Syftet med rapporten är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. (pdf)

Vad innebär det att förstå, värdera och använda forskningsresultat? Och hur kan vetenskaplig grund förstås? Det, och lärares och förskollärares erfarenheter av att använda sig av forskning, skriver vi om i rapporten Erfarenheter av att använda forskning för undervisning – tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar.

Att låta förskolebarn lyssna på levande klassisk musik kan hjälpa till att skapa en trygg och vårdande förskolemiljö. Musiken kan även ha stora fördelar för inlärning och hälsa genom hela livet, det visar ny forskning från KMH.

Digital media has the potential to be hands-on and playful. These online platforms encourage young students to engage in open-ended exploration.

Psykologen Hampus Bejnö vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt om det går att översätta och anpassa instrumentet APERS till svenska förhållanden, just för att förbättra lärmiljön i förskolan för barn med autism. (s.13)

Förskollärarens eget språkande är det främsta pedagogiska redskapet för att höja barnens språkliga nivå. Det handlar om så mycket mer än att bara vara pratsam, skriver logopeden Karolina Larsson.

Förr fokuserade pedagogerna i Barnabro förskola i Varberg på språk i projekt ett par månader åt gången. Men nu jobbar de språkutvecklande hela dagen året om. De är också mer medvetna om hur de själva pratar.

Pedagogisk kompetens innebär att kunna omsätta kunskap om barns språkliga utveckling i praktisk handling genom att bekräfta och utmana barns språkande. Denna kompetens går att utveckla. Ytterst handlar det om att vilja förändras, skriver Polly Björk-Willén, fil.dr och biträdande professor i pedagogiskt arbete.