Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.

Petra Hansson har undersökt vilka metoder som använts för miljö-och hållbarhetsutbildning i utomhuspedagogik i ett svenskt och i ett internationellt sammanhang.

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.

Marie Nordmark har forskat om digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning och hur eleverna lär sig svenska genom interaktion.

Ett huvudargument för att lära sig matematik är att kunskaper i matematik är användbara utanför skolan. Ett område inom skolmatematiken som tydligt kopplar samman matematik i och utanför skolan är matematisk modellering. Peter Frejd har forskat om elevers, lärares och experters erfarenheter av att arbeta med matematisk modellering i och utanför skolan.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Hur uppfattar elever den digitala teknikens nya uttryckssätt – och hur ser förutsättningarna för lärande ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt? Det har Dan Åkerlund forskat om.