Demokrati-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 29 Aug 2023 09:47:06 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=6.8.3Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processerhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/poddagogen-17-simon-magnusson-om-ungas-delaktighet-i-demokratiska-processer/ Tue, 15 Aug 2023 09:33:23 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354661Poddagogen träffar forskaren Simon Magnusson som berättar om sin avhandling om ungas delaktighet i demokratiska processer.

Inlägget Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>Läs en intervju från Skolportens magasin med honom här! Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark. Läs mer om podden här!Lyssna direkt på avsnitt #17 här!

Inlägget Poddagogen #17: Simon Magnusson om ungas delaktighet i demokratiska processer dök först upp på Skolporten.

]]>”Lærerne må trene elevene på å stå i uenigheter”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/laererne-ma-trene-elevene-pa-a-sta-i-uenigheter/ Thu, 10 Aug 2023 11:29:47 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=354415Forsker Kjersti E. Dahl ber lærere oppfordre til mer debatt i klasserommet.

Inlägget ”Lærerne må trene elevene på å stå i uenigheter” dök först upp på Skolporten.

]]>Forsker Kjersti E. Dahl ber lærere oppfordre til mer debatt i klasserommet.

Inlägget ”Lærerne må trene elevene på å stå i uenigheter” dök först upp på Skolporten.

]]>Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullthttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/juridiken-och-skolan-komplext-och-motsagelsefullt/ Wed, 05 Jul 2023 09:02:00 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=354061Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Riskerar lagen som ska skydda elever från kränkningar att svåra diskussioner undviks i klassrummet? Maria Rosén belyser i sin avhandling juridikens allt större plats i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är magister i pedagogik och har tidigare arbetat med barn- och elevskyddslagen, både inom akademin, vid Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen och som läromedelsförfattare. Lagen som infördes 2006, innebär förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. I mitt arbete såg jag även att lagen medförde en enorm byråkrati i skolans vardag, vilket tycktes skymma sikten för frågor om demokrati och barns och elevers tillvaro i förskolan och skolan. Det väckte mitt intresse kring juridikens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling där jag utifrån olika perspektiv undersöker och problematiserar juridifieringen, här i form av lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling, i skolan och samhället i stort. Det jag riktat riktat intresset mot är skolan som en plats för demokrati och den inneboende ambivalens som en demokratisering av skolan genom juridifiering rymmer. Å ena sidan är det självklart att ingen ska diskrimineras eller kränkas. Å andra sidan, vilka konsekvenser får det när juridiken blir alltmer styrande? I avhandlingen undersöker jag den här dubbelheten, men också bakgrunden till att lagen infördes, vilka problem den förväntades lösa och förhoppningarna om vad den skulle bidra med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De brännande frågorna som avhandlingen kretsar kring är vilka problem som juridiken är tänkt att lösa i skolan. Finns det tillfällen där lagen motverkar sitt syfte? Vad händer i ett klassrum där fokus ligger på att ingen får kränka? Finns det risk att lärare undviker värdefulla – och svåra – diskussioner och samtal? I avhandlingen växlar jag perspektiv, vrider och vänder på när juridiken kan fungera möjliggörande och demokratiserande och hur den på motsvarande sätt kan bli omöjliggörande och utmanande för demokratiserande processer skolan. – Resultaten belyser en individualiseringsprocess som sker såväl i skolan som i övriga samhället. Skolans tidigare starka värdegrund kring kollektivet, möten och samtal förskjuts över tid mot liberala idéer där rättssäkerhet och individens rätt blir alltmer framträdande. Fram växer en rättspositivism, det vill säga en idé om att lagar kan lösa det mesta, inte bara i skolan utan i hela samhället. Intressant är att det här synsättet ifrågasätts av liberalerna själva som bara för några år sedan ville skrota Barn- och elevombudet (BEO), då partiet menade att de hade fått ett negativt inflytande i skolan. – Detta kan vara ett tecken på att vi idag börjar förstå vad juridifieringen kan få för konsekvenser både i skola och samhälle. Mer juridik och individfokus förändrar vår syn på oss själva och andra och hur vi ser på relationer. Allt hänger ihop. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en mer kvalificerad förståelse för de här processerna och till en nyansering av diskussionen om juridifiering. – I de politiska argument som ligger till grund för lagstiftningen hänvisar svenska politiker till ett EU-direktiv om diskriminering men också till uppfattningen om att den svenska skolan har problem med just diskriminering och kränkningar. Med barn- och elevskyddslagen erbjöds en lösning som innebar ett nytt sätt att förstå och förhålla sig till kränkningar och elevers tillvaro i skolan. Detta innebar samtidigt en förskjutning av skolans demokratiuppdrag, utifrån ett antagande om att skolan inte mäktade med uppdraget.

Vad överraskade dig?

– I den empiriska studien där jag analyserat politiska dokument som ligger till grund för att barn- och elevskyddslagen infördes i skolan, framförs EU:s direktiv som det främsta skälet. Men faktum är att Sverige valde att gå långt mycket längre än vad EU krävde. Direktivens huvudsakliga tillämpningsområde var framför allt arbetslivet. Exempelvis omfattades förskolan av barn- och elevskyddslagen utan någon utredning över huvud taget.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver andra forskare hoppas jag att såväl lärare som skolledare och så kallade ”policymakers”, det vill säga tjänstemän och politiker inom skolan kan ha det. Min intention är att resultaten kan bidra till reflektion och diskussioner kring hur, när och varför, och med vilka konsekvenser juridiken används. Susanne Sawander

Inlägget Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt dök först upp på Skolporten.

]]>Juridifiering som demokratiseringsprocess?: Fallet likabehandling i svensk skolahttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/juridifiering-som-demokratiseringsprocess-fallet-likabehandling-i-svensk-skola/ Tue, 23 May 2023 14:04:31 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=351173Hur har likabehandlingslagstiftningen växt fram och vilka förutsättningar skapar utformningen av lagen för demokratisering? Det är en av frågorna som Maria Rosén undersöker i sin avhandling.

Inlägget Juridifiering som demokratiseringsprocess?: Fallet likabehandling i svensk skola dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Juridifiering som demokratiseringsprocess?: Fallet likabehandling i svensk skola dök först upp på Skolporten.

]]>Svårt för unga att påverka politikenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/svart-for-unga-att-paverka-politiken/ Mon, 13 Feb 2023 11:17:30 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=343171Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Inlägget Svårt för unga att påverka politiken dök först upp på Skolporten.

]]>Simon Magnusson. Foto: Evelina Carborn
Simon Magnusson. Foto: Evelina Carborn
Även om ungdomar bjuds in att delta i kommunala beslut blir deras deltagande begränsat. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling. Ungdomarna får en roll där de beskrivs som väldigt viktiga, men när det kommer till kritan så blir deras inflytande väldigt begränsat och styrt. Den slutsatsen drar Simon Magnusson i sin forskning om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden. I avhandlingen Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings har han följt olika kommuner där ungdomar på högstadiet och gymnasiet fick vara med och formulera hur framtiden ska vara i deras kommun. Själv har han alltid varit intresserad av politik och villkor för inkludering, och att studera inkludering i politiskt beslutsfattande passade därför bra. I det här fallet handlar det om ungdomar, vilket gör det ännu mer intressant när det gäller inkludering, menar Simon Magnusson. Han hoppas att avhandlingen kan vara till nytta för lärare eftersom resultaten sätter ljus på frågor om fostran av morgondagens medborgare. – Skolan har en viktig del i samhällets medborgarfostran, men initiativen från andra aktörer som deltar i denna fostran ökar. Det är viktigt för lärare att ha god insyn i de här initiativen. Processer som syftar till att forma medborgare som tror på, och kan åstadkomma, förändring är centrala frågor i all utbildning. Avhandlingens huvudresultat visar att politikernas goda intentioner inte leder till den inkludering som utlovas. Genom analyser visar Simon Magnusson att makten stannar hos politikerna. – Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är beslutsfattarna som har makten. Även om man hävdar att ungdomarna får vara med och besluta så har de egentligen inte den makten. Det går säkert att arrangera det här på andra sätt. En av mina delstudier handlar om en workshop där ungdomar jobbar tillsammans utan vuxna. Då uppstår ett slags gemensamt beslutsfattande. Rent interaktionellt kan gemensamt beslutsfattande åstadkommas i kamratinteraktionen men jag kan inte uttala mig om det är en bättre form för inkludering rent generellt, det får andra avgöra. Simon Magnusson belyser också hur ungdomarnas närvaro gav politikerna tillgång till dagens ungdomsvärld. Men ungdomarna sågs också som framtidens beslutsfattare. – Så deras identiteter var både i nuet och i framtiden, det tyckte jag var intressant. Men detta gjorde det samtidigt svårt för ungdomarna att anpassa sina diskussionsbidrag och förslag om framtiden, eftersom deras deltagarroll var både reell och hypotetisk. Resultaten visar också att de vuxna förväntade sig att de unga skulle lida brist på framtidstro och må dåligt överlag. – På så vis handlade ungdomarnas deltagande snarare om att bekräfta de vuxnas uppfattningar om ungas erfarenhet av oro och ångest. Framtiden blev inte en arena för drömmar och förhoppningar utan en projektionsyta för existentiell ångest. Det hade jag inte förväntat mig, säger Simon Magnusson. Av Åsa Lasson & Susanne Sawander Foto Evelina Carborn
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Simon Magnussons avhandling är en ögonöppnare för lärare som vill ge ungdomar möjligheter till eget och långsiktigt agerande utanför skolvärlden. Han har undersökt vad som sker på spelplanen som skapas när unga bjuds in till medborgardialoger. Resultaten öppnar även för etiska diskussioner om maktrelationer mellan generationer.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Simon Magnusson Bakgrund: Språkvetare, har studerat nordiska språk och lingvistik före forskarutbildningen Avhandling: Boosting young citizens’ deontic status. Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetingsDisputerade: 7 oktober 2022 vid Södertörns högskola
Artikeln är publicerad i Skolportens magasin nr 1/2023, ute 10 februari!Prenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Inlägget Svårt för unga att påverka politiken dök först upp på Skolporten.

]]>Så undervisar du om mänskliga rättigheterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/sa-undervisar-du-om-manskliga-rattigheter/ Tue, 07 Feb 2023 13:42:07 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=342911Mänskliga rättigheter är mer än allas lika värde. ”Undervisningen behöver också innehålla vilka skyldigheter samhället har gentemot oss”, säger Frida L Nilsson, som skrivit en avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i skolan.

Inlägget Så undervisar du om mänskliga rättigheter dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Så undervisar du om mänskliga rättigheter dök först upp på Skolporten.

]]>”Demokratilärande på vetenskaplig grund”https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/demokratilarande-pa-vetenskaplig-grund/ Fri, 09 Dec 2022 11:49:42 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=338830Skolan har ett viktigt uppdrag som syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper och värden som gör dem till unga demokrater. Men hur lyckas skolan med detta och hur kan skolans demokratifrämjande arbete stärkas och utvecklas? skriver Pontus Wallin,...

Inlägget ”Demokratilärande på vetenskaplig grund” dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget ”Demokratilärande på vetenskaplig grund” dök först upp på Skolporten.

]]>Att lära demokratihttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/att-lara-demokrati/ Fri, 09 Dec 2022 11:45:21 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=338827Nu lanserar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning om skolans demokratiuppdrag. Forskningssammanställningen ger lärare goda möjligheter att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund.

Inlägget Att lära demokrati dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Att lära demokrati dök först upp på Skolporten.

]]>Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/svart-att-inkludera-ungdomar-i-beslutsfattande/ Thu, 08 Dec 2022 16:22:15 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=338763När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Inlägget Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande  dök först upp på Skolporten.

]]>Även om ungdomar bjuds in att delta i beslutsfattandeprocesser i kommunala medborgardialoger, så blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd. Makten ligger kvar hos beslutsfattarna, konstaterar Simon Magnusson i sin avhandling. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av politik och av generella interaktionella villkor för inkludering. Att studera inkludering i politiskt beslutsfattande passade därför bra. I det här fallet handlar det om ungdomar, vilket gör det ännu mer intressant när det gäller inkludering.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om medborgardialoger där unga blir inbjudna att vara med och forma framtiden. Jag har undersökt den sociala inkluderingen i beslutsfattandeprocesser i olika initiativ där kommuner bjuder in ungdomar, där de hävdar att ungdomarna har makt att påverka. Jag har följt olika kommuner i ett längre projekt, i några korta workshops, samt i ett ettårigt projekt där ungdomarna fick vara med och formulera hur framtiden ska vara i deras kommun. I det längre projektet var ungdomarna 14–15 år och gick på högstadiet, och i det kortare projektet var de 18 år och gick på gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är svårt att få till en inkludering i de här sammanhangen, där känslan av makt inte förtas. Man ger ungdomarna en roll där de beskrivs som väldigt viktiga, men när det kommer till kritan så blir deras deltagarroll väldigt begränsad och styrd genom politikernas inkluderande handlingar. Det är kanske ofrånkomligt eftersom det är beslutsfattarna som har makten, och även om man hävdar att ungdomarna får vara med och besluta så har de egentligen inte den makten. Man inkluderar ungdomarna genom att hävda motsatsen, men det förändrar inte spelplanen. – Det går säkert att arrangera det här på andra sätt. En av mina delstudier handlar om en workshop där ungdomar jobbar tillsammans utan vuxna. Då uppstår ett slags gemensamt beslutsfattande, där allas status som jämlikar tas i beaktan. Rent interaktionellt kan gemensamt beslutsfattande åstadkommas i kamratinteraktionen men jag kan inte uttala mig om det är en bättre form för inkludering rent generellt, det får andra avgöra.

Vad överraskade dig?

– Att ungdomarna, i de vuxnas instruktioner för hur de skulle delta, sågs dels som ungdomar med tillgång till en ungdomsvärld som de delade med sig av till politikerna, dels som framtidens beslutsfattare. Så deras identiteter var både i nuet och i framtiden, det tyckte jag var intressant. Detta gjorde det dock svårt för ungdomarna att anpassa sina diskussionsbidrag, då deras identitet och deltagarroll var både reell och hypotetisk. Det handlade också mycket om ångest och framtidsoro, och att ungdomarna förväntades må dåligt. Så framtiden blev inte en projektionsyta för drömmar och förhoppningar, ungdomarnas deltagande handlade snarare om att dela med sig av erfarenhet av oro och ångest. Det hade jag inte förväntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att avhandlingen kan vara till nytta för lärare. Frågor om hur man fostrar morgondagens medborgare och vilka processer som inbegrips i att bli en medborgare som tror på, och kan åstadkomma förändring, är väldigt centrala frågor i all utbildning. Resultaten är också intressanta för praktiker som jobbar med ungdomsinflytande i kommuner. Det finns också ett analytiskt och teoretiskt bidrag till interaktionsforskningen. Åsa Lasson

Inlägget Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande  dök först upp på Skolporten.

]]>Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättninghttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kansla-av-utanforskap-hos-unga-som-har-intellektuell-funktionsnedsattning/ Thu, 01 Dec 2022 18:44:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=338206Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Inlägget Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap inom kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter och demokratiska processer, visar Jenny Rosendals avhandling. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fritidsledare i botten och har jobbat hela mitt liv med barn, ungdomar och vuxna som har olika behov av stöd. När jag påbörjade mitt forskningsprojekt var jag anställd som kommundoktorand, och i den kommunen fanns det ett behov av att titta på vilka aktiviteter ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning önskade delta i, och hur de aktiviteterna skulle kunna utformas i en kommun. Jag ville ta reda på vad unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning själva säger om inflytande och delaktighet. Så att deras egna röster blir hörda i forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning kan ta plats i samhället som medborgare, och hur de upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer. – Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med sju medforskare, i åldrarna 16 till 30 år, som alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat dem enskilt, sedan har jag, tillsammans med en projektgrupp i kommunen, skapat så kallade inflytandecaféer med olika workshops-stationer där ungdomar och unga vuxna, från kommunens grundsärskolor, gymnasiesärskolor och daglig verksamhet bjöds in för att tycka till om sin fritid och om demokrati. Mina medforskare fick tycka till om metoden och de olika aktiviteterna, och vi upprepade aktionen tre gånger. Jag tog med mig medforskarnas synpunkter till projektgruppen och så försökte vi förändra enligt medforskarnas önskemål till nästa tillfälle. Metoden inflytandecafé utvecklades således utifrån medforskarnas tankar. Aktionsforskningsprocessen pågick under ett år och avslutades med enskilda intervjuer med alla medforskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att de här unga vuxna upplever ett starkt utanförskap. De ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. De beskriver svårigheter med att få inflytande och att deras personliga frihet är begränsad av till exempel ekonomi eller av att aktiviteter inte är anpassade för dem. – Men en slutsats som kan dras är att den här målgruppen har förmåga att påverka samhället om de ges egen makt. Det var väldigt tydligt att det skedde förändringar när mina medforskare fick göra sina röster hörda gentemot personal och politiker. Så om den här målgruppen kan synliggöras och börja ses som en resurs, så ges de också möjlighet att ta plats som samhällsmedborgare. Jag har visat att det går att göra med ganska enkla medel. Utöver det krävs det också att vi funderar över våra normer och hur vi kategoriserar människor i samhället, och om olika verksamheter är utformade för att passa alla medborgare. Det är ofta framskrivet i policydokument att exempelvis en fritidsgård ska vara till för alla ungdomar i kommunen inom ett visst åldersspann. Men i realiteten så är den ju inte det när en viss målgrupp inte alls känner sig välkommen. Det ställer krav på att vi faktiskt måste börja implementera det som står i våra policydokument.

Vad överraskade dig?

– Vad som främst överraskade mig var att jag fick in så väldigt mycket datamaterial, medforskarna har svarat väldigt utförligt. Jag tror att det kan bero på att jag använde en metod som heter samtalsmatta, där man pratar utifrån bilder. Det överraskade mig också att medforskarna var så tydliga med att berätta vad de tyckte vi gjorde bra och dåligt. Jag tänker att man i alla verksamheter i högre grad behöver lyssna på de som berörs av frågan för att förstå vilka behov de har, och fråga dem själva om lösningar. Det överraskade mig också att de beskrev en så hög grad av utanförskap och stigmatisering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen kan ha nytta av metoder för att utveckla forskning med medforskare och aktionsforskning. Kommunala verksamheter kan ha nytta av att se hur man kan jobba med inflytande och delaktighet på lokal nivå i alla sorters verksamheter. Framför allt så hoppas jag att unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning får användning av mina resultat, att deras röster sprids i samhället. Åsa Lasson

Inlägget Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning dök först upp på Skolporten.

]]>Discussing politics in classrooms is an opportunity for growth, not divisionhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/discussing-politics-in-classrooms-is-an-opportunity-for-growth-not-division/ Tue, 08 Nov 2022 14:59:33 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=3362903 steps for constructive classroom conversations about politics.

Inlägget Discussing politics in classrooms is an opportunity for growth, not division dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Discussing politics in classrooms is an opportunity for growth, not division dök först upp på Skolporten.

]]>Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheterhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/mellanmanskligt-ansvar-i-fokus-i-undervisningen-om-manskliga-rattigheter/ Thu, 03 Nov 2022 14:12:06 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=335788I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Inlägget Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter dök först upp på Skolporten.

]]>När lärare och elever talar om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det konstaterar Frida L Nilsson i sin avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– År 2013 fick jag i uppdrag av Forum för levande historia att tillsammans med en kollega kartlägga utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter för årskurs 9 och gymnasieskolan. Vi insåg att mänskliga rättigheter inte var särskilt uppmärksammat inom skolforskningen. Vi hittade mycket material från frivilligorganisationer men inga läroböcker om mänskliga rättigheter som historiskt, politiskt, juridiskt och globalt fenomen. Då blev jag intresserad av att undersöka vad lärare och elever pratar om i skolan när de pratar om mänskliga rättigheter – vad mänskliga rättigheter blir i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har haft två arbetsfrågor. Den ena handlar om vad man pratar om när man pratar om mänskliga rättigheter, det vill säga mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll. Den andra är en mer metodologisk fråga för forskningsfältet, som handlar om hur vi kan undersöka mänskliga rättigheter som språkligt fenomen. Jag har tittat på läroplaner för gymnasieskolan från år 1970 till 2011, och genom det spårat en utbildningspolitisk användning av rättighetsspråket. Utöver det har jag undersökt läroböcker i samhällskunskap och historia där det finns uttalade lärandemål om mänskliga rättigheter. Jag har också intervjuat tolv lärare och tolv elever på fyra olika skolor i södra Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–Jag har kunnat urskilja två olika dimensioner av rättighetsbegreppet i mitt material. När lärare och elever talar om mänskliga rättigheter lyfts allas lika värde fram som en viktig kärnprincip. I diskussionerna kommer de ofta in på att det finns en direkt mellanmänsklig skyldighetsrelation, ett interpersonellt perspektiv på mänskliga rättigheter. Det handlar om att man sätter individen, rättighetsinnehavaren, i fokus. Rättighetsinnehavaren konstrueras också som skyldighetsbärare, vilket gör det till ett perspektiv där individens ansvar och skyldighet lyfts fram. Det ligger i linje med skolans värdegrundsarbete där man betonar det individuella moraliska ansvaret. – Den andra dimensionen är ett institutionellt perspektiv på mänskliga rättigheter, som handlar om statens relation till individen. I det perspektivet är individen fortfarande en aktör, men skyldigheten i förhållande till mänskliga rättigheter har flyttats ett steg. Du som individ, om du inte är företrädare för staten, kan inte garantera någon annans mänskliga rättigheter. Det innebär att du inte heller direkt kan kränka dem. Mänskliga rättigheter är en fråga om samhällets organisering och struktur, där staten ska respektera, skydda och upprätthålla dem. Lärare skulle kunna använda detta begreppspar, interpersonellt och institutionellt, för att få syn på hur de undervisar om mänskliga rättigheter, vilket perspektiv de vill ha fram och hur de adresserar mänskliga rättigheter mest effektivt. Det är viktigt att lyfta fram att mänskliga rättigheter är ett kunskapsområde i egen rätt, och att man behöver ett kvalificerat språk för att undervisa om det. Det är inte konstigt om lärare kämpar med att hantera mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll. Det är ett väldigt komplext begrepp och en komplex praktik.

Vad överraskade dig?

– En tendens som jag kunde se, men som jag inte kan belägga i mitt material och som kräver vidare forskning, var att vissa elever ansåg att de har ett direkt ansvar för andra människors rättighetsobjekt, att de mänskliga rättigheterna är regler för individer att förhålla sig till. Det var en iakttagelse som jag gjorde hos elever i min studie som går i skolor i ett upptagsområde där föräldrarna har lägre utbildningsbakgrund, och där en majoritet av eleverna antingen själva är utlandsfödda eller har föräldrar med utländsk bakgrund. På en annan skola i studien, där föräldrarna har högre utbildningsbakgrund och där det är bättre socioekonomiska omständigheter, hade eleverna snarare det här institutionella perspektivet, att man ska organisera sig kollektivt för att hålla staten ansvarig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Begreppsparet kan användas av lärare som verktyg i undervisningen, och lärarutbildare på landets högskolor och universitet. Jag hoppas att resultaten ska bidra till att högskolor och universitet får syn på att mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll är viktigt att inkludera i lärarutbildningen. Åsa Lasson

Inlägget Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter dök först upp på Skolporten.

]]>