Motivet är mer avgörande än speltiden vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, visar Charlotta Hellströms avhandling om ungdomars vanor av online-spel. Hennes resultat visar också att individer med adhd-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

I fem fallstudier tittar Marcia Håkansson Lindqvist närmare på hur datorerna och nätet används i undervisning och vardag.

Kollegial granskning är ett angeläget komplement till befintliga kvalitetsutvecklingssystem. Lärande besök utgör också en viktig förändringsfaktor för pedagogisk utveckling, konstaterar Monica Nyvaller i sin avhandling

Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Både vuxna och barn har stora problem att korrekt ange var ett flygplan som passerar världskartans kant kommer tillbaka till kartan, visar Pontus Hennerdal i sin studie.

Vad innebär det att kunna biologi? Vad är det därför viktigt att undervisa om? Veronica Flodin riktar i sin avhandling fokus mot innehållet i undervisningen.

Gunnlaugur Magnússon har i sin avhandling samlat kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, särskilt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd och hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering.

Studieframgångar kan modelleras som ett komplext system. Preliminära resultat visar att effekter på studenternas poängskörd kan påverkas indirekt genom att studenternas studieerfarenheter förändras, visar Jonas Forsman i sin avhandling.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Hur kan ämnet idrott utvecklas mot en mer teoribaserad undervisning med utrymme för reflektion? Det utforskar Glenn Øvrevik Kjerland i sin avhandling.

När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.