Fackligt-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 09 Dec 2020 12:49:32 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0.4Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitikenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/aktiv-lararkar-forandrade-utbildningspolitiken/ Fri, 30 Oct 2020 13:56:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=283139Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Inlägget Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarlegitimationen är ett resultat av ett framgångsrikt fackligt arbete. Charlotte Baltzers avhandling belyser en lärarkår som målmedvetet arbetar med professionsfrågor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, och efter att ha varit hemma med barn i drygt tio år kom jag tillbaka till skolvärlden i slutet av 90-talet Jag upptäckte då att stora förändringar i skolans styrning hade ägt rum – det hade blivit mer hierarkiskt och toppstyrt och lärarnas handlingsutrymme hade minskat. Det här väckte ett intresse att undersöka den utbildningspolitiska förändringen från slutet av 1980-talet och framåt, även om det kom att dröja några år innan detta realiserades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de fackliga förbunden drivit professionsfrågor med särskilt fokus på legitimation som ett sätt att stärka läraryrket och hur detta mottagits politiskt och i media. Andra frågor som förbunden drivit från 1990-talet är en stärkt forskningsanknytning till läraryrket och lärarutbildningen samt en utvecklad yrkesetik. Till grund för avhandlingen ligger texter i fackliga tidskrifter, årsberättelser, riksdagsmotioner och propositioner samt artiklar och debattartiklar i dagspress.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsfrågorna. Genom fackförbunden hade lärarna ett stort inflytande på utbildningspolitiken från slutet av 1990-talet vilket bidrog till att reformen infördes 2011 av Alliansregeringen. Fackförbundens krav fick gehör, initialt av de borgerliga partierna och så småningom av Socialdemokraterna. Det här är intressant då lärare ofta framställs som offer för utvecklingen och fackförbunden som reaktiva snarare än aktiva. Mindre än ett decennium tidigare hade också lärarförbunden körts över när skolan kommunaliserades. – Mina resultat visar att lärarna efter den här perioden tas på allvar i högre grad. Med lärarlegitimationsreformen kom också krav på att läraren ska ha utbildning i de ämnen som han eller hon undervisar i och att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att skolan knöts närmare forskningen ledde även till karriärlärarreformen och satsningen på lektorer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att fackförbunden var så framgångsrika i att driva opinionsbildning och att de politiska partierna lyssnade på förbunden. Det här förvånade mig mest, eftersom lärarkåren både inom debatten och i forskningen framställts som väldigt försvagad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom utbildningssektorn. Jag hoppas att resultaten kan ge underlag för både diskussion och reflektion om lärare som professionella samt om de förslag till professionsprogram som just nu utreds. Skolmyndigheterna behöver också fundera på vad vi menar med att lärare är professionella när vi i många avseenden talar om hur skolan ska agera. Detta är en paradox. Susanne Sawander

Inlägget Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionaliseringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/lararlegitimation-som-facklig-professionsstrategi-en-analys-av-den-svenska-legitimationsreformen-som-argument-for-larares-reprofessionalisering-2/ Tue, 15 Sep 2020 15:15:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=279506Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering genom att särskilt undersöka hur de fackliga organisationerna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterat för införande av lärarlegitimation.

Inlägget Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionaliseringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/lararlegitimation-som-facklig-professionsstrategi-en-analys-av-den-svenska-legitimationsreformen-som-argument-for-larares-reprofessionalisering/ Wed, 02 Sep 2020 13:59:14 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=278403Charlotte Baltzer har forskat om läraryrkets professionalisering i Sverige med fokus på hur Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, argumenterade för införande av lärarlegitimationen.

Inlägget Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi. En analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Tema arbetsmiljö: Bara vara lärare – en omöjlig uppgifthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/tema-arbetsmiljo-bara-vara-larare-en-omojlig-uppgift/ Sun, 08 Oct 2017 08:08:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=224809Ett stigande antal arbetsuppgifter i kombination med ensamheten i själva klassrumssituationen kan vara en anledning till att många lämnar yrket. "Lärarna kan inte både vara lärare, kuratorer, psykologer, läkare och socionomer", säger Petra Lindfors, professor i arbets- och organisationspsykologi.

Inlägget Tema arbetsmiljö: Bara vara lärare – en omöjlig uppgift dök först upp på Skolporten.

]]>Illustration: Malin Koort.
Illustration: Malin Koort.
Ett stigande antal arbetsuppgifter i kombination med ensamheten i själva klassrumssituationen kan vara en anledning till att många lämnar yrket. Den senaste tidens ökande intresse för arbetsrelaterad ohälsa inom skolan kan bidra till mer forskning i ämnet och en bättre arbetssituation för svenska lärare, hoppas forskarna. UNDERKÄNT. Det betyget fick nio av tio arbetsplatser när Arbetsmiljöverket inspekterade en tredjedel av landets skolor mellan år 2013 och 2016. En av de vanligaste bristerna var ohälsosam arbetsbelastning. Resultatet presenterades i mars 2017, precis ett år efter lanseringen av verkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Enligt den är arbetsgivaren skyldig att förhindra och förebygga en så hög arbetsbelastning att de anställda blir sjuka. Föreskriften har uppmärksammats av de fackliga organisationerna och lett till utbildningsinsatser på många skolor. Men Petra Lindfors, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, menar att skillnaden mot det gamla regelverket egentligen inte är så stor. En nyhet är dock att det har blivit tydligare vad en arbetsgivare förväntas göra och hur viktigt det är med kunskap och systematik i arbetsmiljöarbetet. Det har ökat intresset för arbetsrelaterad ohälsa och förebyggande åtgärder, menar hon, även om det är oklart hur mycket det har påverkat det vardagliga arbetet i klassrummen. – Det vore otroligt om det har skett jättemycket på den här korta tiden. Jag är realist: Om det har skapat en ökad medvetenhet hos skolledare och väckt tankar om hur arbetsmiljön ska förbättras så är väl det alldeles utmärkt, säger Petra Lindfors. Klart är i alla fall att lärare som yrkesgrupp är utsatta för höga krav i kombination med bristande resurser som lågt socialt stöd och inflytande, något som är kopplat till både en lägre tillfredsställelse med arbetet och en ökad risk för utbrändhet och depression. Det har Petra Lindfors sett i arbetet med Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Kvinnors och mäns arbetsvillkor från förra året, där hon undersökte svensk och internationell forskning om läraryrket. Hon lyfter särskilt fram de emotionella kraven, som finns inbyggda i själva klassrumssituationen, där lärarna arbetar ensamma och sällan har möjlighet att gå iväg och prata av sig, som i ett vanligt kontorsarbete. – Dels ska man se och utmana uppåt 30 elever med individuella behov – bara det en nästan omöjlig uppgift. Dels ska man kunna hålla tillbaka sina egna känslor när man blir provocerad av eleverna eller deras föräldrar. Det medför en stor belastning, säger hon. MEN DET HANDLAR också om de ökade kraven på dokumentation och det stigande antalet arbetsuppgifter som många rapporter vittnar om. Enligt en studie har andelen svenska lärare som anser sig ha för många arbetsuppgifter fyrdubblats sedan 1990-talet. – Lärarna kan inte både vara lärare, kuratorer, psykologer, läkare och socionomer. Det verkar som om en del lärare förväntas göra väldigt mycket som de inte har utbildning för, säger hon. Så är också lärarna en av de yrkesgrupper som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i Sverige. I OECD:s senaste TALIS-undersökning (Teaching and Learning International Survey) från 2013 låg de svenska lärarna dessutom i botten när det gällde tillfredsställelse med sitt yrkesval, även om de flesta var nöjda med sin arbetsplats. Petra Lindfors tror att arbetsmiljön är en viktig orsak till att en del lärare väljer att lämna yrket, även om det fortfarande saknas studier på området. Vad säger då forskningen om hur vi kan förbättra lärarnas situation? Den viktigaste insikten är faktiskt att arbetsmiljöarbetet måste vara långsiktigt: Många av de studier som finns pekar på att effekterna på sjukfrånvaron inte kommer förrän efter tre eller fem år. – Det vi ser är att det inte finns några snabba lösningar. Det finns konsulter som lovar guld och gröna skogar, men oftast stämmer inte det, säger Petra Lindfors. Annars tycker hon att det är svårt att tala om åtgärder med entydigt forskningsstöd. I stället hänvisar hon till det stödmaterial som finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, som hon tycker är väldigt användbart. – Det handlar om att fundera över vad vi gör och utarbeta lokala rutiner som synliggör hur alla jobbar. Hur ser tjänstefördelningen ut inför ett läsår? Hur hanterar vi arbetstoppar? Hur gör vi när någon blir sjuk? Men hon vill ändå lyfta fram de svenska skolor som har avlastat sina lärare genom att lägga över mentorskapet på fritidspedagoger. – Det gör att lärarna inte får dubbla roller gentemot eleverna. Att både vara den som har koll på elevernas hemsituation och den som bedömer dem kan bli knivigt, särskilt på högstadiet och i gymnasiet, säger hon. LARS STRANNEGÅRD, rektor på Handelshögskolan och professor i management och organisation, har länge förespråkat en liknande lösning. För honom är det en fråga om arbetsspecialisering. – All organisationsteoretisk forskning säger att ett av de mest effektiva sätten att bedriva produktion och nå hög kvalitet är att låta folk få ägna sig åt det de är utbildade för, säger han. I dag tycker han att lärarna tvingas ägna alldeles för mycket av sin tid åt administration och sociala frågor. Hur mycket tid tar inte bara en sådan enkel sak som mötesbokning för föräldrakontakt? – Då är frågan vilka aktiviteter som bidrar till kärnverksamheten, nämligen att undervisa eleverna. Var behövs läraren verkligen och vad går att lägga ut på någon annan mer specialiserad enhet? Hans eget förslag är att införa elevvårdsenheter som tar hand om administrationen och ordningsfrågorna, ett system som redan finns i Frankrike och i flera andra länder. Där får till exempel en elev som kommer för sent inte komma in i klassrummet utan att först anmäla sig hos elevvårdsenheten. Vid upprepade förseelser är det också den enheten som sköter kontakten med eleven och föräldrarna – läraren kopplas bara in om det behövs. Lars Strannegård tror att sådana lösningar är minst lika viktiga för läraryrkets attraktivitet som exempelvis karriärtjänster. För den som väljer ett högkvalificerat, kunskapsintensivt yrke vill inte ägna sin tid åt att jaga elever som skriker eller håller på med sin mobiltelefon. – Vi måste se till att lärare får vara lärare. Allt annat är bara utanpåverk, säger han. Höga krav i arbetet var också en av de omständigheter som stack ut när ergonomen Inger Arvidsson på Lunds universitet för fem år sedan undersökte vilka faktorer som har samband med utbrändhet hos svenska lärare. Själv tror hon att kraven skulle kunna minskas genom en bättre samordning mellan stat och kommun. – När vi var ute i skolorna klagade många lärare på att de fick vissa uppgifter från rektor, andra från läroplanen och ytterligare andra från kommunen. Och de aktörerna är inte alltid samordnade, säger hon. Andra viktiga faktorer var relationen mellan ledare och anställda, tid för återhämtning samt lärarnas tillit till sin egen förmåga, vilken intressant nog inte hade något större samband med de yttre kraven. Därför tror Inger Arvidsson att stödfunktionerna på skolan är väldigt viktiga. – Jag tänker att det behövs ett väl fungerande teamarbete där man får stöd från kollegor, har folk att rådfråga och kan hämta strategier från varandra. Det skulle kunna bygga upp självförtroendet, säger hon. Av de nästan 500 lärarna i studien visade hela 15 procent allvarliga symtom på utbrändhet. Samtidigt betonar Inger Arvidsson att många lärare mår bra – hälften visade inte alls några tecken på utbrändhet. I en pågående uppföljningsstudie har hon dessutom sett att stressen inte är konstant, utan ofta varierar över tid även hos samma personer. Mycket tyder på att även rektorerna, som befinner sig i en klassisk mellanchefsposition med press från både lärare och förvaltning, har fått en större arbetsbörda och mindre stöd i sitt arbete. Därför har Inger Arvidsson tillsammans med kollegan Roger Persson sökt forskningsmedel för att undersöka deras situation. Samtidigt har Jan Löwstedt, professor på Stockholms universitet, påbörjat ett projekt som undersöker vilka andra ledarfunktioner inom skolan som rektorerna skulle kunna delegera en del av sitt arbete till. Hur påverkar då allt detta eleverna? Enligt det amerikanska konsultföretaget McKinseys stora analys av Pisa-resultaten från år 2007, så är det viktigt för elevernas prestationer att rektorerna hinner vara pedagogiska ledare och inte drunknar i administration. I RAPPORTEN Bra arbetsmiljö i skolan från år 2017 argumenterar Lärarförbundet och Sveriges elevkårer också för att det finns ett samband mellan lärarnas arbetsmiljö och elevernas prestationer. Men Inger Arvidsson menar att det krävs mycket resurser för att studera den sortens orsakssamband: Det finns så många parametrar inblandade, och man skulle behöva följa stora populationer under lång tid. Dock tycker hon att det är spännande att elevernas resultat inte bara är en produkt av deras socioekonomiska situation: Vissa skolor med ett fantastiskt elevunderlag presterar sämre än man kunde förvänta sig och vice versa, vilket skulle kunna förklaras av lärarnas arbetssituation. Vi vet också att många elever är väldigt stressade. Enligt Petra Lindfors verkar det finnas intrikata samband mellan lärarnas förväntningar på eleverna och elevernas prestationer, stress och förväntningar på sig själva – något som i sin tur kan påverkas av arbetsmiljön. I en kanadensisk studie hade till exempel eleverna en högre nivå av stresshormonet kortisol på skolor där många lärare var utbrända. – Sambanden i skolkontexten kan gå åt alla möjliga håll. Men det är klart att en stressad lärare rimligtvis har sämre förutsättningar att göra ett gott arbete än en mindre belastad lärare, säger Petra Lindfors. Av Staffan EngIllustration Malin Koort
Fakta/Motverka hög arbetsbelastning På Arbetsmiljöverkets hemsida finns filmer, broschyrer och böcker. För att hantera en ohälsosam arbetsbelastning föreslås fyra steg:
  1. Ta reda på hur arbetsbelastningen ser ut. Gör enkäter eller studera verksamhetsresultat, tidrapporter och sjukskrivningar. Gruppsamtal och intervjuer är det bästa sättet att få en bild av orsakerna till problemen.
  2. Använd resultaten till att bedöma riskerna för olika arbetstagare. Hur svåra är konsekvenserna? Vad är sannolikheten för att de inträffar? Riskerna blir större ju längre en ohälsosam arbetsbelastning pågår.
  3. Åtgärda problemen genom att minska kraven eller öka resurserna. Ange tydligt vad som förväntas av olika befattningar. Prioritera akuta problem och långsiktiga åtgärder som riktar in sig på de bakomliggande orsakerna. Skriv in resten i en handlingsplan.
  4. Gör en systematisk uppföljning. Om åtgärderna inte ger önskad effekt kan det bero på att det finns andra orsaker till problemen.
Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 4 2017. 
Skolporten 4/2018.
Senaste numret av Skolporten har tema: Mobbning Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraNYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!Inte prenumerant? Just nu 2 nr för 99 kr! 

Inlägget Tema arbetsmiljö: Bara vara lärare – en omöjlig uppgift dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarfacken har samma retorik men olika målhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lararfacken-har-samma-retorik-men-olika-mal/ Tue, 23 Sep 2014 08:55:12 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=84660Peter Lilja har undersökt de svenska lärarfackens professionella projekt och hur organisationerna på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession.

Inlägget Lärarfacken har samma retorik men olika mål dök först upp på Skolporten.

]]>Sveriges två lärarfackförbund har en liknande retorik och talar om läraryrket som en profession, men bakom ligger helt olika politiska målsättningar. Det menar Peter Lilja som i sin avhandling har studerat fackförbundens remissvar i två aktuella utbildningsreformer.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare från början och har länge funderat på förutsättningarna för lärares yrkesutövning i största allmänhet. Via statsvetenskapen blev jag intresserad av utbildningspolitiska frågor och det tog jag med mig in i pedagogiken. Det fanns inte så mycket forskning om fackföreningarna som politiska aktörer och deras roll i diskussionen om läraryrket, så det tänkte jag göra något åt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de svenska lärarfackens professionella projekt, hur de på olika sätt försöker konstruera läraryrket som en profession. Vilka politiska strategier använder de, hur argumenterar de och hur använder de retorik för att driva frågorna politiskt? – Jag har studerat fackliga remissvar och analyserat fackens reaktioner på två utbildningspolitiska reformer som har med läraryrket att göra: den om lärarlegitimationen och den senaste lärarutbildningsreformen. Det är alltså textanalytiska studier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att man använder en likartad retorik har man olika målsättningar. Man konstruerar egentligen bilden av två väldigt olika yrken. Det försiggår en kamp om basen för lärares kompetens och hur den ska förstås. Det kan man till exempel se i samband med den senaste utredningen om lärarutbildningen. Lärarförbundet är mån om didaktiken och menar att den är lärares främsta kompetens och samma för alla sorters lärare, från förskolan till gymnasiet. Lärarnas Riksförbund lägger mycket större vikt vid själva undervisningsämnet som den grundläggande kompetensen. Egentligen är det inte så uppseendeväckande eftersom lärarfacken kommer från två olika historiska traditioner, men trots visst närmande under 1990-talet så verkar dagens utbildningspolitiska landskap förstärka skillnaderna mellan fackförbunden igen. – Ett annat resultat är att hela idén att tala om lärare som professionella framförallt kan förstås som ett sätt att skapa legitimitet åt fackens politiska krav. Jag kallar det symbolpolitik. Problemet är att en profession, i klassisk bemärkelse, är en yrkeskår med stor autonomi och eget handlingsutrymme, som inte styrs av politiska direktiv och där yrkesutövarna har kunskapsmonopol. Det är svårt att säga att det skulle gälla läraryrket som är extremt politiskt detaljstyrt. Kan man egentligen prata om läraryrket som en profession? I en traditionell mening kan man nog inte göra det, men det görs ändå för att skapa legitimitet för fackens krav på bland annat högre lön. – Talet om läraryrket som en profession kommer från början från politiska texter. På 1980- och 90-talen började man tala om att lärares professionella utrymme ökade med det målstyrda systemet. Sedan har facken snappat upp det och gjort det till sin huvudsakliga verksamhet att försöka professionalisera läraryrket. Det är en effektiv retorik eftersom den associerar lärarna med yrkesgrupper som har högre status, som läkare. Därmed kan man ställa krav på liknande status och lön, alltså i grunden traditionellt fackliga krav.

Vad överraskade dig?

– Det är svårt att bli överraskad av något man hållit på med så länge. Det var väl egentligen att klyftan mellan facken var större än jag hade tänkt innan, att man talar så lika fast man tycker så olika. Det understryker också svårigheten i och betydelsen av att granska politisk retorik i sömmarna, inte minst såhär i valtider.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som sysslar med utbildningspolitiska frågor. Det är väldigt mycket ett inlägg i debatten och ett sätt att förstå den diskussion som förs om lärare från fackligt håll. Alla som är intresserade av skolpolitik borde kunna ha nytta av avhandlingen. Annelie Drewsen

Inlägget Lärarfacken har samma retorik men olika mål dök först upp på Skolporten.

]]>Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unionshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/negotiating-professionalism-on-the-symbolic-politics-of-swedens-teacher-unions/ Tue, 13 May 2014 13:54:52 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=77031Peter Lilja har granskat lärarfackens användning av begreppet professionalism i politiska förhandlingar om hur man tillskriver mening och innehåll till idén om lärarens professionalism.

Inlägget Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden´s Teacher Unions dök först upp på Skolporten.

]]>Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/pedagogisk-dokumentation-mojliggor-forandring-i-forskolan/ Wed, 05 Mar 2014 15:02:50 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=72270Många blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Cheferna behöver stötta pedagogerna genom att låta dem få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete, menar Ingela Elfström som forskat om pedagogisk dokumentation.

Inlägget Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men dokumentation är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade som förskolechef på 90-talet när Stockholms stad bestämde att alla förskolor skulle välja en utvärderingsform för sin verksamhet. Jag har intresserat mig för olika utvärderingsverktyg sedan dess. När läroplanen för förskolan kom var det mycket fokus på IUP vilket jag studerade i min lic-avhandling. Jag ville hitta ett verktyg som verkligen hjälper till i det pedagogiska arbetet, då blev jag intresserad av pedagogisk dokumentation.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt en förskoleavdelning som har arbetat med pedagogisk dokumentation i ett projekt under ett år. Där har jag undersökt dels hur barn och förskollärare använder dokumentationen tillsammans, men också följt planeringssamtalen i arbetslaget runt dokumentationerna och vilka frågeställningar som kommer upp omkring det vardagliga arbetet med barn. – Avhandlingen handlar om hur man kan förstå pedagogisk dokumentation som arbetssätt och förhållningssätt. Den handlar också om hur man i förhållande till, och med hjälp av olika teoretiska perspektiv, som läroplansteori, poststrukturell och tillblivelseontologiska perspektiv kan se pedagogisk dokumentation som en grund för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Min studie visar hur komplext det vardagliga utvecklingsarbetet på en förskoleavdelning är. Jag lyfter fram att många frågor och problemställningar blir möjliga att få tillgång till, och diskutera kring, när man använder sig av pedagogisk dokumentation. Det är ett av de viktigaste resultaten. – Ett annat resultat är att det krävs en bra organisation för att det ska fungera. Det är många som blir lämnade ensamma med sitt utvecklingsarbete på förskolor. Chefer behöver ge stöd genom att organisera arbetsprocesser men också genom att låta pedagogerna få läsa in sig på nya teorier och använda dem i sitt arbete. För att kunna förändra måste man kunna ifrågasätta det man håller på med.

Vad överraskade dig?

– När pedagogerna på förskolan blev riktigt involverade i barnens egna frågor bidrog den pedagogiska dokumentationen till en fördjupning av arbetet. Pedagogerna fortsatte på egen hand och läste vidare kring de specifika ämneskunskaperna, i det här fallet kring nedbrytningsprocesser i naturen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare som har ansvar för att granska de uppföljnings- och utvärderingsverktyg de använder och förskolechefer som har ansvar för kvalitetsarbetet, men även lärare som undervisar särskilt yngre barn i skolan. Politiker eller tjänstemän i kommuner som förordar olika sätt för utvärderingar och kvalitetsarbetet kan också ha nytta av dem. Åsa Lasson

Inlägget Pedagogisk dokumentation möjliggör förändring i förskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Hur ser rekryteringen av prefekter och forskarstudenter ut?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/hur-ser-rekryteringen-av-prefekter-och-forskarstudenter-ut/ Wed, 16 Oct 2013 11:53:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=63863Vad är det som styr rekryteringen av prefekter och forskarstudenter vid högskolor och universitet? Denna fråga har Thomas Sandstedt undersökt i sin avhandling.
"Studien baseras på sammantaget 32 intervjuer vid sju olika lärosäten över hela landet", säger han.

Inlägget Hur ser rekryteringen av prefekter och forskarstudenter ut? dök först upp på Skolporten.

]]>Rekryteringar av prefekter och forskarstudenter är en omständlig process. Kriterier och spelregler baseras på informella krav, intressen och normer som sällan ifrågasätts. Följden är att nästan alla prefekter rekryteras internt, konstaterar Thomas Sandstedt i sin studie.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i många år inom högskolan både som personalchef, forskare och ledningsutvecklare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som styr rekryteringen av prefekter och forskarstudenter vid högskolor och universitet. Alltså vilka krav, intressen och viljeinriktningar som står i centrum och anses viktiga när det ska rekryteras på de här nivåerna. Studien baseras på sammantaget 32 intervjuer vid sju olika lärosäten över hela landet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De mesta av vad jag kom fram till hade jag på känn, jag har ju jobbat länge i den här världen. Men generellt kan sägas att det finns djupt rotade informella spelregler som ligger till grund för de krav och kriterier som gäller vid rekryteringar. I botten ligger givetvis lagar och förordningar men viktigare är de informella kollegiala kriterier som vetenskapssamhället ställer med utgångspunkt i dess kultur och värderingar. Processerna är för det mesta långa, kolleger tar god tid på sig att hitta rätt person. Prefekter rekryteras av kollegor, många är inblandade i processen. – Rekrytering av forskarstudenter involverar betydligt färre, oftast handledare som är professorer. Genomgående lades mycket vikt vid att hitta en person som ”förstod” och ”passade in” i den rådande kulturen. Att känna organisationen och ha företrätt den är viktiga kriterier vid rekrytering av prefekter. I praktiken innebär det att rekrytering av prefekter nästan alltid sker internt. Det händer att man anställer från andra universitet men att plocka in någon helt utifrån anses omöjligt, ”oacceptabelt”, var en vanlig kommentar jag fick. Man vill ha den bäste i denna talangjakt där akademikers värden har avgörande betydelse och där statliga och lokala regelverk kommer tillkorta.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns så lite forskning och dokumentation om hur rekryteringsprocesserna går till på högskolor och universitet. De hade inte själva några skrivna riktlinjer på hur de gör vid rekryteringar utan hela processen var en tyst kunskap, något som ”alla” kände till eller som folk lärde sig med tiden.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar med lednings- och rekryteringsfrågor. Susanne Sawander

Inlägget Hur ser rekryteringen av prefekter och forskarstudenter ut? dök först upp på Skolporten.

]]>Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/om-rekrytering-i-akademin-exemplen-prefekter-och-forskarstuderande/ Tue, 17 Sep 2013 20:38:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=62326Thomas Sandstedt har forskat om vilka krav, intressen och viljeinriktningar som anses centrala och värdefulla vid ledning och styrning inom akademin.

Inlägget Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderande dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Om rekrytering i akademin – exemplen prefekter och forskarstuderande dök först upp på Skolporten.

]]>Betydande hörselförsämringar hos förskolepersonalhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/betydande-horselforsamringar-hos-forskolepersonal/ Tue, 29 Jan 2013 13:28:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=48169Förskolepersonal drabbas oftare av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt. Därför är det viktigt med ljuddämpande åtgärder, menar Fredrik Sjödin som disputerat på en avhandling om buller i förskolan.

Inlägget Betydande hörselförsämringar hos förskolepersonal dök först upp på Skolporten.

]]>

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började forska inom vibrationer och buller av en slump. I det projektet lärde jag känna forskare inom annan bullerforskning och jag gled över till att fokusera på trafikbuller. När det signalerades om att bullerskadeanmälningarna från förskolan ökade, samtidigt som anmälningarna från industrin minskade, skrev vi ihop en ansökan om att studera just bullerexponeringen i förskolan. – Det unika med vårt projekt är att det också inkluderar preventionsarbete, det vill säga att förbättra ljudmiljön och studera vad som då händer med hälsan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur bullerexponeringen ser ut i förskolan i dag och vilka effekter den har på både hörsel- och stressrelaterad hälsa. En viktig del i avhandlingen är också mitt arbete med olika preventiva insatser mot bullret och hur det påverkar bullerexponering och personalens hälsa. – Vi testade 13 olika åtgärder på 13 förskolor, en åtgärd på varje skola. Det var dels renodlade akustiska åtgärder, som att montera in ljudabsorbtioner på väggarna och att minska barngrupperna, och dels organisatoriska förändringar, som att utbilda personalen kring risker och hur de själva kan jobba med arbetsmiljöarbetet, och att lära barnen om ljud och hur ljud påverkar dem själva och lärarna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att ljudnivåerna inte överskrider Arbetsmiljöverkets gränsvärden har personalen hörselförsämringar som är större än hos icke-bullerexponerade människor. Jag fann också en hög förekomst av tinnitus. – Om man är ute efter att förändra ljudmiljön fungerar akustiska åtgärder bättre än organisatoriska. Personalen märker av en akustisk förändring direkt när den gjorts. När vi förbättrar ljudmiljön får vi hälsovinster.

Vad är det som inverkar på ljudnivån?

– Primärt är det barnen som alstrar buller. Men själva ljudnivåerna i förskolan är inte mest intressant. Det är snarare aspekter i ljudmiljön som har att göra med höga toppar och som inte går att förutse, som plötsligt skrikande barn, dörrar som stängs och stolar som ramlar, som inverkar på ljudnivån. Det är svårare att skydda sig från ljud man inte kan förutse.

Vad överraskade dig?

– Trots en hög grad av stress och utbrändhet är personalen oerhört motiverad i sitt arbete. Mycket stress och utbrändhet brukar innebära en lägre grad av motivation, men detta stämmer inte hos personal i förskolan. Den höga stressnivån hör ihop med ansvaret för barnen. Om det smäller någonstans måste förskollärare reagera. De tränas i att reagera på ljud i stället för att ignorera ljud, som man kanske gör på ett kontor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som har någon form av anknytning till förskolan, som personal, rektorer, företagshälsovård, men även föräldrar och deras barn. Avhandlingen är skriven på akademisk engelska, men jag försöker få medel för att skriva en svensk populärvetenskaplig rapport. Gunilla Nordin 

Inlägget Betydande hörselförsämringar hos förskolepersonal dök först upp på Skolporten.

]]>Viktigt för lärare att känna stöd av skolledarenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/viktigt-for-larare-att-kanna-stod-av-skolledaren/ Tue, 22 Jan 2013 13:12:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=47648Dagens lärare är utsatta och stressade, mycket beroende på det genomgripande förändringsarbete som sker i skolan i dag. Därför är skolledarens stöd av stor betydelse, visar Sharon Elhanatis studie.

Inlägget Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren dök först upp på Skolporten.

]]>Artikel nr 3 2012: Lärare vill bli stöttade och sedda – Tjugo lärares tankar om skolledarskapets betydelse för upplevelsen av meningsfullhet
Sharon Elhanati
Sharon Emanuel har intervjuat lärare om deras syn på skolledarskapets betydelse.
Dagens lärare har ett komplext uppdrag som genomsyras av alla förändringar som sker i skolan. Att skolledare ser och stöttar lärarna är därför extra viktigt. Det visar Sharon Emanuels artikel om skolledarskapets betydelse. Läraryrket är det mest utsatta och stressiga yrket i dag, visar en undersökning från TCO. Det beror på att lärare har ett så mångfacetterat uppdrag, menar Sharon Emanuel, som har intervjuat 20 lärare om deras tankar om skolledarskapets betydelse för upplevelsen av meningsfullhet. – Att sköta undervisningsdelen kan kännas som det minsta en lärare gör. Vi har fått fler uppgifter och dokumentationen ställer helt andra krav i dag. Många lärare känner sig ovana och osäkra och tycker inte att de ges tid att sköta kärnverksamheten – alltså undervisningen, säger Sharon Emanuel. Hon arbetar som grundskollärare i Sala kommun, och har en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola. Utvecklingsartikeln ”Lärare vill bli stöttade och sedda” var ursprungligen en magisteruppsats som hon skrev samtidigt som hon arbetade som lärare, och kommunen som studerats är just Sala kommun.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är engagerad i skolutveckling och har förstått att det finns ett enormt intresse för och fokus på ledarskapsämnet i stort just nu. Min studie togs emot väldigt positivt och många har varit intresserade av att ta del av mina resultat, allt från lärare och forskare till skol- och förvaltningschefer och rektorer. – Det finns inte så mycket forskning om vad lärare tycker, upplever och känner. Därför är det relevant att faktiskt fråga lärarna. Vad är det de behöver för stöd?

Vad handlar artikeln om?

– Studien bidrar med kunskap om hur ledarskapet är relaterat till förutsättningen för att uppleva meningsfullhet i arbetet. – Skolledarstöd blir extra viktigt när läraruppdraget försvåras av den osäkerhet som skapas av alla genomgripande förändringar i skolan. Därför är det viktigt att veta vad lärarna faktiskt säger att de behöver från de som leder skolan.

Vad såg du för resultat?

– Av studiens resultat framgår att nästan alla lärare verkar behöva stöd från ledaren. Det som var oerhört intressant var att lärarna verkar behöva olika typer av stöd. En del behöver ett mer eller mindre emotionellt stöd, en del behöver ett existentiellt stöd, och andra ett professionsbetonat stöd. – Det överraskade mig att de mer strukturella ledarskapsaspekterna gavs betydelse av färre lärare. De mer organisatoriska aspekterna, som tydlighet, struktur, planering och informationstransperans, gavs mindre betydelse i lärarnas upplevelse av meningsfullhet i arbetet. Det är alltså de mer relationella aspekter som betonas som avgörande: Att känna tillit och förtroende, att bli sedd och att känna olika typer av stöd. Under arbetet med studien blev Sharon Emanuel överraskad av att lärarna hade så mycket på hjärtat, och visade på så stor medvetenhet om vad som var viktigt för dem i relation till deras ledare. – De hade jättebra tankar, och jag önskar bara att någon ville fråga lärarna vad de tycker – att man skulle ta in lärarperspektivet i forskningen när man studerar skolledarskap. I framtiden kommer det att finnas två olika ledande befattningar, tror Sharon Emanuel. En pedagogisk ledare som syns i verksamheten, och en administrativ chef.

Vad tycker du är den största utmaningen i det pedagogiska ledarskapet?

– Att det pedagogiska ledarskapet ska kännetecknas av att ledaren är genuint nyfiken och intresserad av människor, av tillit och kunskap, och inte minst förståelse för människors olikhet på ett sätt som gör att ledaren kan ge ett person- och situationsspecifikt stöd när det behövs. Moa Duvarci Engman

Inlägget Viktigt för lärare att känna stöd av skolledaren dök först upp på Skolporten.

]]>Bristande samarbete kring kriminella ungdomarhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/bristande-samarbete-kring-kriminella-ungdomar/ Tue, 11 Dec 2012 09:01:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=45101I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Inlägget Bristande samarbete kring kriminella ungdomar dök först upp på Skolporten.

]]>Ungdomars kriminalitet framställs som mer allvarlig än den är. Och i samverkansarbetet föredrar socialtjänsten att arbeta med skolan snarare än polisen. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom sedan 1980-talet och har jobbat som skolkurator, socialsekreterare och fältassistent både i norra Sverige och i Stockholm. När jag jobbat med ungdomar har samverkan varit viktig för mig. När möjligheten kom att forska om detta sökte jag mig till det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om socialtjänstens och polisens samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk. Polisen och socialtjänsten har ett gemensamt uppdrag att både ge stöd åt, och kontrollera, unga. Jag har belyst detta på tre nivåer: Den samhälleliga- , kommunala- och individnivån. Jag har studerat statliga policydokument som tar upp samverkan mellan polis och socialtjänst, intervjuat poliser och socialarbetare om hur de ser på samverkan mellan varandra, och gjort en kartläggning av alla ungdomar som polisen respektive socialtjänsten hade som aktuella under en månad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När jag tittar på policynivån är det främst vid tre tillfällen man talar om samverkan, nämligen vid fara för barn och ungdomars hälsa, vid förebyggande verksamhet mot ungdomsbrottslighet, och när brottet redan har begåtts. – Från justitiedepartementet finns en återkommande kritik mot socialtjänstens hantering av ungas kriminalitet. Till exempel kring det som är aktuellt nu, lättnader i socialtjänstens sekretesslagstiftning. Även skolan har skyldighet att lämna uppgifter till socialtjänsten, men där finns ingen kritik mot att det skulle finnas något hinder mot detta. – Socialtjänsten har fått ett ökat ansvar för att verkställa påföljder för ungdomar mellan 15 och 17 år. Det sker genom socialtjänstlagen, en frivillig lagstiftning. Resultaten från de intervjuade visar att när socialtjänsten jobbar finns det risk för att kriminella handlingar ligger till grund för bedömningen, snarare än behovet av hjälp och stöd. – Socialarbetare och poliser beskriver båda ett mer stödjande förhållningssätt än vad som framkommer i policydokumenten. Enligt Socialtjänsten är skolan en mer viktig samverkanspartner än polisen. – Endast åtta ungdomar av 128 möjliga var aktuella samtidigt hos polis och socialtjänst. Att det rör sig om så få ungdomar försvårar möjligheten kring djupare samarbete. När man pratar om ett gott samarbete pratar man inte om enskilda ungdomar utan om de kriminella handlingarna.

Vad överraskade dig?

– Att polisen hade så få ungdomar aktuella. Och att policydokumenten framställer ungas kriminalitet som omfattande och allvarlig genom olika framställningstekniker, inte med hjälp av underbyggd fakta. – Policydokumenten framhåller ungdomskriminaliteten som ett viktigt samhällsproblem att jobba med, i stället för att diskutera hur man ska ge stöd till ungdomarna. Ett mer kontrollerat förhållningssätt har utvecklats där etniska grupper framstår som brottsliga i marginaliserade beskrivningar. I de senaste skrivningarna kopplas denna samverkan även ihop med den polisens underrättelseverksamhet som arbetar med grovt organiserad brottslighet.

Vem har nytta av resultaten?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer, både elevnära och på strukturell nivå inom skola, fritid, socialtjänst och polis, för att se vad de ska samverka kring. Ska samverkan ge stöd till eller kontroll av barn och unga? Gunilla Nordin

Inlägget Bristande samarbete kring kriminella ungdomar dök först upp på Skolporten.

]]>