Dyslexi-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanThu, 24 Aug 2023 14:10:13 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/tal-till-textredskap-kan-hjalpa-elever-med-las-och-skrivsvarigheter/ Thu, 24 Aug 2023 14:10:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=355178Mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av att skriva med ett tal-till-textredskap, där de talar in text på en dator. Det visar Sanna Krafts forskning.

Inlägget Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter  dök först upp på Skolporten.

]]>Att skriva med ett tal-till-textredskap kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. En av anledningarna kan vara att verktyget inte gör stavfel, konstaterar Sanna Kraft i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är logoped i grunden och har jobbat inom skolan och på ett centralt resurscenter som heter Kärnhuset, i Halmstads kommun. Där har jag arbetat med utredning av läs- och skrivsvårigheter och med handledning och konsultation till pedagoger och personal. Jag blev intresserad av läs- och skrivutveckling när jag skrev min magisteruppsats på logopedutbildningen om stavningssvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den studerar om det kan underlätta för mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter att skriva med tal-till-text, där de talar in text på en dator. Elever med och utan läs- och skrivsvårigheter har fått testa att skriva både med tal-till-text och med tangentbord. Jag har sedan undersökt hur de färdiga texterna blir, och hur elevernas skrivprocess påverkas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att skrivande är väldigt komplext oavsett vilket skrivredskap man använder. Trots att det var första gången som eleverna fick prova att använda tal-till-text för att skriva, så blev texten ganska lik den text de skrev med tangentbord. Det fungerade lika bra för alla elever, men för eleverna med läs- och skrivsvårigheter så verkar det underlätta mer än för de utan svårigheter. Det blev ingen signifikant skillnad i textkvalitet med de olika skrivredskapen. Men om man bara tittar på vilket redskap eleverna får den högsta kvaliteten med kan jag se att de som har svårigheter skriver sin bästa text med tal-till-text, och att eleverna utan svårigheter skriver bättre med tangentbord. − Eleverna arbetade lika mycket med innehållet i texten när de skrev med tangentbord som när de skrev med tal-till-text. Men det blir väldigt många fel när de skriver med tal-till-textredskapet, eftersom taligenkänningen kan missuppfatta dem. Redskapet kan inte skriva stavfel men det kan skriva fel ord som eleverna måste rätta. När de skriver med tangentbord måste de istället rätta sina egna stavfel. Det blir olika hinder under skrivandet med redskapet och med tangentbord, men hindren med tal-till-textredskapet kan vara enklare att hantera för eleverna med läs- och skrivsvårigheter.

Vad överraskade dig?

− Det som överraskade mig mest var att eleverna inte blev mer irriterade på redskapet när det skrev fel. När jag frågade en elev om det inte var jobbigt att rätta när det blir fel så svarade hen att det var verktyget som hade gjort fel och inte hen själv. Så det verkar som om eleverna kan förflytta felet till ett externt redskap istället för att rätta stavfel som de själva har gjort. Jag skulle vilja titta vidare på det och undersöka hur det påverkar motivation och ork att skriva längre texter.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att lärare och specialpedagoger som redan nu använder redskapet och som upplever att deras elever är hjälpta av det, kan ha nytta av dem. Det kanske kan styrka lärarna, om de ser att praktiken också överensstämmer med resultaten i min avhandling. Åsa Lasson

Inlägget Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter  dök först upp på Skolporten.

]]>Tala fram texten: När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-texthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/tala-fram-texten-nar-barn-med-las-och-skrivsvarigheter-skriver-med-tal-till-text/ Wed, 24 May 2023 08:02:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=351252Sanna Kraft vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om hur skrivredskapet tal-till-text på svenska kan medverka till att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter i deras skrivande.

 

Inlägget Tala fram texten: När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Tala fram texten: När barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till-text dök först upp på Skolporten.

]]>How a special ed learning platform helps students with dyslexiahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/how-a-special-ed-learning-platform-helps-students-with-dyslexia/ Thu, 24 Nov 2022 12:46:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=337552A school district in Texas uses the special-education learning platform, Amplio, to support students who have dyslexia, writes Samantha Crow, dyslexia coordinator. In this blog post, Crow shares five benefits of the technology, including the ability to provide students with...

Inlägget How a special ed learning platform helps students with dyslexia dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget How a special ed learning platform helps students with dyslexia dök först upp på Skolporten.

]]>New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and readinghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/new-riveting-reports-on-neuroscience-dyslexia-and-reading/ Thu, 17 Nov 2022 09:49:44 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=337082Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections...

Inlägget New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading dök först upp på Skolporten.

]]>Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/goda-resultat-med-modellen-rti-for-elever-med-risk-for-lassvarigheter/ Wed, 22 Jun 2022 13:54:08 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=328069Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Inlägget Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter dök först upp på Skolporten.

]]>Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar väl för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Också lärare är positiva, visar Camilla Nilvius forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år, främst i årskurserna f-3, och är också utbildad speciallärare. Barns tidiga läsinlärning har alltid intresserat mig och det är ju ett stort problem att många elever går ut årskurs 9 utan fullgod läsförmåga. Jag kom in på ämnet när jag som adjunkt på Linnéuniversitetet fick delta i ett forskningsprojekt om Response to Intervention (RtI), som är en specialdidaktisk modell för tidig upptäckt av lässvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur Response to Intervention kan fungera för att på ett systematiskt och organiserat sätt arbeta förebyggande med lässvårigheter genom att upptäcka dem tidigt. Övergripande bygger RtI på stödinsatser i olika tre olika lager så kallade ”tier”. RtI kännetecknas också av systematiskt återkommande monitorering av elevers utveckling genom snabbt genomförbara, valida och reliabla tester. Testresultaten ställs i relation till undervisningen och metoderna. – I huvudstudien har totalt 113 elever årskurs 1-2 från tre olika skolor deltagit. Eleverna fick inledningsvis göra test och de elever som hade svårt med ordavkodning eller läsförståelse fick sedan stödinsatser enligt RtI. Studien pågick under två år. Jag har även intervjuat lärare och lyssnat på diskussioner i lärarlagen om deras upplevelser av RtI. Avhandlingen innehåller också en forskningsöversikt om RtI-insatser i liten grupp (tier 2) för elever med problem med ordavkodning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att RtI som modell ger goda resultat både för att tidigt upptäcka och för att förebygga svårigheter med ordavkodning och läsförståelse. Dessutom visar resultaten att de elever som fick stöd och insatser enligt RtI inte backade i sin utveckling, vilket annars är ganska vanligt. Min teori är att detta beror på de återkommande tester som hela tiden görs för att stämma av var eleverna befinner sig och sedan få insatser efter behov. RtI-modellen innebär därmed att elever inte faller mellan stolarna. Särskilt effektiv tycks ”tier 2” vara, en stödinsats som innebär att eleverna undervisas i små grupper. 32 procent av eleverna i studien fick det här stödet och resultaten visar att 11 procent av eleverna bara efter en kort period kunde gå tillbaka till den ordinarie undervisningen. – Lärarna i studien var genomgående positiva, framför allt för att modellen är både snabb och bygger på väl avvägda insatser. Dessutom kräver den inte särskilt mycket administration. Något som lärarna och speciallärarna lyfte fram var det kollaborativa arbetet som RtI för med sig. ”Det är ju så här vi vill arbeta”, konstaterade båda yrkesgrupperna. Ett problem var dock att samtliga speciallärare på skolan som studien genomfördes blev upptagna av projektet. Men det signalerar snarare att det finns för få speciallärare, och för lite resurser, för tidigt stöd och tidiga insatser. – Resultaten visar vidare att mellan 1-3 procent av eleverna som fick stöd enligt RtI, backade i sin utveckling efter en tid. Jag har jämfört siffran med elever som testats inom LegiLexi under årskurs 1-2. Statistiken visar att bland dessa elever backar 9-10 procent av eleverna när de kommit över den kravnivå vi använde i studien. Den fjärde artikeln i avhandlingen diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention, RtI och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra då RtI har en systematik som Lesson Study saknar. Inom Lesson Study är det kollaborativa arbetet en grundbult, vilket inte är lika tydligt i RtI.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att fler elever skulle falla tillbaka i sin utveckling när kraven på dem ökade. Men siffran 1-3 procent vittnar om att RtI fungerar väl också långsiktigt. Jag vill understryka att samtliga elever i de utvalda klasserna deltog i studien, alltså även nyanlända och elever med exempelvis NPF-diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att många inom skolan kan ha det, allt från lärare, speciallärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även beslutsfattare och som har politiskt makt att förändra skolan. Susanne Sawander

Inlägget Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter dök först upp på Skolporten.

]]>What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/what-happens-when-older-students-struggle-to-read-we-asked-you-answered/ Thu, 16 Jun 2022 12:00:55 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=327761Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered...

Inlägget What happens when older students struggle to read? We asked. You answered. dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget What happens when older students struggle to read? We asked. You answered. dök först upp på Skolporten.

]]>Tools for supporting students with reading disabilitieshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/tools-for-supporting-students-with-reading-disabilities/ Tue, 24 May 2022 14:12:25 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=325969Using text-to-speech tools boosts access and engagement for students with reading disabilities, leading to improved academic outcomes.

Inlägget Tools for supporting students with reading disabilities dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Tools for supporting students with reading disabilities dök först upp på Skolporten.

]]>Lovende metode til ordblinde skal nu afprøves i stor skalahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/lovende-metode-til-ordblinde-skal-nu-afproves-i-stor-skala/ Mon, 23 May 2022 10:46:18 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=325837Et nyt redskab til at hjælpe ordblinde med at få styr på bogstaver og lyde ser så lovende ud, at forskningscentret Vive skal afprøve, om det også fører til betydelige fremskridt, når metoden anvendes til en stor gruppe elever. Og...

Inlägget Lovende metode til ordblinde skal nu afprøves i stor skala dök först upp på Skolporten.

]]>Et nyt redskab til at hjælpe ordblinde med at få styr på bogstaver og lyde ser så lovende ud, at forskningscentret Vive skal afprøve, om det også fører til betydelige fremskridt, når metoden anvendes til en stor gruppe elever. Og ikke mindst om forbedringerne er varige.

Inlägget Lovende metode til ordblinde skal nu afprøves i stor skala dök först upp på Skolporten.

]]>Lässvårigheter hos tvåspråkiga eleverhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/lassvarigheter-hos-tvasprakiga-elever/ Thu, 05 May 2022 08:36:58 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=324322Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Inlägget Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever dök först upp på Skolporten.

]]>Skolan behöver bli bättre på att identifiera tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter. Det finns annars risk att elever inte får rätt hjälp, enligt Baran Johanssons avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit fascinerad av språk och har velat doktorera inom språkvetenskap sedan jag var 16 år. Läsning och skrivande är centrala för att kunna vara en del i samhället, lyckas i arbetslivet, och kommunicera med familj och vänner. Det är en tillgång att kunna kommunicera på flera språk och viktigt för identiteten. – Efter att jag gått igenom tidigare studier förstod jag att det bara fanns få studier som hade undersökt läsning och skrivande, särskilt skrivprocesser, både på modersmålet och skolans språk hos tvåspråkiga barn, särskilt när det gäller språk med olika alfabetiska system.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn, både med och utan läs- och skrivsvårigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Modersmålsundervisningen räcker inte till. Det visade sig att majoriteten av eleverna hade svårt att läsa persiska korrekt trots att de hade persiska som modersmål, pratade mycket persiska hemma och deltog i modersmålsundervisningen. De läste mer effektivt och skrev fortare och producerade mer text på skolans språk, alltså svenska. – Det visade sig också att elever som hade läs- och skrivsvårigheter på det ena språket hade det även på det andra språket. Läsning och skrivande går hand i hand, de elever som kämpade med läsningen hade också utmaningar med skrivande och det gällde alltså för båda språken. I avhandlingen myntar jag två begrepp för att beskriva detta, common underlying deficiency och multideficiency. – Jag hävdar att det är viktigt att modersmålsundervisningen ökar, och det gäller särskilt när man ska lära sig att skriva på två språk med olika skriftsystem. Läsning och skrivande på det ena språket stöder läsning och skrivning på det andra språket. Att ha 45 till 60 minuter per vecka räcker inte för att utveckla läsning och skrivande på modersmålet och därmed få en ”balanced biliteracy” på båda språken.

Vad överraskade dig?

– Det finns risk för felaktig diagnostik av dyslexi hos tvåspråkiga elever. Jag upptäckte en elev med diagnos dyslexi som inte hade svårigheter på modersmålet samt hittade två elever med lässvårigheter utan någon diagnos. Ingen misstänkte att den ena eleven hade lässvårigheter. Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever kan tolkas som brist på exponering för svenska, medan det i själva verket finns samma svårigheter på modersmålet. Specialpedagoger, logopeder och modersmålslärare behöver få tillgång till standardiserade tester på olika språk för att kunna identifiera tvåspråkiga elever med lässvårigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har ett tvärvetenskapligt perspektiv och resultaten berör modersmålslärare, specialpedagoger, logopeder och språkvetare. Forskare som är intresserade av läsning och skrivande hos tvåspråkiga barn skulle också kunna ta resultaten vidare. Susanne Rydell

Inlägget Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever dök först upp på Skolporten.

]]>Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/viktigt-att-tidigt-identifiera-och-stotta-elever-med-lassvarigheter/ Thu, 24 Mar 2022 15:05:35 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=321270Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Inlägget Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter dök först upp på Skolporten.

]]>De elever som hade problem med avkodning i årskurs 3 i Birgitta Herkners forskning, hade fortfarande problem med avkodning i årskurs 9. Hon konstaterar att elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigare och få stöd.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare under många år, även inom kriminalvården och på Komvux, så jag har erfarenhet från hela spannet. Jag har funderat väldigt mycket på varför man sätter in läs- och skrivinsatser så sent, om alls, för de som behöver det. De insatser som sätts in måste, efter att eleverna diagnostiserats, fokusera på det som de har problem med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur man tidigt kan identifiera elevers läsrelaterade och språkliga förmågor på bästa sätt. Jag har testat språkliga förmågor hos elever i årskurs 3 och sedan har jag följt upp de elever som inte klarade sin ordavkodning, men som klarade nationella provet i årskurs 3. De elever som inte klarade av ordavkodningen, ungefär tio procent av eleverna, var samtliga pojkar. Jag träffade dem igen i årskurs 9 och följde upp med nya tester.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ordavkodningen inte blir identifierad när eleverna går i årskurs 3, och att man sätter in insatser med specialundervisning för sent. Det nationella provet har inget ordavkodningstest, vilket jag är kritisk till. Man måste använda tester som visar hur ordavkodningen ser ut tidigt, eftersom det är ordavkodningen som påverkar hur det går för eleverna när det gäller läsning. Läsning är som vi vet A och O i skolan. – När jag gjorde uppföljande tester på pojkarna i årskurs 9, visade det sig att de fortfarande hade exakt samma problem som i årskurs 3. Jag intervjuade pojkarna och deras föräldrar om hur de hade haft det i skolan under åren, och det visade sig att de inte hade fått särskilt mycket hjälp, och att den specialpedagogiska hjälp de fått hade satts in först på högstadiet. – Jag tyckte det här var så intressant så jag bestämde mig för att titta på barns språkrelaterade förmågor på förskolan, när de är 4–6 år. Resultaten från studien visar att det inte fanns några skillnader mellan pojkar och flickor i de åldrarna. Det var intressant och väldigt förvånande, eftersom det pratas så otroligt mycket om de stora skillnader som finns mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor. Ett annat resultat i den här studien är att barn som bor i socialt utsatta områden fick sämst resultat på testerna, vilket inte förvånade mig. Så där måste man tidigt sätta in de bästa resurserna med välutbildade förskollärare. – Jag måste också säga att jag tror att många lärare testar elevernas ordavkodning, men fokus ligger på nationella provet eftersom det är de resultaten som redovisas, och det som rektor får reda på och i sin tur måste redovisa eftersom det ligger till grund för resurser. Det blir fel. Det blir svårt för framför allt oerfarna lärare att hävda sig gentemot föräldrar och rektorer om de ser att en elev inte har de kunskaper som krävs, om eleven har fått bra resultat på nationella provet. – I Finland är man väldigt duktiga på att identifiera elever tidigt, och man ger specialundervisning till alla elever när de börjar i grundskolan, det gör vi inte i Sverige. Speciallärarna är väldigt viktiga och de gör ett jättebra jobb, men de måste bli fler.

Vad överraskade dig?

– Att man inte såg några skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller språkliga förmågor på förskolan, det var intressant. Man kan ju fundera på varför glappet mellan pojkar och flickor bara blir större och större ju äldre de blir.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar i skolan, särskilt rektorer och beslutsfattare. Jag tror att många rektorer är medvetna om det här, men de är lite låsta eftersom de ofta har dåligt med resurser och måste redovisa resultat. Det handlar om att man måste lägga resurserna på rätt saker, och att man börjar med de små barnen. Åsa Lasson Foto: Rickard Kilström

Inlägget Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter dök först upp på Skolporten.

]]>Intensivt forløb til ordblinde elever giver vedvarende positive effekterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/intensivt-forlob-til-ordblinde-elever-giver-vedvarende-positive-effekter/ Fri, 04 Mar 2022 10:12:38 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=319331Intensive kurser for ordblinde elever med opfølgning på elevens skole giver en vedvarende positiv effekt, viser en ny ph.d. Både elevernes læsefærdigheder og trivsel øges markant og vedvarende som følge af det særligt tilrettelagte forløb hos Kompetencecenter for Læsning i...

Inlägget Intensivt forløb til ordblinde elever giver vedvarende positive effekter dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Intensivt forløb til ordblinde elever giver vedvarende positive effekter dök först upp på Skolporten.

]]>Hver anden ordblind bliver beskyldt for at snydehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/hver-anden-ordblind-bliver-beskyldt-for-at-snyde/ Tue, 02 Nov 2021 15:09:37 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=309033Både ordblinde selv og deres undervisere oplever, at det betragtes som snyd, når ordblinde bruger hjælpemidler. Det viser en undersøgelse, Nota offentliggør i forbindelse med, at denne uge er ordblindeuge. Fordommene kan have vidtrækkende konsekvenser.

Inlägget Hver anden ordblind bliver beskyldt for at snyde dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Hver anden ordblind bliver beskyldt for at snyde dök först upp på Skolporten.

]]>