Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Hur konstrueras barns meningsskapande i naturvetenskap i förskola, förskoleklass och årskurs 1? Annika Elm Fristorp har bland annat studerat vilka interaktionsmönster som uppstår mellan barn-barn och barn-lärare, när de arbetar med just naturvetenskap.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Sara Frödén undersöker hur förskolan som intentionell plats kan bidra till formandet och omformandet av kön och hur detta sker i en svensk waldorfförskola. Vidare studerar hon hur uppfattningar om kön, barndom och andlighet relateras till varandra och bidrar till den övergripande utformningen av den praktiska verksamheten.