Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

I Bo-Lennart Ekströms avhandling beskrivs, analyseras och diskuteras kontroversen om DAMP. – Det är en vetenskapsbaserad kontrovers som ifrågasätter den vetenskapliga grunden för diagnosen DAMP, säger han.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Vissa basala självregleringsförmågor blir viktiga tidigt i skolan, medan andra blir viktiga först senare. Det skulle vara värdefullt för lärare att få en ökad förståelse för självreglering hos barn, menar Håkan Andersson som disputerat i ämnet.

En ny pedagogik växer fram i det svenska utbildningssystemet där självständigt kunskapande mellan elever betonas, vilket kräver tid och bearbetning, samtidigt som pedagogiken betonar effektivitet. – Mittemellan sitter eleverna. Ekvationen går inte ihop, säger Maude Morssy-Berglund, som skrivit en avhandling om utbildningens villkor.