Entreprenörskap/Entreprenöriellt lärande-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanFri, 18 Feb 2022 15:50:13 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Här är framtidens unga företagarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/har-ar-framtidens-unga-foretagare/ Fri, 18 Feb 2022 15:50:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=318199Kreativitet, samarbetsförmåga och uthållighet. Egenskaper som är guld värda för den som ska starta företag. På Östra Reals gymnasium är träning i att ta tillvara varandras olikheter en hörnsten i skolans utbildning i entreprenörskap.

Inlägget Här är framtidens unga företagare dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Här är framtidens unga företagare dök först upp på Skolporten.

]]>Rimligt med mindre styrning i vissa frågorhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/rimligt-med-mindre-styrning-i-vissa-fragor/ Thu, 09 Dec 2021 14:54:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=312943Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Inlägget Rimligt med mindre styrning i vissa frågor dök först upp på Skolporten.

]]>Skolans fokus på mätbarhet sipprar ner i klassrummen och påverkar praktiken. Det visar Gustav Borsgård i sin avhandling. Men i exempelvis frågor som rör skolans demokratiska uppdrag vore det rimligt att styra lite mindre, menar han.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det hänger nog ihop med att jag är lärare och var bekant med svenskämnet i skolan från lärarens håll. Sen tycker jag alltid att det är spännande att fundera på politiska dimensioner av utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– De senaste decennierna har det skett ett utbildningspolitiskt skifte mot mätbara resultat, betyg och tester. Det har vi sett på såväl nationell som internationell nivå. Jag har undersökt hur den här förändringen på internationell nivå ger återverkningar i litteraturundervisningen i Sverige. Vi brukar prata om att det är personlighetsutvecklande att läsa litteratur, men den aspekten riskerar att falla mellan stolarna när det mätbara ges allt större vikt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en rätt inflytelserik forskningstradition som heter erfarenhetspedagogik. Den ägnar sig bland annat åt demokratifrämjande litteraturpedagogik, vilket jag undersöker kritiskt. Avhandlingen visar också hur det i skolan pågår ett systematiskt kvalitetsarbete, där undervisningen ska utvärderas och följas upp på ett strukturerat sätt som inte passar för allt skolan sysslar med. I vissa frågor, till exempel de som har med skolans demokratiska uppdrag att göra, kan det vara rimligt att styra lite mindre. – I en intervjustudie med lärare undersöker jag också hur fokuset på mätbarhet sipprar ner till klassrummen. Det visade sig att det påverkar praktiken, men att lärarna samtidigt struntar lite i det. Alla svensklärare struntade till exempel i entreprenörskap, vilket kanske inte är så konstigt.

Vad överraskade dig?

– Jag har läst en hel del policydokument från OECD och EU och slogs av hur krasst ekonomiskt man framställer poängen med utbildning. Det var i någon mån förvånande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det vore roligt om avhandlingen nådde policymakare. Sen kan den nog vara användbar för svensklärare och för forskningen om erfarenhetspedagogik. Annika Sjöberg

Inlägget Rimligt med mindre styrning i vissa frågor dök först upp på Skolporten.

]]>Students in Academic Entrepreneurship: Entrepreneurship Education and Key Actors Facilitating Student Start-ups in the University Contexthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/students-in-academic-entrepreneurship-entrepreneurship-education-and-key-actors-facilitating-student-start-ups-in-the-university-context/ Wed, 19 May 2021 06:25:11 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=298656Eva Berggren har forskat om studenter som startar företag.

Inlägget Students in Academic Entrepreneurship: Entrepreneurship Education and Key Actors Facilitating Student Start-ups in the University Context dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Students in Academic Entrepreneurship: Entrepreneurship Education and Key Actors Facilitating Student Start-ups in the University Context dök först upp på Skolporten.

]]>Premiär för Det digitala samhällethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/premiar-for-det-digitala-samhallet/ Fri, 17 Apr 2020 13:33:02 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=270788Ung Företagsamhet firar in det nya decenniet genom att lansera en helt ny form av pedagogiskt material för grundskolan, nämligen ett webbspel som handlar om några av entreprenörskapets grundstenar.

Inlägget Premiär för Det digitala samhället dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Premiär för Det digitala samhället dök först upp på Skolporten.

]]>Entreprenörskapsutbildning – Går det att lära ut entreprenörskap?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/entreprenorskapsutbildning-gar-det-att-lara-ut-entreprenorskap/ Tue, 19 Nov 2019 14:54:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=256734I Swedish Economic Forum Report 2019 Entreprenörskapsutbildning – Går det att lära ut entreprenörskap finner författarna stöd för att entreprenörskapsutbildningar i grundskola och gymnasium ger positiva effekter, till exempel i form av Ung Företagsamhet. Att det fungerar på högre nivåer kan...

Inlägget Entreprenörskapsutbildning – Går det att lära ut entreprenörskap? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Entreprenörskapsutbildning – Går det att lära ut entreprenörskap? dök först upp på Skolporten.

]]>Ny publikation: Det går att lära sig entreprenörskap – åtminstone i grundskolanhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/ny-publikation-det-gar-att-lara-sig-entreprenorskap-atminstone-i-grundskolan/ Tue, 19 Nov 2019 14:39:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=256725I årets Swedish Economic Forum Report analyserar svenska och utländska forskare entreprenörskapsutbildning och finner att det går att lära ut entreprenörskap, åtminstone i yngre år.

Inlägget Ny publikation: Det går att lära sig entreprenörskap – åtminstone i grundskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Ny publikation: Det går att lära sig entreprenörskap – åtminstone i grundskolan dök först upp på Skolporten.

]]>Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomeshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/epistemologies-of-entrepreneurship-education-experiments-and-outcomes/ Mon, 16 Sep 2019 14:06:30 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=249742Rasmus Rahm har gjort en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar.

Inlägget Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Epistemologies of Entrepreneurship Education: Experiments and Outcomes dök först upp på Skolporten.

]]>Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/entreprenorskap-pa-riktigt-tillsammans-med-naringslivet/ Tue, 12 Feb 2019 08:25:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=234922Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Inlägget Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet dök först upp på Skolporten.

]]>Utveckla skolan nummer 3/3019: Var med och skapa framtidstro! Hur man genomför entreprenörskap på riktigt.
Lars Vimre, Magnus Klang och Carl-Petter Bergh är lärare i ämnet ekonomi på Nacka gymnasium.
Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi undervisar alla tre i företagsekonomi på ekonomiprogrammet och ville dela med oss av det arbetssätt kring entreprenörskap som vi under tre år utvecklat och arbetat med.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi genom att involvera Nacka näringsliv, har utvecklat kursen entreprenörskap och företagande där eleverna arbetar med UF-företag. Upprinnelsen till det hela var att vi ville lyfta kursen och göra något extra som inte alla andra skolor gör. Näringslivet har varit delaktig i den här kursen tidigare, men vi har tagit det ett steg vidare. – I samarbete med näringslivet har vi byggt upp en modell som innebär att när eleverna bestämt sig för en affärside får de genomföra en affärspitch inför ett ”draknäste”, bestående av ett antal företagare i Nacka. I nästa steg, när eleverna arbetar med att utveckla sina företag, har lokala företagare inom sälj, marknadsföring och juridik kommit till skolan och både föreläst och coachat eleverna i deras arbeten. I samverkan med näringslivet har eleverna därefter fått möjlighet att sälja sina produkter i ett köpcentrum i Nacka. I det sista steget, då företagen ska avvecklas, har vi tagit in externa revisorer.

Vilka resultat har ni sett?

– Upplägget innebär att alla moment blir betydligt mer verklighetsförankrade. Samtliga medverkande, elever, lärare och inblandade företagare tycker också att det är ett väldigt roligt och lärorikt sätt att arbeta på. Eleverna har generellt högre betyg i den här kursen jämfört med andra ämnen. Det går förstås inte att dra några reella slutsatser av det men det är en indikation på att arbetssättet fungerar.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär visserligen en hel del merjobb men vi tycker alla tre att det vi får tillbaka är så mycket mer värt. Att samverka med externa aktörer har också varit väldigt nyttigt för oss lärare. Mycket av skolans verksamhet sker ju ”inhouse” och vi insåg i början att vi inte var så vana att jobba utanför skolans gränser. Externa samarbetspartner innebär också att vi lärare inte alltid har hundra procent kontroll, vilket kan vara utmanande. Å andra sidan får vi genom samarbetet med näringslivet tillgång till ovärderlig kunskap. Särskilt i ämnen som marknadsföring och ledarskap, områden där det sker snabba förändringar hela tiden.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Hela arbetslaget med lärare från övriga ämnen ingår i projektet på ett eller annat sätt, vilket är väldigt inspirerande. Ett krav från näringslivet i Nacka var att deras insats inte skulle vara exklusiv för Nacka gymnasium utan omfatta samtliga gymnasieskolor. Det resulterade i att vi nu samverkar med ytterligare två gymnasieskolor som börjat arbeta på samma sätt. Också detta har varit väldigt berikande, dessutom befriande fritt från konkurrens och prestige mellan skolorna. Carl-Petter Bergh, Lars Vimre och Magnus Klang är lärare i ämnet ekonomi vid Nacka gymnasium i Stockholm. Epost: carl-petter.bergh@nacka.se, magnus.klang@nacka.se, lars.vimre@nacka.seSusanne Sawander

Inlägget Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet dök först upp på Skolporten.

]]>Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/utveckling/okat-politiskt-engagemang-med-upplevelsebaserat-larande/ Mon, 04 Feb 2019 10:45:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_development&p=234201Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Inlägget Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Utveckla skolan nummer 2/2019: Hur väcker vi elevernas politiska engagemang? En studie av projektet Ungdomsparlamentet: Nacka
Peter Djerv och Mats Johansson är gymnasielärare på Nacka gymnasium.
Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att sprida det här arbetssättet. Vi har hållit på i tre år nu och ser att det fungerar väldigt bra och därför är något vi gärna vill förmedla vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Om projektet Ungdomsparlamentet i Nacka som är ett upplevelsebaserat lärande inom samhällskunskap och delvis svenska. Idén till projektet föddes i och med att vi båda kände att den traditionella undervisningen om kommunal politik inte engagerade eleverna. Det spelade ingen roll hur ofta vi påpekade hur viktiga de kommunala frågorna var, hur mycket kommunpolitiken påverkar deras egen omgivning, eleverna tyckte det var tråkigt och ville hellre prata riks- och internationell politik. – Projektets fokus har varit att ge eleverna ökat inflytande över sitt eget lärande, skapa tydliga elevaktiva metoder och pröva det som benämns som upplevelsebaserat lärande. – I artikeln beskriver vi upplägget som i grova drag går ut på att vi samråd med Nacka kommun tar fram ett tema, första året 2016, var det ”Nacka bygger stad” och andra året, ”Ung i Nacka” och nu senast ”Hållbart Nacka”. Därefter har eleverna gjort studiebesök, rundvandringar i kommunen, träffat politiker samt gjort efterforskningar kring kommunens arbete kring temat. – I nästa steg tar eleverna i grupp fram ”motioner” eller förslag på förändringar och förbättringar i kommunen, kopplade till temat. Skrivandet av motioner men också insändare till lokalpressen innebär att även svenskämnet införlivas i arbetet. Slutligen får eleverna förbereda och genomföra en debatt för att sedan rösta fram de ”motioner” som de anser vara mest relevanta, dessa överlämnas sedan vid en ceremoni till kommunens politiker. Arbetet pågår mer eller mindre intensivt under cirka två månader.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett en jättebra effekt på flera områden, särskilt gruppnivå. Både lärare och elever upplever att projektet är bra start på gymnasiet, det är gruppstärkande och ger eleverna känslan av att ”få lyckas”. Det är tydligt att eleverna tycker att projektarbetet är roligt. – Överlag har vi sett ett ökat engagemang för politiska frågor, exempelvis genom ett större intresse för nyhetsrapportering men också för elevdemokratiska frågor som rör förbättringar av den egna skolan. – Exakta kunskapsresultat är svårt att mäta då vi inte har någon kontrollgrupp. Men utifrån enkäter, intervjuer och observationer kan vi se att upplevelsebaserat lärande bidrar till ökade kunskaper. I framtiden hoppas vi kunna göra mätning av projektets reella effekt på lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi tycker båda att vi har blivit bättre lärare av projektet, inte minst eftersom det kräver ett stort mått av kreativitet. Att arbeta på det här sättet fordrar såklart en hel del, särskilt inledningsvis innan alla kontakter med kommunen är upprättade och periodvis blir det väldigt intensivt. Men det är det värt eftersom resultaten är så goda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi kampanjar den här idén så mycket vi kan bland kollegor och andra skolor. I år fick vi med oss ytterligare två gymnasieskolor i Nacka som vi samarbetade med under projekttiden. Susanne Sawander

Peter Djerv är gymnasielärare i historia och religionskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: peter.djerv@nacka.se

Mats Johnsson är gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: mats.johnsson@nacka.se

Inlägget Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/skolportens-favorit-larare-ar-okritiska-till-entreprenoriellt-larande/ Tue, 29 Jan 2019 13:37:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=233526I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.

Inlägget Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>I styrdokumenten finns en stark förväntan på att entreprenöriellt lärande, EL, ska reformera skolan, skapa självgående elever och i förlängningen förbättra hela samhället. Men Carina Holmgren, som har utforskat en lärarroll i förändring, är kritisk.
Carina Holmgren. 
Hur kan begreppet entreprenöriellt lärande förstås och hur arbetar lärare med det i skolan? Det är de två huvudfrågorna i Carina Holmgrens forskning. I höstas presenterade hon resultaten i avhandlingen Formandet av den entreprenöriella läraren. Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi. Själv ramlade hon över ämnet av en slump. Som utbildad systemvetare fick hon efter millennieskiftet i uppdrag att utvärdera en rad projekt om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande, EL. – Jag hade inte hört talas om entreprenöriellt lärande i skolan tidigare men mitt intresse växte, inte minst för det lärarideal som EL för med sig, men också för hur begreppet kan förstås i en vidare bemärkelse, säger Carina Holmgren. Hennes avhandling bygger på studier kring tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 grund- och gymnasielärare i samtliga skolämnen. Hon har dels varit på plats under utbildningsdagarna, dels följt lärarnas process med att implementera entreprenöriellt lärande i sin undervisningspraktik, genom att intervjua dem individuellt och i fokusgrupper. – Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL, som ett sätt att skapa motiverade elever. Men under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, särskilt då jag började inse att EL innebar att andra värden och lärarideal tonades ned. Vad hon fann var att utbildningarna genomgående antar ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL och att få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd. – Utbildningarna bygger helt okritiskt på idén om entreprenörskapet som ett mänskligt ideal. Det tas mer eller mindre för givet att EL skapar företagsamma, kreativa och initiativrika elever. Budskapet är glasklart: Med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det? Men i dag kan jag uppröras över att jag inte från början insåg vilka begränsningar den här världsbilden medför. I sin analys synliggör Carina Holmgren tre typer av lärarideal som uppmuntras genom EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser, den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen och den tredje lärartypen som arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker och utrymme för att misslyckas. – Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren och den stödjande läraren har just ingen plats inom EL och katederundervisning anses som direkt dåligt. Däremot är det flera lärare i studien som uttrycker svårigheter att behöva överge rollen som den stödjande läraren, som ibland sitter bredvid eleven och försöker stötta och förklara. Därutöver hörs just inga kritiska röster, konstaterar Carina Holmgren, som hoppas att hennes resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL och de förväntningar som tillskrivs begreppet. Av Susanne SawanderFoto Emelie Otterbeck
Fakta/Carina HolmgrenForskare: Carina Holmgren, född 1961. Bor i Västerås. Bakgrund: Utbildad systemvetare, bytte inriktning i samband med IT-krisen, arbetade med utvärderingar och studier som rör entreprenörskap, småföretagande och arbetsmarknad. Nu verksam vid Högskolan Dalarna, Örebro universitet samt rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. Driver tillsammans med en kollega utvärderingsföretaget Actuell AB. Avhandling:Formandet av den entreprenöriella läraren. Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi.Disputerade: 14 september 2018 vid Linnéuniversitetet.
LÄRARPANELENS MOTIVERING: Carina Holmgren har undersökt vilket genomslag begreppet entreprenöriellt lärande har fått inom skolan. Hennes avhandling spänner över många nivåer och gör att man som lärare riktar blicken mot sin yrkesroll och hur den både medvetet och omedvetet formas och förändras av läroplansformuleringar. Läs mer om Skolportens lärarpanel här
Artikeln är publicerad i Skolporten 1/2019. Tema: Dyslexi och läsning – UTE 7 FEBRUARILäs mer om innehållet här!   Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! Prenumerera NYHET! Nu kan du även köpa digitala lösnummer av Skolporten i App Store eller Google Play!

Inlägget Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Lärare okritiska till entreprenöriellt lärandehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/larare-okritiska-till-entreprenoriellt-larande/ Mon, 24 Sep 2018 13:54:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=223756Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Inlägget Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Hur formas lärare av det entreprenöriella lärandets intåg i skolan? Carina Holmgren har utforskat en lärarroll i förändring och ser kritiskt på resultaten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad systemvetare och kom in på ämnet av en slump i samband med att jag blev arbetslös under IT-krisen och jag fick ett uppdrag att utvärdera ett projekt kring entreprenörskap i skolan. Det följdes av fler projekt i just entreprenöriellt lärande (EL). Jag hade inte hört talas om ämnet tidigare men intresset växte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om begreppet entreprenöriellt lärande, hur det kan förstås och hur lärare i skolan arbetar med detta. Jag har följt tre utbildningsprojekt i EL med cirka 250 lärare i samtliga ämnen i grundskolan och gymnasiet. Dels har jag varit på plats under utbildningsdagarna, dels träffat lärarna på deras skolor där jag intervjuat dem individuellt och också i sina respektive arbetslag i fokusgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en stark förväntan, eller snarare det vi tagit för givet, att EL ska reformera skolan, utveckla eleverna och i förlängningen hela samhället. I bakgrunden finns en upphaussad idé kring av entreprenörskapet som ett mänskligt ideal: vi ska vara företagsamma, kreativa och initiativrika. Det här synsättet förstärks genom att entreprenörskap förs in i läroplanen. Budskapet är tydligt, med EL får vi motiverande och självgående elever – och vem vill inte ha det? – För att forma eleverna till entreprenörer produceras också ett lärarideal. Jag fann tre typer som särskilt uppmuntras och anses främja EL: Den samarbetande läraren som söker samverkan över ämnesgränser och gärna jobbar i team. Den följsamma läraren som utgår från elevernas intressen och låter dem både påverka och styra undervisningen. Den tredje lärartypen arbetar utifrån ett nyliberalt tänk kring individens ansvar, mod att ta risker vilket innebär att eleverna också tillåts att misslyckas. – Men EL innebär att andra lärartyper och undervisningssätt marginaliseras. Den autonoma ämnesläraren, den stödjande läraren och katederundervisning ges ingen plats och det senare anses som direkt dåligt. Däremot tycker flera lärare i studien att det är svårt att behöva överge rollen som den stöttande läraren som ibland sitter bredvid eleven. Därutöver hörs just inga kritiska röster. Utbildningarna antar genomgående ett okritiskt perspektiv till entreprenörskap och EL, och få lärare reflekterar över vilka konsekvenser EL får för lärarrollen. I stället lyfts EL fram som lösningen på en rad andra problem, bland annat som ett sätt att inkludera elever med exempelvis dyslexi och adhd.

Vad överraskade dig?

– Jag startade mitt avhandlingsarbete med en positiv syn på EL som ett sätt att skapa motiverade elever. Men fullt så enkelt är det inte, under arbetets gång blev mina glasögon allt mer kritiska, inte minst då jag i hur andra värden tonades ned. I dag kan jag uppröras över att jag inte såg detta från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare, ja överallt där man pratar om entreprenöriellt lärande. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till en mer nyanserad bild av EL i allmänhet och lärarrollen i synnerhet. Susanne Sawander

Inlägget Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande dök först upp på Skolporten.

]]>Vilken typ av lärare vill vi ha i skolan?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/vilken-typ-av-larare-vill-vi-ha-i-skolan/ Mon, 17 Sep 2018 07:20:59 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=223159Att det är bra att vara en entreprenör har väl många av oss hört. Men vad innebär det att vara entreprenöriell och varför är det viktigt inom skolan? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet undersöks begreppet entreprenöriellt lärande och hur...

Inlägget Vilken typ av lärare vill vi ha i skolan? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Vilken typ av lärare vill vi ha i skolan? dök först upp på Skolporten.

]]>