Tydlighet, god kommunikation och transparens är centralt för att handledare ska kunna stötta elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade inledningsvis inga planer på att skriva en artikel men genom att vi deltagit i Ifous utvecklingsprogram, Digitala lärmiljöer, insåg jag att vår skola har en hel kunskap och erfarenheter om fjärrundervisning som jag gärna vill dela med mig av.

Vad handlar artikeln om?

– Jag arbetar som lärare och handledare på Värmdö skärgårdsskolor som omfattar fyra öar i Stockholms mellersta skärgård. För eleverna på högstadiet bedrivs en hel del av undervisningen genom fjärrundervisning. Det betyder att läraren befinner sig på en skärdgårdsö medan eleverna är tillsammans i ett klassrum på en annan ö. För några år sedan beslutade Skolverket att det vid fjärrundervisning ska finnas en handledare närvarande där eleverna befinner sig. Artikeln belyser vad lärarna, eleverna och handledarna på vår skola själva har för erfarenheter av handledarens roll vid fjärrundervisning.

”Transparens är ett nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför, på andra sidan skärmen”.

Vilka resultat har du sett?

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Lärare och handledare behöver utveckla ett nära samarbete.

– Att en god och tydlig kommunikation mellan läraren och handledaren är grundläggande för att undervisningens ska bli så bra som möjligt. Mina resultat visar också att det finns en inbyggd teknikorolighet hos både lärare och handledare. Att tillsammans kontrollera tekniken före lektionsstart är lika viktigt som att se till att undervisningsmaterial och att allt annat är förberett inför lektionen. Först då kan handledaren bli lärarens ”förlängda arm” och vara ett positivt stöd för eleverna i klassrummet, inte minst genom sin fysiska närvaro och kroppsspråk som ju läraren inte har tillgång till.

– Transparens är ett annat nyckelord i fjärrundervisning. Som handledare är det viktigt att delge läraren om vad som händer i klassrummet, risken är annars att läraren lämnas utanför ”på andra sidan skärmen”. I grunden handlar förstås detta om att utveckla ett nära samarbete, förstå och respektera varandras roller. Som en lärare uttryckte det: ”En god relation mellan lärare och handledare kan liknas vid att dansa – man hittar en rytm tillsammans, känner av vem som för och vem som följer.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Arbetet inom Ifous-programmet har lett till att jag har fått en bättre förståelse för vad digitalisering kan bidra med men också när den inte gör det. Min erfarenhet är att det, särskilt vid fjärrundervisning, är oerhört viktigt att hålla det så tekniskt enkelt som möjligt. Jag tillhör kategorin som alltid varit positiv till digitaliseringen inom skolan. Men som fjärrundervisande lärare och även handledare har jag har upptäckt att vanliga läroböcker ofta fungerar bättre än digitala läromedel där det digitala spelandet ofta hamnar i fokus snarare än lärandet.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi är en liten arbetsplats där det ofta uppstår spontana diskussioner så många har fått höra om mitt arbete. Tanken är också att jag ska träffa övriga rektorer i rektorsområdet och där mer utförligt berätta om projektet.

Fredrik Freud är lärare i SO och svenska vid Värmdö skärgårdsskolors rektorsområde på Värmdö

Leda och lära nr 9/2022

Susanne Sawander  

Inlägget Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning dök först upp på Skolporten.

Stödstrukturer i form av färdiga lektionsplaneringar utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag såg det som en naturlig fördjupning av det arbete vi gjort inom Ifousprogrammet Digitala lärmiljöer. Jag har också ett personligt intresse av skrivande och en artikel kändes som en möjlighet att få utveckla den sidan.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever på Korrespondensgymnasiet här i Torsby uppfattar de stödstrukturer som erbjuds. Korrespondensgymnasiet är ett distansgymnasium och våra elever befinner sig över hela världen. För att hjälpa dem att få en struktur på sina studier och sin skolvardag erbjuder skolan olika stödstrukturer. De består av lektionsplaneringar i samtliga ämnen, det vill säga ett slags schema över hur många timmar per dag som ett visst ämne ska studeras, samt en heltidsmentor, en person med någon form av pedagogisk utbildning som har kontakt med eleven och hjälper denna att få struktur på sina studier.

– Genom samtal och diskussioner i fokusgrupper med elever från alla tre årskurser har jag undersökt hur eleverna uppfattar och använder sig av dem här stödstrukturerna.

Vilka resultat har du sett?

– Det tydligaste resultatet är att eleverna bryter ned lektionsplaneringarna som vi lärare förser dem med. Eleverna dekonstruerar helt enkelt de färdiga lektionsplaneringarna och bygger därefter upp egna individuella scheman, utifrån livssituation och behov. De ursprungliga lektionsplaneringar som vi lärare gör anger hur många timmar som ett visst ämne förväntas studeras per dag. Vissa elever följer planeringarna som de är medan andra väljer att baka ihop de olika ämnenas studietimmar över veckan. Vi har elever som exempelvis elitsatsar på en idrott, för dem handlar det om att matcha skolarbetet med träningen.  

”Lektionsplaneringen, som vi lärare lägger ganska mycket tid på, är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– För min egen del har arbetet inte förändrats så mycket mer än att jag fått bekräftat att den lektionsplanering som vi lärare lägger ganska mycket tid på, faktiskt fyller sin funktion. Den här planeringen är ett viktigt stöd för att eleverna ska hålla sina deadlines och hitta en struktur i sin skolvardag.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag vill med min artikel belysa den oerhört viktiga roll som heltidsmentorerna har för att stötta våra elever. Min förhoppning är att skolledning och förstelärare i högre grad lyfter fram deras arbete.

Tommy Palmér är lärare på Korrespondensgymnasiet i Torsås kommun.

Leda & lära nr 8/2022

Susanne Sawander

Inlägget Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium dök först upp på Skolporten.

Inlägget Fjärr- och distansundervisning för en mer likvärdig skola dök först upp på Skolporten.