De kommer från varma och soliga länder till vårt moderna land . Så står det inte längre i historieböckerna. Men fortfarande beskrivs invandrare och svenskar på helt olika sätt, enligt Vanja Lozics avhandling I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle".

Elever från lägre samhälls är ofta mindre omtyckta av både lärare och jämnåriga. De löper större risk att utveckla ohälsa i vuxen ålder, visar Masuma Novak i sin avhandling "Social inequity in health. Explanation from a life course and gender perspective". Lärare bör vara medvetna om hur de förhåller sig till klasskillnader, menar hon.

Med en gemensam teoretisk grund är det lättare för pedagoger att stödja förskolebarn som är i behov av särskilda insatser. Birthe Hagström beskriver i sin avhandling, Kompletterande anknytningsperson på förskola, hur en enhetlig fortbildning som grundas i kunskap om barnets tidiga utveckling, gynnar både pedagoger och barn.

Varför blir vissa klasser duktiga på läsning, trots att de har de socioekonomiska förutsättningarna emot sig? Det har bland annat att göra med mängden läsning, lärarens inställning och lärarens erfarenhet, skriver Ulla Damber i sin avhandling Läsa för livet tre studier av svenska barns språkutveckling .

För gymnasiets avgångselever finns ett gigantiskt informationsutbud när det gäller deras framtida studie- och karriärsval. Frances Hultgren har sett hur och i vilken grad ungdomarna använder informationen. Något som delvis hänger ihop med deras egna intressen och vilket stöd de har hemifrån.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Många ungdomar, och särskilt flickor, känner sig stressade i skolan. Men det är inte alltid skolarbetet i sig som är orsaken. Katarina Haraldsson har sett att lärares bemötande är viktigt för om ungdomarna känner stress eller ej.

Ungdomar måste alltid förhålla sig till de människor de möter, och till deras situation. Silvia Edling ifrågasätter bilden av att ungdomar blir bättre på att främja andra människors välbefinnande genom kunskap. Hon visar hur deras motvilja för till exempel svaghet inte försvinner, utan är något som ständigt kräver bearbetning.

Elisabeth Frank har sett att den absolut viktigast faktorn för hur väl elever presterar i skolan är lärarens kompetens. Utan den skapas inte den trygghet och det föräldraengagemang som är så viktigt för barnens lärande.

Varför har musik blivit ett killämne på gymnasiet, undrade musikläraren Åsa Bergman. När hon följde en högstadieklass för sin avhandling fick hon svaret: musiklektionerna är anpassade efter rockbandskillarna.