När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

När det finns en positiv relation mellan barn och lärare och när barnen känner sig delaktiga i själva lärandesituationen upplever de svårigheter som mindre besvärligt . Agneta Simeonsdotter Svensson har undersökt hur barn i förskoleklass upplever svårigheter.

Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan kategoriseras och bedöms allt oftare av psykologer och andra specialister. Kristian Lutz menar att pedagogerna i förskolan måste ta tillbaka makten över bedömningar av vad som är normalt och avvikande i den pedagogiska miljön.

Lärare måste arbeta mer aktivt med att förebygga ungdomars negativa kroppsuppfattning, tycker Carolina Lunde. I sin avhandling har hon följt ungdomar mellan 10 och 13 år, en ålder när många börjar bli väldigt kritiska mot sitt utseende.

Det pågår ett dagligt spel bortom pedagogernas blick och kontroll. Det konstaterar Anna Öqvist som studerat hur flickor och pojkar i årskurs 5 använder sig av ord som hora och kärring. Benämningarna är inte bara är skällsord, utan de producerar maktrelationer både mellan könen och inom könet.

Högljudda flickor upplevs mer störande än dito pojkar. Stillsamma pojkar stimuleras oftare till aktiv lek jämfört med flickor med motsvarande beteende. Christian Eidevalds avhandling sätter fingret på vad som uppmuntras respektive inte accepteras hos flickor och pojkar i förskolan.

Kreativitet, äkthet och rena känslor. Ungdomars förhållande till musik handlar om friheten att få uttrycka och pröva olika identiteter. För unga är musiken ett sätt att reflektera över sin omgivning och kan på så vis beskrivas som vår tids filosofi, säger Manfred Sheid som skrivit en avhandling i ämnet.

Förskolan och skolan har en viktig roll i att uppmuntra snälla och duktiga barn, och då framför allt flickor, att vara lite mindre duktiga. Om de som barn får lära sig att det är okej att även visa andra sidor av sig själva kan de lättare hantera svåra situationer som vuxna menar Britt Bragée

Hur blev du intresserad av ämnet? - Mitt intresse väcktes dels av en konkret fråga från eleverna varför de ofta bara fick betyget G i karaktärsämnena. Men även genom mitt eget arbete med kvalitetssäkring där jag såg samma sak som eleverna när det gällde hur betygsnivån låg i karaktärsämnena. Jag frågade mig varför det…