Digitalisering-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanFri, 25 Aug 2023 10:58:43 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Så kan rektorer leda det komplexa arbetet med skolans digitaliseringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/sa-kan-rektorer-leda-det-komplexa-arbetet-med-skolans-digitalisering/ Fri, 25 Aug 2023 10:58:43 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=355238Ledarskapet spelar en viktig roll i arbetet med skolans digitalisering. En gemensam vision och ett systematiskt och aktivt stöd på olika nivåer som främjar forum för erfarenhetsbyte är några viktiga faktorer i arbetet. I aktuell forskning framhålls även värdet av...

Inlägget Så kan rektorer leda det komplexa arbetet med skolans digitalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Så kan rektorer leda det komplexa arbetet med skolans digitalisering dök först upp på Skolporten.

]]>Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/tal-till-textredskap-kan-hjalpa-elever-med-las-och-skrivsvarigheter/ Thu, 24 Aug 2023 14:10:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=355178Mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av att skriva med ett tal-till-textredskap, där de talar in text på en dator. Det visar Sanna Krafts forskning.

Inlägget Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter  dök först upp på Skolporten.

]]>Att skriva med ett tal-till-textredskap kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter. En av anledningarna kan vara att verktyget inte gör stavfel, konstaterar Sanna Kraft i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är logoped i grunden och har jobbat inom skolan och på ett centralt resurscenter som heter Kärnhuset, i Halmstads kommun. Där har jag arbetat med utredning av läs- och skrivsvårigheter och med handledning och konsultation till pedagoger och personal. Jag blev intresserad av läs- och skrivutveckling när jag skrev min magisteruppsats på logopedutbildningen om stavningssvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den studerar om det kan underlätta för mellanstadieelever med läs- och skrivsvårigheter att skriva med tal-till-text, där de talar in text på en dator. Elever med och utan läs- och skrivsvårigheter har fått testa att skriva både med tal-till-text och med tangentbord. Jag har sedan undersökt hur de färdiga texterna blir, och hur elevernas skrivprocess påverkas.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att skrivande är väldigt komplext oavsett vilket skrivredskap man använder. Trots att det var första gången som eleverna fick prova att använda tal-till-text för att skriva, så blev texten ganska lik den text de skrev med tangentbord. Det fungerade lika bra för alla elever, men för eleverna med läs- och skrivsvårigheter så verkar det underlätta mer än för de utan svårigheter. Det blev ingen signifikant skillnad i textkvalitet med de olika skrivredskapen. Men om man bara tittar på vilket redskap eleverna får den högsta kvaliteten med kan jag se att de som har svårigheter skriver sin bästa text med tal-till-text, och att eleverna utan svårigheter skriver bättre med tangentbord. − Eleverna arbetade lika mycket med innehållet i texten när de skrev med tangentbord som när de skrev med tal-till-text. Men det blir väldigt många fel när de skriver med tal-till-textredskapet, eftersom taligenkänningen kan missuppfatta dem. Redskapet kan inte skriva stavfel men det kan skriva fel ord som eleverna måste rätta. När de skriver med tangentbord måste de istället rätta sina egna stavfel. Det blir olika hinder under skrivandet med redskapet och med tangentbord, men hindren med tal-till-textredskapet kan vara enklare att hantera för eleverna med läs- och skrivsvårigheter.

Vad överraskade dig?

− Det som överraskade mig mest var att eleverna inte blev mer irriterade på redskapet när det skrev fel. När jag frågade en elev om det inte var jobbigt att rätta när det blir fel så svarade hen att det var verktyget som hade gjort fel och inte hen själv. Så det verkar som om eleverna kan förflytta felet till ett externt redskap istället för att rätta stavfel som de själva har gjort. Jag skulle vilja titta vidare på det och undersöka hur det påverkar motivation och ork att skriva längre texter.

Vem har nytta av dina resultat?

− Jag hoppas att lärare och specialpedagoger som redan nu använder redskapet och som upplever att deras elever är hjälpta av det, kan ha nytta av dem. Det kanske kan styrka lärarna, om de ser att praktiken också överensstämmer med resultaten i min avhandling. Åsa Lasson

Inlägget Tal-till-textredskap kan hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter  dök först upp på Skolporten.

]]>Många olika sätt att undervisa om programmeringhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/manga-olika-satt-att-undervisa-om-programmering/ Thu, 24 Aug 2023 12:35:22 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=355171Andreas Larsson har forskat om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Resultaten visar bland annat att lärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter.

Inlägget Många olika sätt att undervisa om programmering dök först upp på Skolporten.

]]>Programmeringslärares fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter. Det påverkar vilken bild de ger av ämnet och deras sätt att undervisa, konstaterar Andreas Larsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag arbetade som pedagog på ett science center där jag fick prata mycket om naturvetenskap och teknik med både elever, lärare och allmänhet. Jag blev intresserad av hur man kommunicerar kring utbildning, bland annat med hjälp av bilder, metaforer och synonymer. När jag senare började arbeta som koordinator på ett nationellt resurscentrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik på universitetet, där jag nu är föreståndare, bestämde jag mig för att fortsätta på samma bana som forskare.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Jag har studerat konceptuella metaforer och lärares gester och på hur lärarna tänker kring sin undervisning och hur de kopplar det till tidigare kroppsliga erfarenheter. På det stora hela så handlar avhandlingen om hur man förstår sin egen verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Det stora som jag tycker mig ha kommit fram till är hur man kan använda vetenskapliga modeller för att diskutera sin undervisning och utveckla den i relation till det. När det gäller hur man kommunicerar programmeringsämnet så har jag sett att lärare gör det på två olika sätt parallellt. De talar om syftet med ämnet å ena sidan, och å andra sidan mer konkret hur elektronerna i datorn fungerar. De här begreppsvärldarna krockar med varandra ibland och då kan det bli problem att kommunicera programmering. − Mina resultat visar också att programmeringslärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter. Någon är programmerare i grunden, en annan har kanske utvecklat en mjukvara och en tredje har en bakgrund som civilingenjör, vilket påverkar deras sätt att undervisa. Så det finns många olika sätt att undervisa om programmering. Det är ett ämne som det finns väldigt många olika bilder av och därmed väldigt många olika sätt för eleverna att bli. Många gånger lutar sig programmeringslärare också mot etablerade termer som de på något sätt nästan förväntar sig att eleverna ska förstå från början. Jag vill påpeka att ingen lärare som jag har studerat gör något fel i relation till vad det finns utrymme för i läroplanen. Men det blir ändå väldigt olika fokus. − När jag tittade på hur lärarna pratar och beter sig, bland annat med metaforer och gester, kunde jag se att det också finns saker som lärarna är väldigt överens om. Som att de jämför programmeringsdata med fysiska objekt när de pratar och att de tänker på programmering i form av fysiska objekt som rör sig.

Vad överraskade dig?

− Jag blev överraskad av att ett så abstrakt ämne som programmering blir så pass konkret i lärarnas gester. När de talar om data som fysiska objekt så är det som att de håller i fysiska objekt, och när de talar om att de tar emot data så lyfter de upp handen och ‘tar emot data’, precis som de säger.

Vem har nytta av dina resultat?

− En del av avhandlingen är till nytta för forskarkollegor. Men den är även till nytta för programmeringslärare som kan fundera över hur de själva använder sitt språk. Om de själva talar om funktion, eller om de talar om intention, och om det här krockar med varandra. De kan också fundera över hur mycket tekniskt språk de använder mest av slentrian. Avhandlingen kan också användas för att fundera över hur man kan utveckla sin undervisningspraktik baserad på forskningsresultat eller forskningmodeller. Åsa Lasson

Inlägget Många olika sätt att undervisa om programmering dök först upp på Skolporten.

]]>How does the internet affect memory?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/how-does-the-internet-affect-memory/ Fri, 11 Aug 2023 08:52:28 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354461The ”Google effect,” first introduced in a 2011 paper that suggested that ready internet access weakened memory, is now refined through studies showing the importance of prior knowledge and thoughtful engagement before resorting to online searches.

Inlägget How does the internet affect memory? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget How does the internet affect memory? dök först upp på Skolporten.

]]>Kan roboten Pepper få igång mattesamtalen?https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/kan-roboten-pepper-fa-igang-mattesamtalen/ Fri, 11 Aug 2023 07:47:27 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=353804Kan sociala robotar få igång matematiska samtal i klassrummet? Det ville Sara Ekström ta reda på och skrev en doktorsavhandling utifrån ett framtidsexperiment.

Inlägget Kan roboten Pepper få igång mattesamtalen? dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Kan roboten Pepper få igång mattesamtalen? dök först upp på Skolporten.

]]>Metaphor in Mind: Programming Teachers’ Knowledge and Beliefs in Actionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/metaphor-in-mind-programming-teachers-knowledge-and-beliefs-in-action/ Tue, 13 Jun 2023 06:39:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=353081Andreas Larsson har i sin avhandling undersökt programmeringslärares kunskap och självupplevda förståelse för sin undervisning och hur den tar sig i uttryck i klassrummet.

Inlägget Metaphor in Mind: Programming Teachers’ Knowledge and Beliefs in Action dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Metaphor in Mind: Programming Teachers’ Knowledge and Beliefs in Action dök först upp på Skolporten.

]]>Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärarehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/visuellt-lasande-och-skrivande-skapar-utmaningar-for-elever-och-larare/ Thu, 08 Jun 2023 15:42:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=352909Såväl elever som lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet. Det visar Ulrika Bodéns forskning om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar.

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>Det blir allt vanligare med digitala visualiseringar i skolans värld. Ulrika Bodéns forskning visar att både elever och lärare behöver stöd att utveckla strategier för visuell litteracitet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i SO-ämnen i över 20 år, och har alltid varit intresserad av digitala medier och verktyg. När jag fick erbjudandet att delta i projektet Visual Storytelling in Education, Vise, och låta eleverna testa interaktiva visualiseringar i klassrummet blev jag nyfiken. Jag och mina elever fick använda ett visualiseringsverktyg baserat på officiell statistik från exempelvis Världsdatabanken och Statistiska centralbyrån som heter Statistics Explorer, liknande Gapminder. En tid senare öppnades möjligheten att söka som doktorand i Vise-projektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har forskat om vad som händer när elever läser på en skärm bestående av interaktiva visualiseringar i form av kartor, tidslinjer, textrutor, bubbel- och stapeldiagram, där de också kan förändra läsytan genom att ändra vilken statistik som ska visas. Jag har också undersökt hur eleverna, utifrån vad de har förstått i en visualisering, kan producera en egen visualisering och visa vad de har lärt sig. Tidigare forskning har visat att det är problematiskt att redogöra för insikter från en informationsrik visualisering genom skriven text. Därför har jag också tittat på hur eleverna kan visualisera sin kunskap med kunskapsvisualiseringar, där fokus inte är att skriva mycket text utan att visualisera det man har lärt sig i form av främst visuella presentationer. Avhandlingen handlar om vilka förmågor eleverna behöver för att lyckas läsa och skriva visuellt, och hur lärare kan stötta eleverna i att utveckla visuella litteracitetförmågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att det blir ett dynamiskt läsande med visualiseringar och att läsningen är väldigt performativ, det vill säga styrs i hög grad av färg, form och rörelse. Ögat fastnar ofta på färgade bubblor i ett diagram eller länder i en världskarta, rörelser i en tidslinje och så vidare, och det blir svårt för eleverna att zooma ut och förstå att det finns skriven text som de ska läsa också. Så eleverna missar till en början att både läsa visualiseringar och skriven text och lärare behöver guida dem. Vi möts i allt högre utsträckning av visualiseringar i vår vardag, även i skolan, så det är viktigt att elever och lärare inte lämnas ensamma i det här. De behöver få insikt i vilka strategier som behövs för att tillgodogöra sig visualiseringar på bästa sätt. – Det blev också tydligt att det är väldigt svårt för både elever och lärare att släppa det traditionella skrivandet när eleverna ska visa vad de har lärt sig. Resultaten visar att lärarna behöver utveckla sina kunskaper i visuell litteracitet för att kunna guida eleverna i att visualisera sin kunskap i presentationer där budskap kan förstärkas med hjälp av exempelvis skärmdumpar, pilar, understrykningar och så vidare. Det blev till slut väldigt fina kunskapsvisualiseringar i elevernas presentationer.

Vad överraskade dig?

– Hur oerhört stark den här performativiteten är – att ögat fångas av färg, form och rörelse i så hög grad att den skrivna texten nästan blir osynlig. Det blev tydligt att läsningen inte enbart styrs utifrån vad eleverna själva väljer att titta på och interagera med, utan att visualiseringarna i sig styr vad ögat kopplas upp mot, vilket påverkar läsprocessen avsevärt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen genererar kunskap om visuell litteracitet, att läsa interaktiva och multimodala texter och att skriva kunskapsvisualiseringar, vilket forskningsvärlden har nytta av. Men resultaten är också relevanta för praktiken eftersom det blir allt vanligare med visualiseringar i skolans värld. Lärare lämnas ofta ensamma i hur man ska stötta eleverna i att utveckla sådana förmågor, eftersom de själva inte har lärt sig det. I min avhandling poängterar jag att både lärarstudenter och lärare ute i verksamheten behöver kompetensutveckling. Det behövs också ett nationellt tänk kring hur läsande och skrivande kan ske digitalt på ett utvecklande och medvetet sätt. I relation till dagens skoldebatt anser jag att elever behöver utveckla både traditionellt (analogt) och digitalt läsande och skrivande. Åsa Lasson

Inlägget Visuellt läsande och skrivande skapar utmaningar för elever och lärare dök först upp på Skolporten.

]]>74 interview: IES director Mark Schneider on education research and the future of schoolshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/74-interview-ies-director-mark-schneider-on-education-research-and-the-future-of-schools/ Thu, 08 Jun 2023 10:39:38 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=352797After a half-decade leading federal education research, the IES head wants to spur breakthrough technologies.

Inlägget 74 interview: IES director Mark Schneider on education research and the future of schools dök först upp på Skolporten.

]]>After a half-decade leading federal education research, the IES head wants to spur breakthrough technologies.

Inlägget 74 interview: IES director Mark Schneider on education research and the future of schools dök först upp på Skolporten.

]]>Datadriven skolförbättring – Att bygga agerbar kunskap om sin verksamhethttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/datadriven-skolforbattring-att-bygga-agerbar-kunskap-om-sin-verksamhet/ Thu, 01 Jun 2023 11:47:55 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=352004I denna rapport redogörs för resultat och erfarenheter från FoU-programmet Datadriven skolförbättring. (pdf)

Inlägget Datadriven skolförbättring – Att bygga agerbar kunskap om sin verksamhet dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Datadriven skolförbättring – Att bygga agerbar kunskap om sin verksamhet dök först upp på Skolporten.

]]>Mindre gissande med datadrivet arbetssätthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/mindre-gissande-med-datadrivet-arbetssatt/ Thu, 01 Jun 2023 11:45:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=352002Hur ska vi använda all data vi har? Vilken data behöver vi för att välja hur vi ska agera? I de frågorna tog drygt 100 lärare, rektorer och skolchefer avstamp när de inledde FoU-programmet Datadriven Skolförbättring. Efter tre år gissar...

Inlägget Mindre gissande med datadrivet arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Mindre gissande med datadrivet arbetssätt dök först upp på Skolporten.

]]>Lärarpanelens favorit: ”Mobilförbud är inte rätt väg att gå”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/lararpanelens-favorit-mobilforbud-ar-inte-ratt-vag-att-ga/ Tue, 04 Apr 2023 12:51:26 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=347734Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson, vars avhandling nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Inlägget Lärarpanelens favorit: ”Mobilförbud är inte rätt väg att gå” dök först upp på Skolporten.

]]>Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som forskat om högstadie- och gymnasieelevers användning av privata mobiltelefoner i klassrummet.
Anita Grigic Magnusson.
Anita Grigic Magnusson. Foto Fredrik Jalhed
Under Anita Grigic Magnussons första år som SO-lärare började elevernas mobiltelefoner ta allt större plats i klassrummet. Hennes uppfattning var att mobilerna inte fyllde någon funktion i skolan. Men så blev hon nyfiken på vad eleverna egentligen gör med dem. Därför blev fokus i hennes forskning elevernas egna resonemang om hur de använder mobiltelefoner i klassrummet. Det visade sig att eleverna är väldigt medvetna om svårigheterna att hantera mobilen och att de efterfrågar riktlinjer för hur de ska använda den. – I brist på stöd från lärare utvecklar eleverna egna regler kring när det är okej att använda mobilen och när det absolut inte är det. De väver också in sin privata användning av telefonerna i sitt lärande. Det tyckte jag var spännande. I avhandlingen undersöker hon även hur det gick när ett lärarlag på bygg- och konstruktionsprogrammet på gymnasiet införde ett mobilförbud. Resultaten visar att lärarna inte var riktigt medvetna om vilken roll elevernas mobiler har i klassrummet och hur integrerade de är i undervisningen. När telefonerna inte längre fanns tillgängliga så blev det helt enkelt ett problem. Eleverna behövde kunna ta före- och efterbilder i bygghallen, snabbt beräkna arean och skriva anteckningar. Det fungerade inte lika bra med en dator. – Vare sig vi har ett förbud eller inte mot mobiltelefonen så finns den redan i skolan – den har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande. När skolans datorer inte fungerar eller när eleverna har glömt datorn hemma så finns mobiltelefonen alltid tillgänglig. Tvärtemot det som brukar lyftas fram i den allmänna debatten visar Anita Grigic Magnussons forskning att mobiltelefonen till och med kan ha en lugnande effekt i klassrummet. Den används i undervisningens ”mellanrum”, när elever väntar på hjälp eller på nästa uppgift. Ett mobilförbud däremot skapar konflikter och är svårt att hantera. Men, konstaterar hon, det ger både lärare och rektorer större mandat. Både att ha mobilfritt och att faktiskt använda telefonen för undervisningsrelaterade syften. Anita Grigic Magnusson har beskyllts för att vara positiv till mobilanvändning i skolan. Det är hon inte, men hon tycker det är viktigt att lyfta fram att det inte handlar om telefonen i sig. – Det stora problemet, om man ser det som ett problem, är att vi har uppkopplade klassrum – det är det vi behöver förhålla oss till. Mobilerna är redan på plats i skolan, och vi måste lära oss att hantera det. Vad min och tidigare forskning visar är att ett förbud inte verkar vara rätt väg att gå. Det får inte den effekt vi vill ha. Med sin forskning hoppas hon kunna bidra med lite mer nyanserad kunskap till lärare, elever och föräldrar. Av Åsa LassonFoto Fredrik Jalhed
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Anita Grigic Magnussons avhandling diskuterar olika perspektiv på mobiltelefoner i klassrummet – en komplex fråga som lärare möter dagligen i sin vardag. Avhandlingen belyser hur förbud helt enkelt inte fungerar eftersom mobiltelefonen redan utgör en del av skolans infrastruktur för lärande.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Anita Grigic Magnusson Bakgrund: Lärarexamen mot grundskolans senare år i samhällskunskap, historia och religion. Arbetat som både mellanstadie- och högstadielärare. Arbetar just nu som utvecklingsledare och systemförvaltare i grundskoleförvaltningen Göteborgs stad, och är adjungerad lektor och forskare vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet Avhandling:Användning av mobiltelefoner i den digitaliserade skolan. Elevers och lärares perspektivDisputerade: 2 december 2022 vid Göteborgs universitet
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 2/2023. 
Skolporten nr 2 2023
Skolporten nr 2/2023.
Skolportens magasin nr 2/2023 – ute 31 mars 2023 TEMA: Ämnesövergripande undervisning. Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset: 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr! PrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!

Inlägget Lärarpanelens favorit: ”Mobilförbud är inte rätt väg att gå” dök först upp på Skolporten.

]]>Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classroomshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/towards-visual-literacy-in-school-interactions-between-students-and-interactive-visualizations-in-social-science-classrooms/ Tue, 21 Mar 2023 08:31:05 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=346431Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.

Inlägget Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Towards Visual Literacy in School. Interactions between Students and Interactive Visualizations in Social Science Classrooms dök först upp på Skolporten.

]]>