Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Unga kompositörer överskrider gärna begränsningar i verktyg och representationssystem för att uttrycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommunicera en föreställning skapas nya tecken, visar Frans Hagerman i sin avhandling.

Viktor Gradelli har i sin avhandling undersökt etikundervisningen i grundskolan.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Med utgångspunkt i att fysik och fysikaliska fenomen är närvarande i alla upptänkliga situationer, har Jonna Larsson i sin avhandling följt ett antal aktiviteter i fyra olika förskolor. Intresset riktas mot barn och förskollärare som utforskar och arbetar med olika fysiska fenomen.

Anna Teledahls avhandling baseras på tanken att kommunikation och språk är centrala för bedömning i matematik samt att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.

Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.

Virtuellt lärande förutsätter att studenten är aktiv och själv kontrollerar lärprocessen i en föränderlig lärmiljö. Charlotta Hilli har forskat kring gymnasieelevers erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Mitsuyo Kuwano Lidén har i sin avhandling bland annat undersökt hur finsktalande och svensktalande inlärare av japanska använder japanska demonstrativer.

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.