Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

När elever i bilder fick svara på hur det är att vara elev i dagens skola visade de en sida av skolan som lärarna inte riktigt ville kännas vid. Bilderna handlade mer om elevernas upplevelser i och utanför skolan än om lärandet. Detta skriver Lena Jönsson om i sin avhandling, Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Med en övertygelse om att ge dansen en plats i skolan drev ett antal starka kvinnor i mitten av förra seklet fram danspedagogutbildningen i Sverige. Britt-Marie Styrkes avhandling, Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965 belyser ett ämne som fortfarande kämpar för erkännande.

Är det så att pojkar och flickor har olika inställningar till ämnet dans? Anna Lindqvist menar i sin avhandling, Dans i skolan om genus, kropp och uttryck, att danslärarna ser det så. De uppfattar också kön och genus på olika sätt, vilket styr hur lektionerna i dans utformas.

Musiklärare på gymnasieskolan saknar professionellt yrkesspråk. De talar hellre om elevernas uttryck än om hur deras spel och sång låter. Det konstaterar Olle Zandén i sin avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet".

Om läraren sätter upp för tydliga mål och villkor missar man många dimensioner i den estetiska lärprocessen. När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.

För många tonårstjejer är musiken en viktig del i hur de formas som individer. Den är ett bollplank för att förhandla om deras egna känslor, och framför allt om känslor som kärlekssorg. Men musikens beskrivningar uttrycker samtidigt vissa genusnormer, menar Ann Werner.

Varför har musik blivit ett killämne på gymnasiet, undrade musikläraren Åsa Bergman. När hon följde en högstadieklass för sin avhandling fick hon svaret: musiklektionerna är anpassade efter rockbandskillarna.

De musikaliska och kreativa dimensionerna i musikämnet tas nästan aldrig upp på musiktimmarna. Regler, teknik och motorik är i stället det som dominerar musikundervisningen på gymnasiet, visar Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling.