En stödmall, digital feedback men framför allt gemensamma fysiska träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Det visar Sanna Wisäters utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– I min kommun kom erbjudandet om att skriva en utvecklingsartikel för lärare inom förskola, skola och skolledare. Jag blev uppmuntrad av min rektor att skriva om mitt arbete som handledare inom förskolans dokumentation.

Vad handlar artikeln om?

– Om drygt två års handledning av två arbetslag i förskolan kring dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på didaktiska frågeställningar. Den fråga som jag utforskar i artikeln är om handledning kan utveckla förskolans analys och förmåga att hålla en röd tråd i dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet.

– Artikeln beskriver handledningens tre delar där den första består av en stödmall som jag tagit fram och som arbetslagen använder just som stöd för didaktiska frågeställningar och för att hålla struktur i själva skrivprocessen. I mallen formuleras nuläge, utvecklingsområden, mål, syfte, metod, genomförande och utvärdering. Mallen innehåller också stödtexter för varje område. Den andra delen är digital handledning och innebär att jag som handledare tar del av arbetslagens dokumentation via en digital plattform och ger feedback, beröm men även utmanar arbetslagen. Del tre består av fysiska träffar med respektive arbetslag tillsammans på förskolan.

Vilka resultat har du sett?

– Att den systematiska dokumentationen verkligen har förbättrats då arbetslagen har utvecklat sin analytiska förmåga att kritiskt granska förskolans utbildning. Mest effekt har stödmallen och de fysiska träffarna har gett. Mallen hjälper arbetslagen att hålla en röd tråd, vilket saknades i början av projektet.  Då dokumenterade arbetslagen mest ett görande, som var oberoende av varandra, och som hade dålig eller ingen koppling alls till målet för kvalitetsarbetet. Idag arbetar båda arbetslagen med tydligt formulerade mål och syften.

– Jag arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv och synsättet att vi lär och utvecklas av varandra. Min slutsats är därmed att de fysiska träffarna var absolut viktigast. Där kunde jag agera som en kritisk vän, direkt i arbetslagens tankar och reflektioner. Och tillsammans kunde vi lära och utveckla verksamheten vidare.

”Den här processen har även fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Rollen som handledare handlar mycket om att skapa förtroende och tillit. I början var arbetslagen lite skeptiskt inställda till mig men efterhand ökade tilltron, de blev mer öppna och idag kan de ringa upp mig spontant för att bolla frågar. Den här processen har även utvecklat mig som handledare och framför allt fördjupat insikten om hur viktigt det är med att arbeta med trygghet och förtroende för att få människor att vilja öppna sig och förändra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag har fortsatt att utveckla och finslipa stödmallen och handledningen i arbetslagen fortsätter, och nu arbetar jag mer med att hitta nya sätt att utmana arbetslagen på. Det finns intresse både inom och utom kommunen för projektet och förhoppningen är att genom exempelvis föreläsningar kunna sprida det här arbetssättet vidare.

Sanna Wisäter, legitimerad förskollärare på Hästhovens förskola, i Hässleholms kommun

Leda och lära nr 2/2022

Susanne Sawander

Inlägget Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation dök först upp på Skolporten.

Varför blev du intresserad av ämnet?

Vad handlar avhandlingen om?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad överraskade dig?

Vem har nytta av dina resultat?

Inlägget Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen dök först upp på Skolporten.