Lektier hænger stædigt fast som en del af skolelivet, på trods af at forskning gang på gang viser, at de ikke virker. I en ny bog argumenterer forsker og læreruddanner for, at vi helt dropper lektierne eller som minimum gentænker dem drastisk.

Allt fler vuxna kan inte läsa och skriva på svenska. Det finns runt 800 000 personer med mycket svag läs- och skrivförmåga – men inte mycket till forskning i frågan, skriver Kvartals Henrik Höjer. (webb-radio)

Digitala verktyg och gemensamma avtal finns på plats i kommunen. Men hur används verktygen och läromedlen på bästa sätt för att skapa en så bra undervisning som möjligt? Ett samverkansprojekt mellan skola och forskning har försökt gå på djupet i den frågan. Under en spridningskonferens redogjordes för resultaten.

Nya studenter på högskolan har svårare med den engelska kurslitteraturen än som tidigare varit känt. Över hälften tycker att engelskan är jobbig och vissa får rentav ångest av den, visar ny forskning. "Gymnasieskolorna måste bli bättre på att förbereda eleverna på vad som väntar", säger Linda Eriksson vid Örebro universitet.

Hur kan forskning användas som stöd i undervisningen? Forskaren Karin Stolpe vid Skolforskningsinstitutet har intervjuat lärare och förskollärare och mejslat fram fem olika områden där forskning kan vara till hjälp.

Analysis unable to disentangle which students benefit from being taught alongside general education peers.

”Enskild forskning gör sällan underverk och förändrar världen, men tillsammans kan vi bygga en förbättrad skola för elever och lärare.” Det säger Madeleine Wiker, lektor i idrottsvetenskap och doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Resultaten i forskningssammanställningen Laborationer i naturvetenskapsundervisningen visar tydligt att laborationer kan bidra till att utveckla elevers kunskaper både i ämnena och om hur man gör naturvetenskapliga undersökningar. Sammanställningen belyser såväl möjligheter som utmaningar med laborationsundervisningen.

Månadens forskare Ricardo Goncalves forskning behandlar en minoritetsgrupp i våra verksamheter – män i förskolan. Just nu ligger fokus på fysisk beröring i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan. En av slutsatserna av forskningen är att beröring bör integreras som en varaktig pedagogisk handling.

Ett unikt praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt mellan Ronneby kommun och Stockholms universitet startar 2023 och pågår i tre år. Inom ramen för projektet ska undervisningen i förskolan och skolans tidigare år utvecklas med särskilt fokus på bland annat lärande för hållbar utveckling.

Den här rapporten bygger på det utvecklings- och forskningsarbete som gjorts inom Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag (FriPU) som har pågått mellan 2019 och 2022. (pdf)

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om hur lärares arbete med läxor kan främja likvärdiga förutsättningar för elevers lärande. Översikten utgår från följande frågeställning: Vad kännetecknar lärares arbete med läxor som kan bidra till likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? (pdf)