Examen, karriär och livsval-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanWed, 07 Dec 2022 13:26:39 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adultshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/autism-educational-outcomes-and-self-harm-in-adolescents-and-young-adults/ Wed, 07 Dec 2022 13:26:39 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=338660Isidora Stark har forskat om elever med autism utan intellektuell funktionsnedsättning i relation till utbildningsresultat och självskadebeteende.

Inlägget Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Autism: educational outcomes and self-harm in adolescents and young adults dök först upp på Skolporten.

]]>Vägar till arbetslivet via grundläggande och högre utbildning i Malmöhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/vagar-till-arbetslivet-via-grundlaggande-och-hogre-utbildning-i-malmo/ Mon, 20 Dec 2021 09:16:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=313739Rapporten har tagits fram av kunskapsalliansen Malmöungdomars väg till arbete genom högre utbildning (Muvah) där Malmö stad och Malmö universitet samverkar. Målet är bland annat att öka Malmöungdomars inträde på arbetsmarknaden, att få fler från underrepresenterade grupper att välja högre...

Inlägget Vägar till arbetslivet via grundläggande och högre utbildning i Malmö dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Vägar till arbetslivet via grundläggande och högre utbildning i Malmö dök först upp på Skolporten.

]]>Ny rapport: Ungas vägar från utbildning till jobb kartlagdahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ny-rapport-ungas-vagar-fran-utbildning-till-jobb-kartlagda/ Mon, 20 Dec 2021 09:12:14 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=313737Över 5000 ungas väg från grundskolan och ut i yrkeslivet har kartlagts i en ny rapport från Malmö universitet och Malmö stad. Resultaten visar att elever med arbetslösa vårdnadshavare löper störst risk att själva bli utan jobb senare i livet.

Inlägget Ny rapport: Ungas vägar från utbildning till jobb kartlagda dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ny rapport: Ungas vägar från utbildning till jobb kartlagda dök först upp på Skolporten.

]]>Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/elevers-valmaende-kan-inte-alltid-kopplas-till-skolprestationer/ Thu, 28 Oct 2021 12:42:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=308319Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Inlägget Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer dök först upp på Skolporten.

]]>Fina prestationer, stark motivation och höga utbildningsmål går inte alltid hand i hand med elevernas välmående. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om finlandssvenska elevers skolrelaterade välbefinnande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och vikarierade i skolan under tiden jag studerade. Tanken från början var att forska om elevers välmående mer generellt och i samband med att jag började doktorera släpptes Pisa-rapporten som ju visar att elever i Finland ligger i toppskiktet vad gäller elevernas skolprestationer. Men när det gäller elevernas välmående rapporterar såväl Finland som övriga länder i Norden låga värden. Trots att det är svårt att dra klara slutsatser från dylika internationella jämförelser ställde jag mig frågan: hur klarar eleverna att prestera om de mår allt sämre?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de individuella skillnaderna i hur elevers skolrelaterade välbefinnande utvecklas under åren när de är 13-17 år, och hur förändringarna samspelar med deras skolframgång och utbildningsmål. Jag har under tre år följt cirka 1 000 finlandssvenska elever från årskurs 7 till andra året på andra stadiets utbildning och genom enkäter och tester undersökt deras välmående, prestationer i skolan, motivation och utbildnings- och yrkesmålsättningar. Både gymnasieelever och yrkesskoleelever deltog i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur materialet har jag definierat fyra elevprofiler. En stor grupp, cirka 30 procent av eleverna, mådde vid projektets inledning bra: de var motiverade, presterade bra och hade höga mål med sin utbildning. Dessa elever fortsatte att visa dessa positiva mönster under hela högstadietiden, och även under andra stadiet. Den andra gruppen, också cirka 30 procent, var en negativ spegelbild av den första gruppen. Här hittade jag elever med skolbaserad trötthet, utmattning, svagt engagemang, låga prestationer och utbildningsmål. Dessa negativa mönster syntes redan i årskurs 7 och fortsatte ända upp till andra stadiet. – Den tredje gruppen, cirka 15 procent av eleverna, visade vid de första mätningarna i årskurs 7 samma positiva mönster som eleverna i den första gruppen. Men över tid började de här eleverna må betydligt sämre och många visade tecken på skolrelaterad utmattning. Ändå presterade de fortfarande bra, var motiverade hade kvar sina höga utbildningsmål. Men de trodde inte riktigt på sin egen förmåga. De här eleverna är sannolikt svåra att identifiera, just för att de fortsätter att prestera på hög nivå. Den fjärde elevprofilen presterade svagt, visade lågt engagemang och hade relativt lågt ställda utbildningsmål. Men trots det, visade sig den här elevgruppen, också ungefär 15 procent, ändå må ganska bra och visade inga tecken på negativa känslor mot skolan. – Sammanfattningsvis visar mina resultat att välmående inte alltid går hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Verkligheten är betydligt mer mångfacetterad. Jag menar att det är viktigt att mer systematiskt följa upp elevers välmående, inte minst för att hitta de som mår dåligt men ändå lyckas prestera bra. Tidigare forskning visar att skolrelaterad utmattning medför en ökad risk för att drabbas av mer allvarliga problem i välbefinnandet längre fram och kan leda till depressiva symptom senare i livet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av hur den elevgrupp som vid början av mätningen visade på högt välmående plötsligt började må allt sämre men ändå lyckades prestera på samma höga nivå som tidigare. Vad är det som sker där? Varför klarar en del elever av de utmaningar som ingången till ungdomsåren och stadieövergångar medför väldigt bra, medan andra inte gör det? Det här resultatet vittnar om vikten av att följa upp elevernas välmående i ett tidigt skede.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan men även beslutsfattare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att öka förståelse för sambanden mellan ungas välbefinnande, motivation, skolprestationer och utbildningsmålsättningar. Vi klarar oss inte enbart med goda prestationer, vi behöver också må bra, och känna att studierna är meningsfulla. Därför är det viktigt att systematiskt och på ett tidigt stadium följa upp elevers välmående, och hitta individanpassade stödåtgärder för att stödja både lärande och välbefinnande i skolan. Susanne Sawander

Inlägget Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer dök först upp på Skolporten.

]]>Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirationshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/development-of-academic-well-being-during-secondary-education-relations-to-performance-motivational-beliefs-and-aspirations/ Wed, 08 Sep 2021 09:23:41 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=303401Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Inlägget Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations dök först upp på Skolporten.

]]>Upper Secondary Education: Access, Choices and Graduationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/upper-secondary-education-access-choices-and-graduation/ Tue, 10 Aug 2021 13:30:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=301992Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.

Inlägget Upper Secondary Education: Access, Choices and Graduation dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Upper Secondary Education: Access, Choices and Graduation dök först upp på Skolporten.

]]>Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/varsta-basta-skolan-om-unga-i-fororten-och-segregation-i-skolan/ Wed, 16 Jun 2021 07:33:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=300858Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Inlägget Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan dök först upp på Skolporten.

]]>Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesföddahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/hoga-utbildningsambitioner-hos-barn-till-utrikesfodda/ Wed, 05 May 2021 08:40:53 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=297507Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Inlägget Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda dök först upp på Skolporten.

]]>Barn till utrikesfödda tenderar att ha högre utbildningsambitioner än inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. I sin avhandling har Olav Nygård tittat närmare på varför det är så. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad när jag skrev min magisteruppsats. Jag intresserade mig för skolresultat hos utrikesfödda och blev själv förvånad över mina resultat och funderade mycket på om jag gjort något fel eller missat något. Gradvis växte tanken fram att här kunde vara något att forska på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda. Jag upplevde att det fanns en idé att problemen i svensk skola i stor utsträckning har att göra med invandrare, eller barn till invandrare. Att de skulle vara stökiga och omotiverade med otillräckliga språkkunskaper, men jag såg att många barn till utrikesfödda hade en massa resurser som det inte pratades om, som ett rikt kontaktnät och kompisar som var studiemotiverade. Den motsägelsen ligger till grund för avhandlingen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barn till utrikesfödda tenderar att ha höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Min slutsats är att det beror på tre saker: 1. Att många av de utrikesfödda barnens familjer hade en högre position i hemlandet än vad de har i Sverige. Få skulle anta att om en advokat blir av med jobbet så ändras hela hens världsbild, på samma sätt är det en felaktig tanke att anta att migranter som kommer hit är ett oskrivet blad. 2. Många av de utrikesfödda barnen har tillgång till förhållandevis stora sociala nätverk. Det menar jag hänger ihop med familjernas position i hemlandet. Personer med högre positioner har fler, och mer välpositionerade kontakter. De banden kanske förändras genom migrationen men det är inte nödvändigtvis så att de försvinner. 3. Föräldrarnas klassposition verkar ge barnen en högre ambitionsnivå som gör att barnen oftare gör akademiskt orienterade val. De söker högskoleförberedande program och om de misslyckas så söker de i större utsträckning på Komvux.

Vad överraskade dig?

– Från början överraskades jag av allt det här. Det har funnits en konsensus att barn till utrikesfödda har mindre sociala nätverk men tidigare forskning har fokuserat på nätverk som är relevanta för att få jobb. En släkting i Tyskland är kanske inte så relevant för att få jobb för den som bor i en förort till Stockholm men släktingen kan fortfarande motivera till att läsa vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med skolfrågor eller i skolans omgivning. Om vi har migranter som kommit till Sverige som överlag är positivt inställda till utbildning och är ambitiösa, men som ändå inte lyckas bra i skolan så finns det ett visst mått av anklagelser mot det svenska skolsystemet. Vi har också en idé om att den som vill ska få möjligheter och att meriter ska avspeglas i hur man lyckas på arbetsmarknaden. Men har vi en grupp som anstränger sig och som ändå har svårt att lyckas så är det något som skaver. Av Annika Larsson Sjöberg

Inlägget Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda dök först upp på Skolporten.

]]>Skolsegregation påverkar relationer och arbetslivhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/skolsegregation-paverkar-relationer-och-arbetsliv/ Wed, 17 Jun 2020 06:34:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=275495Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Inlägget Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv dök först upp på Skolporten.

]]>Att ha skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv påverkar både framtida relationer och arbetsliv. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregation i Sverige.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började studera i Sverige läste jag ofta nyheter om bostadsområden och skolor med ett stort antal invandrare. Jag började fundera över om den segregation som invandrare möter i skolan även skulle innebära segregation senare i livet. Dessa frågor ledde till att jag började studera effekterna av segregering på skolor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om orsakseffekterna av utbildnings- och hälsopolicy. Mer specifikt om hur elevers immigrantbakgrund i svenska skolan påverkar dem på lång sikt vad gäller sannolikhet att senare i livet ha en invandrarpartner, och om hen hamnar på en arbetsplats med fler invandrarkollegor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolkamrater från samma ursprungsregion som en själv har långsiktiga effekter både på individens relation och arbetsresultat. Huvudresultaten i studien visar på både statistiskt och ekonomiskt signifikanta resultat för invandrare: Andelen skolkamrater från samma ursprungsregion ökar sannolikheten för en invandrare senare i livet ska ha en partner från samma ursprungsregion med över sju procent och sannolikheten för att ha kollegor från samma ursprungsregion med över tolv procent.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten skiljer sig mellan första- och andra generationens invandrare (första generationens invandrare invandrar till Sverige med utländska föräldrar, andra generationens invandrare föddes i Sverige med utländska föräldrar). Att ha flera skolkamrater från samma ursprungsregion ökar sannolikheten för att ha en partner från samma ursprungsregion i framtiden i högre grad för andra generationens invandrare än för första generationens invandrare. Det väcker frågan om varför andra generationens invandrare, som antas vara mer integrerade än första generationens invandrare, påverkas mer av skolkamraters ursprung. Resultatet antyder att andra generationens invandrare kan ha högre preferens för individer från samma ursprung som partners än första generationens invandrare, vilket bör undersökas ytterligare av framtida forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten visar att skolmångfald är ett viktigt verktyg för politiska beslutsfattare som syftar till att motverka segregation. Susanne Sawander

Inlägget Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv dök först upp på Skolporten.

]]>Social Networks and the School-to-Work Transitionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/social-networks-and-the-school-to-work-transition/ Mon, 08 Jun 2020 09:28:17 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=274996Kontakter via tillfälliga anställningar under gymnasietiden är mycket viktiga för var yrkeselever hittar sina första jobb. Det visar Dagmar Müller i sin avhandling.

Inlägget Social Networks and the School-to-Work Transition dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Social Networks and the School-to-Work Transition dök först upp på Skolporten.

]]>Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/empirical-essays-on-education-and-health-policy-evaluation/ Thu, 04 Jun 2020 08:47:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=274774Debbie Laus forskning om orsakssamband i utbildnings- och hälsopolitik visar att mångfald i skolan är ett viktigt verktyg för beslutsfattare som vill minska segregation.

Inlägget Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Empirical Essays on Education and Health Policy Evaluation dök först upp på Skolporten.

]]>Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequenceshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/out-of-home-care-and-educational-outcomes-prevalence-patterns-and-consequences/ Wed, 20 May 2020 08:21:01 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=273861Marie Berlin vill med sin avhandling bidra till kunskap hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Inlägget Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences dök först upp på Skolporten.

]]>