Barn med ADHD har både större risk för att utveckla psykosomatiska besvär och involveras i mobbning, än barn utan ADHD. Skolan behöver ha tillgång till såväl psykosocial, medicinsk och specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd till både elever med problem och deras lärare, menar Kirsten Holmberg.

Specialpedagoger måste ges möjlighet att arbeta med kunskapande samtal där kompetensen hos samtalspartnern kan lyftas fram. Désirée von Ahlefeldt Nisser har undersökt specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola och hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas.

Lärandeprocessen är djupt förankrad i samspelet och kroppsspråket mellan lärare och elever. Det visar Helen Melanders avhandling som också pekar på att det inte finns något före och efter i lärande, utan att kunskap byggs upp av små steg och inte alltid i samma riktning.

Hur upplevs virtuella pedagoger i form av figurer som vi möter i olika dataprogram och spelar det någon roll för lärandet hur figurerna ser ut? Ja, utan tvekan, säger Magnus Haake som också varnar för virtuella stereotyper. Samtidigt har virtuella lärare en förmåga att utmana just stereotyper.

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Det finns en felaktig syn på muslimskt profilerade skolor som isolerande och indoktrinerande, menar Åsa Brattlund. Hon har studerat hur några muslimskt profilerade grundskolor i Sverige och England hanterar mötet mellan muslimska värderingar och den nationella läroplanens värderingar.

Lärares avsikter med laborationer är inte alltid tydliga för eleverna. Men genom ett samspel mellan lärare och elever, där det som anses viktigt i laborationen lyfts fram, kan målen bli tydliga, visar Per Högströms avhandling.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

Barns tidsuppfattning utvecklas redan i förskoleåldern, innan de lär sig klockan. Det är därför viktigt att vi tar fram metoder för att stödja barnens uppfattning och hantering av tid, menar Gunnel Janeslätt, så att de redan i förskolan får möjlighet att utveckla sin tidsupplevelse.