Undervisning i förskolan om hållbarhet måste tas på mer allvar, menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Skenande klimat, migrationskriser, pandemier – och zombies. Det finns många katastrofer att oroa sig för, och dystopier har blivit en popkulturell trend som fascinerar barn. Ska förskolor ta upp det? I så fall konkret och vardagsnära, menar experterna – eller kanske inte alls.

Förskolan Paletten satsar på skräp i stället för konsumtion och undervisar samtidigt barnen i hållbarhet.

Att göra-listan kändes så bra vid frukostbordet, men så fort du kommit till jobbet börjar tiden rinna i väg – det är förkylningstider och kort om personal, allt får ­göras på uppstuds … igen. Men kanske finns det tidsvinster att göra bara genom att gå till sig själv?

Jenny Jakobsson Lundins bok handlar om hur det goda samspelet mellan barn och pedagoger påverkar barns utveckling, lärande och hälsa.

”Alla ungar har en hjärna, alla utvecklas – vi behöver förstå det.” Lena Aronsson vill sammanföra forskning om pedagogik i förskolan med neurovetenskap och diskussioner om hur hjärnans molekyler skapar en liten individ.

Engagerade pedagoger, barn och vårdnadshavare som så tidigt som möjligt inkluderas i förskolans verksamhet och en tydlig struktur. Det är några viktiga ingredienser i Pärlugglans och Lovisagårdens förskolors arbete för att lyfta och ta tillvara flerspråkigheten som resurs.

Kan man göra en tidning fast man inte kan läsa och skriva? Visst kan man det. Förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan i Sollentuna startade en nyhetsredaktion.

Barnskratt, rullatorer och livet däremellan. I värmländska Långserud förenas förskola och äldreboende under ett och samma tak – med ett åldersspann från fyra till 96 år. En tillfällig lösning fick förskolan Mörten att omedvetet haka på en växande trend med rötterna i Japan.

Är det möjligt för en dövblind 5-åring att utforska och ta plats i staden? Självklart. Om hen får rätt stöd. Bronsåldergatans specialförskola i Tynnered gav sig ut på äventyr i staden och skärgården.