Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Hur ser unga vuxna på livet och döden? Det har Caroline Gustavsson forskat om inom området religionspedagogik.

Vad är det som gör att somliga elever lyckas bryta snedrekryteringen till högre utbildning? Det har forskaren Mats Widigson undersökt.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

Mikaela Backman har i sin avhandling bland annat undersökt vilken effekt högre utbildning får för individer, företag och regioner. Hon slår fast att hög utbildning ökar produktiviteten i ett företag, och att det också lönar sig på individnivå i form av högre lön.

Zara Daghbashyan har forskat om entreprenörskap bland akademiker, och analyserat effektiviteten inom högre utbildningsinstanser.

Penelope B. Mbabazi har i sin avhandling studerat kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda, med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Resultaten illustrerar bland annat hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har.