Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.
Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.
Yrkeslärare använder sig av olika strategier för att hjälpa eleverna att klara studierna, visar Hamid Asgharis doktorsavhandling. Det handlar bland annat om att vara en omtänksam vuxen för yrkeseleverna, att lära eleverna respekt och disciplin och att lära dem värdet av att kämpa.
Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.
Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.
Hur beskrivs kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur? Det har Ola Svärd undersökt i sin avhandling.
Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.
Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.