Anneli Schwartz har studerat en förortsskola som valt att arbeta med Monroe-pedagogiken för att lyckas med sitt uppdrag. ”Jag har tittat på hur eleverna i två klasser på högstadiet reagerar på den här pedagogiken, vars tydligaste beståndsdelar är; höga förväntningar, tydligt ledarskap och ordning och reda”, säger hon.

Forskaren Lena Tyrén har undersökt ett skolutvecklingsprojekt och vad som händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet. ”Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen”, säger hon.

Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.

Vilka spänningar och konflikter uppstår mellan förskolebarn och personal i samband med arbetet med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter? Och vilka möjligheter har barnen till delaktighet, motstånd och nyskapande? Det har Klara Dolk undersökt.

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik, i stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga, säger Rickard Östergren vars studie kastar nytt ljus över fenomenet dyskalkyli.

Unga personer med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning, visar en ny studie. Det är viktigt att denna grupp får anpassat stöd från personal i skolan, menar Sven Blomqvist, forskare vid Umeå universitet.