Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande.

Resultaten i Sharon Ingleson Ahlquists avhandling "The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden" visar att införandet av storyline kan underlätta språkutvecklingen hos unga elever.

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Det övergripande syftet med Åse Hanssons avhandling "Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet" är att belysa hur variationen i matematikprestationer mellan olika klassrum är relaterad till ansvar för elevernas lärprocesser.

Vilka möjligheter och hinder finns för skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3? Det undersöker Tarja Alatalo i avhandlingen "Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder".

Syftet med Lise-Lotte Bjervås avhandling "Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys" är att granska hur lärare under gemensamma planeringssamtal talar om förskolebarn med utgångspunkt i sina egna dokumentationer.

Joachim Rosenquists avhandling "Pluralism and Unity in Education: On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society" handlar om utbildning för demokratiskt medborgarskap i ett pluralistiskt samhälle"

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Det övergripande syftet med Nadja Carlssons avhandling "I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv" är att ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv beskriva vad som sker, när ett antal vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi möter skriftspråket.

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".