Dans-arkiv – SkolportenOmvärldsbevakning och fortbildning riktad till de verksamma i skolanTue, 07 Feb 2023 14:54:59 +0000sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.0.4Interventions with dance, yoga, and mindfulness to improve mental health among children and adolescentshttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/342931/ Tue, 07 Feb 2023 14:51:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=342931Dans och yoga kan potentiellt vara effektfulla interventioner till flickor med psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Elin Areskoug Sandberg som forskat om dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Inlägget Interventions with dance, yoga, and mindfulness to improve mental health among children and adolescents dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Interventions with dance, yoga, and mindfulness to improve mental health among children and adolescents dök först upp på Skolporten.

]]>Krigslekar – ett komplext fenomenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/fou/krigslekar-ett-komplext-fenomen/ Fri, 01 Apr 2022 13:38:54 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=321952Barn utforskar rörelse i krigslekar, visar Ebba Theorells forskning. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Inlägget Krigslekar – ett komplext fenomen dök först upp på Skolporten.

]]>Ebba Theorell
Ebba Theorell. Foto Linnea Bengtsson
Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar och respekterar varandras utrymme, visar en doktorsavhandling av forskaren Ebba Theorell. Nu har avhandlingen valts till Lärarpanelens favorit. Ebba Theorell har i sin forskning filmat krigslekande barn i tre till nioårsåldern för att lära sig mer om vilket innehåll barnen ger krigsleken. Lekarna som avses är fysiska actionlekar, superhjältelekar. – Hos vuxna finns ofta en hård ton om att man ska stävja dessa lekar så tidigt som möjligt och många skolor och förskolor inför totalförbud för krigslekar. Men finns det en risk att allt detta fördömande, på ett bakvänt sätt, i stället alienerar pojkar från våra utbildande institutioner och sociala gemenskaper? Resultaten av forskningen förvånade henne själv. – Genomgående var det tydligt att det var väldigt viktigt för barnen att respektera varandras fysiska utrymme. Det var också överraskande att se att små barn är så skickliga i sina rörelsemönster. Att så mycket var precis tvärtom jämfört med det jag förväntat mig och trodde mig veta. Tidigare forskning har i stor utsträckning tittat på krigslekar i relation till aggressivitet men denna avhandling lyfter fram estetiska dimensioner som kommer till uttryck i krigslek. – Jag föreslår att krigsleken kan ses som en arena som blir attraktiv för små barn, eftersom den möjliggör ett intensivt och dynamiskt undersökande av rörelse. Analys av data visade att rörelser ständigt finkalibreras i leken, både individuellt och kollektivt men också i relation till platsen. Ebba Theorell efterlyser en ny ansats till området. – Det behövs många olika nyanserade vuxenperspektiv på krigslekar. Det är exempelvis viktigt att lära sig se skillnad på låtsasaggression och riktig aggression; leker barnen med våldsamma uttryck eller är det ett bråk med en intention att skada, skapa konflikt? – När jag började filma visade det sig att barnen var respektfulla inför varandras kroppar, exempelvis i att inte snudda varandra vid låtsasfäktning. Detta, tillsammans med att de var så skickliga i sina rörelser, ledde till att jag bestämde mig för att sätta rörelsen i förgrunden och att göra en analys med hjälp av dansteori, säger hon. – Jag beskriver detta rörelseutforskande med hjälp av Erin Mannings begrepp: ”kroppsvärldande”, vilket kan ha en djup betydelse för barnens identitetsskapande och delaktighet i den värld vi lever i. I studien formuleras sex rörelsekategorier, vilka binds samman av kategorin ”kinestetisk musikalitet” som beskriver en poetisk, kroppslig känslighet. Ebba Theorell hoppas att pedagoger och forskare kan hitta uppslag i avhandlingen som de vill fortsätta att utveckla. – Fenomenet krigslek är komplext och rör så många ämnen, så avhandlingen riktar sig förutom till pedagoger och pedagogiska områden även till forskningsfält som sociologi, genusvetenskap, filosofi och psykologi. Jag hoppas att min forskning kan bidra med ytterligare ett perspektiv som kan finnas jämte andra, och att många kollegor kan hitta nya spår i avhandlingen som de vill fördjupa vidare. Susanne Rydell
LÄRARPANELENS MOTIVERING: ”Ebba Theorells avhandling ger en tankevända i kunskapen om pojkars krigslek. Genom att använda dansteori gör hon om det sätt som krigslek kan uppfattas, tolkas och kontextualiseras. Avhandlingen öppnar dörren till de estetiska ämnenas didaktik på ett roligt och oväntat sätt och visar att forskning kan förändra tankemönster.” LÄS MER OM LÄRARPANELEN OCH DERAS VAL AV LÄRARPANELENS FAVORIT HÄR
Forskare: Ebba Theorell Avhandling: Kraft, form, transformationer: Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslekBakgrund: Adjunkt i de estetiska ämnenas didaktik, med inriktning dans och film vid Stockholms universitet, institutionen för ämnesdidaktik. Har arbetat med forskning och undervisning på Stockholms universitet sedan år 2000, parallellt med arbete med barn och pedagoger i estetiska utvecklingsprojekt i skola och förskola Disputerade: 10 december 2021 vid Stockholms universitet
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin nr 2/2022.
Skolportens magasin – nytt nr ute 31 mars 2022! TEMA: Elevernas läslust sjunker. Samtidigt får det kreativa arbetet i svenska stå tillbaka när fokus ligger på mätbarhet och bedömning. INTERVJU: Barnpsykologen Lars Klintwall: Se barnet bakom diagnosen. LEDARSKAP: Finansieringen är skolledarens stora utmaning. INBLICK: Faktorerna som får lärare att stanna. AVHANDLAT: Lärarpanelens favorit, senaste avhandlingarna Tips! Du får 2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr*!*Gäller endast nya prenumeranterPrenumereraPrenumeranter läser hela arkivet digitalt utan kostnad! Ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play eller läs Skolportens e-magasin direkt på webben här!LÄS MER OCH PRENUMERERA HÄR!

Inlägget Krigslekar – ett komplext fenomen dök först upp på Skolporten.

]]>Kraft, form, transformationer. Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslekhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/kraft-form-transformationer-om-kinestetisk-musikalitet-och-kroppsvarldande-i-pojkars-krigslek/ Mon, 22 Nov 2021 07:39:13 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=311114Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Inlägget Kraft, form, transformationer. Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Kraft, form, transformationer. Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek dök först upp på Skolporten.

]]>Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningenhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/intervju/kreativ-dans-ett-satt-att-utveckla-las-och-skrivundervisningen/ Mon, 15 Feb 2021 07:24:03 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_interviews&p=291236Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Inlägget Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Kreativ dans kan vara ett komplement till den ordinarie undervisningen och hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det konstaterar Sofia Jusslin som i sin forskning har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur, så läsning och skrivning har alltid varit viktiga och nära hjärtat för mig. Dansen har också varit jätteviktig men den har inte fått utrymme i skola och utbildning eftersom dansen inte har ett självständigt fotfäste i läroplanen i Finland. I min avhandling ville jag utforska läsande och skrivande på ett nytt, lite experimentellt och innovativt sätt. Jag drevs av en undran om hur man kan utveckla nya kreativa sätt att undervisa läsande och skrivande. Då föll det sig ganska naturligt att det blev kombinationen dans och litteracitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling kombinerar fälten litteracitet och kreativ dans. Den kreativa dansen är inte stilbunden eller bunden till att utveckla teknisk perfektion, utan den bygger på dina egna tankar, känslor och idéer som du sedan utrycker genom din kropp och din egen förmåga i kreativa rörelser. Jag har samarbetat med en danskonstnär och två klasslärare i årskurs 5. Vi har utvecklat didaktiska angreppssätt som integrerar den kreativa dansen i elevers läs- och skrivprocesser. Vi är alltså fyra som tillsammans har planerat, genomfört och utvärderat undervisning med dans i elevers läsande och skrivande. Vi har jobbat med olika textgenrer men avhandlingen avgränsas till att fokusera på genren poesi och dans. – Vi har arbetat väldigt praktiknära med eleverna i de här två klasserna, där vi har genomfört så kallad didaktisk designforskning. Jag och danskonstnären har tillsammans med eleverna och lärarna i klassrummet testat oss fram med dans i undervisningen. Det har varit som en lärandeprocess längs vägen. Vi har testat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat och slutresultatet är konkreta undervisningsdesigner och tio performativa potentialer. Rent konkret har det gått till så att vi har börjat med uppvärmning, där man fokuserar på känslor och stämningar och kommer in i det kroppsliga arbetet med dansen. Sedan har vi utforskat texten i en dikt. Vi har läst, funderat på vilket budskap texten har, vilka känslostämningar och vilket bildspråk vi hittar i texten. Sedan har eleverna fått uttrycka sina tolkningar i den kreativa dansen, och har i grupper fått visa upp danserna som de har dansat och skapat till dikterna eller texten. Slutligen har publiken fått ge respons.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har fått både praktiska och teoretiska resultat. Överlag kan vi säga att resultaten visar att den kreativa dansen kan bidra till läs- och skrivundervisningen genom att på olika sätt uppmana eleverna att bredda och fördjupa sitt läsande och skrivande. Det här ser vi som ett komplement i läs- och skrivundervisningen. Tanken är inte att den här typen av undervisning ska ersätta det som tidigare finns, utan att det ska kunna placeras in tillsammans med det som redan finns i undervisningen. – Den praktiska delen av resultaten är konkreta undervisningsdesigner som ska kunna tillämpas av lärare i klassrummet. Den teoretiska delen har utmynnat i didaktiska angreppssätt och tio performativa potentialer. En performativ potential innebär att den har potential att föra undervisningen och lärandet i en särskild riktning och få något att hända. De här potentialerna kan fungera som didaktiska överväganden om man som lärare vill tillämpa dansintegrering i läs- och skrivundervisning.

Vad överraskade dig?

– Egentligen är det nog eleverna som har överraskat mig mest. Mötet med eleverna har varit väldigt givande och det är de som har gett mig flest lärdomar. Det kan vara svårt för eleverna att märka av det lärande som sker i den kreativa dansen jämfört med det lärande som eleverna är vana vid i läs- och skrivundervisningen och det som överraskade mig var hur pass medvetna eleverna var om att de var omedvetna om sitt lärande. Eleverna kunde säga att de vet att de lär sig men att de inte märker av det. Det beror också på att de upptäckte att dansen var rolig att använda i läs- och skrivundervisningen, det var ett glädjefyllt och lustfyllt sätt att undervisa på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I princip vem som helst som arbetar med undervisning. Lärare kan tillämpa undervisningsdesignerna i sina egna klassrum. Men avhandlingen har också betydelse för lärarutbildning, beslutsfattare och forskare eftersom resultaten visar på nya sätt att se på läsande och skrivande och nya sätt att undervisa i läsande och skrivande tillsammans med dans. Inom ett fortbildningshelheten Gränsland Light, som arrangeras vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och finansieras av Utbildningsstyrelsen, har jag skapat ett material som är praktiskt och konkret som utgår från avhandlingens tio performativa potentialer. Åsa Lasson

Inlägget Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen dök först upp på Skolporten.

]]>Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Educationhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/dancing-reading-writing-performative-potentials-of-intra-active-teaching-pedagogies-expanding-literacy-education/ Tue, 15 Dec 2020 15:51:46 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=287584Sofia Jusslin visar i sin avhandling att dans och litteracitet kan gynna såväl lärare som elever genom att erbjuda meningsfulla möjligheter för undervisning och lärande med jämlik betoning på dansande, läsande och skrivande.

Inlägget Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Dancing/Reading/Writing : Performative Potentials of Intra-Active Teaching Pedagogies Expanding Literacy Education dök först upp på Skolporten.

]]>Dans får elever att må bättrehttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/extern/fou/dans-far-elever-att-ma-battre/ Wed, 29 Jan 2020 15:20:51 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=research&p=262080Dans i skolan är så mycket mer än motion till musik. Enligt professor Eva Bojner Horwitz är dansens och musikens ordlösa kommunikation viktig inte bara för den enskilda eleven och skolan utan för samhället i stort.

Inlägget Dans får elever att må bättre dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Dans får elever att må bättre dök först upp på Skolporten.

]]>Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems.https://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/dance-intervention-adolescent-girls-internalizing-problems/ Tue, 22 Nov 2016 08:31:07 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=157822Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

Inlägget Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Dance intervention for adolescent girls with internalizing problems. dök först upp på Skolporten.

]]>Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktikhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/positioner-dans-om-genus-handlingsutrymme-och-dansrorelser-grundskolans-praktik/ Mon, 24 Oct 2016 09:24:09 +0000https://www.skolporten.se/?post_type=skp_avh&p=154938Med fokus på genus har Märtha Pastorek Gripson forskat om vad som utmanas, underordnas och framhävs i dans som skapande praktik för och av grundskoleelever.

Inlägget Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Positioner i dans – om genus, handlingsutrymme och dansrörelser i grundskolans praktik dök först upp på Skolporten.

]]>Dans i skolan: om genus, kropp och uttryckhttps://stage.skolporten.c8706.cloudnet.cloud/forskning/avhandling/dans-i-skolan-om-genus-kropp-och-uttryck/ Tue, 23 Mar 2010 23:00:00 +0000https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/dans-i-skolan-om-genus-kropp-och-uttryck/Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Inlägget Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck dök först upp på Skolporten.

]]>Inlägget Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck dök först upp på Skolporten.

]]>