte sällan en krock som kan vara svår för eleverna att hantera. Intressant är också att det i gruppen bland de mest högpresterande eleverna skapas en hierarki. För elever som från grundskolan är vana med att alltid vara bäst i klassen innebär det här nya erfarenheter. – En återkommande reflektion hos framför allt de mer erfarna lärarna var att skolans marknadisering lett till att kunskapssynen bland eleverna blivit alltmer instrumentell. Eleverna var mer avslappnade och hade inte samma betygssträvan tidigare, konstaterade flera lärare.

Vad överraskade dig?

– Elevernas starka tilltro till det jag kallar meritokrati – att meriter och betyg är det som skapar framgång, oavsett bakgrund. Majoriteten av eleverna kom från starkare socioekonomiska förhållanden även om de bodde i olika stadsdelar. Likafullt pratade de om mångfald och att de hade träffat många nya människor på skolan. Jag förvånades över att eleverna inte i så hög grad reflekterade över sin egen bakgrund och hur lik den var de övriga elevernas. Det fanns elever med bakgrunder som skiljde sig från majoritetens och som också såg den här likformigheten: ”Jag kom till ett hav av blonda hår”, som en elev uttryckte det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer som arbetar med frågor kring utbildningssystem. Jag hoppas av avhandlingen kan vara en input till diskussioner om vad utbildning är och bör vara och om effekterna av skolans marknadisering. Susanne Sawander

Inlägget Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier dök först upp på Skolporten.

]]>Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknadenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/innerstadsgymnasierna-en-studie-av-tre-elitpraglade-gymnasieskolor-i-stockholm-och-deras-positionering-pa-utbildningsmarknaden/ Tue, 22 Oct 2019 09:46:10 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=253748Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Inlägget Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden dök först upp på Skolporten.

]]>Betyg påverkar val av gymnasieskolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/betyg-paverkar-val-av-gymnasieskola/ Mon, 21 Oct 2019 09:58:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=253629I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Inlägget Betyg påverkar val av gymnasieskola dök först upp på Skolporten.

]]>I valet av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det visar en avhandling av Mikael Thelin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade i gymnasieskolan reformerades offentlig sektor och vi lärare fick lite nya arbetsuppgifter. En av dem var att marknadsföra skolan. Då började jag fundera på vad det var vi marknadsförde, vad vi visste om elevernas preferenser och vad eleverna egentligen värderar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat belysa elevernas preferenser för skolspecifika faktorer som kan ha betydelse då de söker till gymnasiet. Resultaten bygger på svar från 1 500 elever i årskurs nio från hela landet som ska göra sitt gymnasieval.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever har kunskapsinriktade preferenser, men de lägger även vikt vid andra faktorer varav en del är irrelevanta för att avgöra kvalitén på skolan. Det kan handla om var den ligger, om de får en platta eller dator eller vad kompisarna ska söka. Vad som värderas högst varierar mellan elever. De med högre betyg är mer kunskapsinriktade och värderar skolans rykte mer än de med lägre betyg som i högre utsträckning värderar andra faktorer.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att betygen spelar så stor roll. Internationella studier har pekat på att det finns en preferensskillnad utifrån etnicitet eller socioekonomisk grupp men det ser inte jag i mina resultat. Elever med höga betyg tänker relativt lika, oavsett bakgrund och det gäller även dem med låga betyg. Det är intressant och lite förvånande med tanke på diskussionen om segregation i skolan som vi haft i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt politiker. När reformen infördes fanns ett antagande att eleverna har kunskapsinriktade preferenser och kommer att söka de skolor som är bäst på att utbilda. De skolor som inte är bra nog kommer att få färre sökande och behöver antingen förbättra sig eller lägga ner. Men skolorna tävlar om eleverna och det är inte säkert att jämlikhet och kvalitet står i fokus i den konkurrensen. Skolorna vill möta elevernas preferenser för att de ska vara nöjda men de ska också balansera detta mot sitt samhällsuppdrag. Vad som händer i den spänningszonen är tämligen outforskat. Annika Larsson Sjöberg

Inlägget Betyg påverkar val av gymnasieskola dök först upp på Skolporten.

]]>”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/urvalskriterier-paverkar-segregationen-i-skolan/ Mon, 07 Oct 2019 08:59:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=252109Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Inlägget ”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet” dök först upp på Skolporten.

]]>Menar vi allvar med att minska segregationen i skolan så finns det verktyg. Det konstaterar Elisabet Olme som studerat skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Utbildningsfrågor är ett intresse som hängt med sedan gymnasiet då jag blev engagerad i elevkåren. Jag har också jobbat på Sveriges elevråd och blivit allt mer intresserad av varför man väljer den skola man väljer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Huvudtemat handlar om att förstå vilka konsekvenser skolvalet fått på grundskolenivå. Vilka elever hamnar i vilka skolor, och hur ser segregationen egentligen ut?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten finns i kapitlet som handlar om vilken roll urvalskriterierna spelar när en skola är översökt. Oavsett om vi bestämmer att det är den som bor närmast ska komma in, att det är syskonförtur som gäller eller om det finns ett annat system, så påverkar det utfallet. Barn lever allt mer segregerat utifrån föräldrars utbildning och varifrån de kommer. Det kan framstå som svårt att göra något åt, men om man menar allvar med att minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg. – I dag slår närhetsprincipen igenom rätt kraftigt. I till exempel Botkyrka kommun väljer många föräldrar en skola som är nära när deras barn ska börja i förskoleklass, men flera familjer väljer att söka till en skola längre bort. Men i de fall där familjerna har sökt en skola längre bort kommer barnen inte in, på grund av avståndet till den valda skolan. Hade de kommit in så hade det bidragit till en mer blandad elevgrupp. Jag har gjort simuleringar där jag använt andra urvalskriterier och sett att det går att påverka elevsammansättningen.

Vad överraskade dig?

– Jag hade nog förväntat mig att ett system med lotteri eller kvoter skulle ha en inverkan och ge mindre segregation. Däremot blev jag överraskad över stor variation det är i urvalskriterier mellan olika kommuner. Många har syskonförtur och nästan alla använder närhet på något sätt, men hur man gör det ser väldigt olika ut.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt kommuner. Min upplevelse är att många kommuner tänker mycket kring utformningen av skolvalsprogram, men att kommunerna har väldigt lite stöd och kunskap i diskussionen kring hur det kan förändras. På nationell nivå tror jag att min avhandling kan vara ett stöd för dem som har i uppdrag att tänka kring utbildningssystemets framtid. Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet eftersom elevsammansättningen påverkar vilka elever som söker till skolan samt vilka lärare som vill stanna kvar. Annika Larsson Sjöberg

Inlägget ”Skolvalet påverkar hela utbildningssystemet” dök först upp på Skolporten.

]]>Through the Ranks Essays on Inequality, Status and School Choicehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/through-the-ranks-essays-on-inequality-status-and-school-choice/ Mon, 16 Sep 2019 13:41:11 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=249740Elin Molin har bland annat undersökt effekterna av skolreformen som ändrade antagningskriterierna på offentliga gymnasieskolor.

Inlägget Through the Ranks Essays on Inequality, Status and School Choice dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Through the Ranks Essays on Inequality, Status and School Choice dök först upp på Skolporten.

]]>