När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Cecilia Gärdéns avhandling "Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning" syftar till att fördjupa vår kunskap om informationspraxis inom kommunal vuxenutbildning, genom att undersöka informationssökning och informationsanvändning i samband med en specifik skoluppgift. Den teoretiska ram som använts är ett socio-kulturellt synsätt.

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Syftet med Ulla Dambers avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund.

I avhandlingen Lärares lärande om elever - en sociologisk studie om yrkespraktik har Elisabeth Ranagården studerat hur hur yrkesverksamma lärares lärande om elever sker iförhållande till förändrade krav och nya organisatoriska förutsättningar samt vilkastrategier eller metoder lärare utvecklar för att möta förändringarna.

Det övergripande syftet med avhandlingen Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd är att analysera spänningen mellan normalitet och avvikelse som manifesteras i skolans arbetssätt för elever med särskilda utbildningsbehov.

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Skolutveckling är ett begrepp som har positiva förtecken såväl i skola som bland forskare. Men vad innebär skolutveckling? Det undersöker Anette Olins i avhandlingen "Skolans mötespraktik".

Helene Elvstrand har i sin avhandling fokuserat på hur delaktighet görs i skolan. Studien utgår från ett barnrättsperspektiv där elevers egna röster kring sina erfarenheter av delaktighet lyfts fram.

Elever på gymnasienivå kan med lite träning bedöma sin egen kompetens. Det visar Anne Dragemark Oscarsons avhandling "Self-Assessment of Writing in Learning English as a Foreign Language" Studien visar att kursplanernas mål om elevinflytande och ansvarstagande för den egna språkinlärningen kan förverkligas.

Syftet med Ellen Almers avhandling är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med detta avses vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt som inkluderar intergenerationellt och globalt ansvar.

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.